Senaste året har vi haft en ökad fokus på batterier för att det äntligen börjat hända saker på energifronten efter 15 år av rön och potentiella framtida framsteg. Lite beroende på när du planerar att uppgradera kan din nästa mobil eller wearable mycket väl erbjuda betydligt bättre batteritid.

Kisel-kol-batterier

Tekniken som redan är tillgänglig och som resulterat i normalstora smartphones med 7300 mAh är kisel-kol-batterier – en vidareutveckling av litium-jon-batterier. Hittills är det bara kinesiska tillverkare som använt kisel-kol-batterier i smartphones och smartklockor. Förhoppningen är att övriga tillverkare ska anamma framstegen senast nästa år, i exempelvis Galaxy S26-serien. Många som har en telefon med bamsebatterierna laddar varannan dag.

Största fördelen är en högre energidensitet: större kapaciteter får plats på samma yta som tidigare. Tekniken har teoretisk potential att öka laddningshastigheten. Batterierna tål mer extrema temperaturer. På sikt kan batterierna även bli billigare att tillverka och vara mer hållbara miljömässigt än klassisk litium-jon, eftersom materialen är mer lättillgängliga.

Dagens kisel-kol-batterier riskerar dock att degraderas mer än klassiska litium-jon-batterier på lång sikt, något som dock kan vägas upp av de betydligt större kapaciteterna. Den här typen av batterier har redan funnits på marknaden i minst 1,5 år utan att det förekommit rapporter – vad vi vet – om drastiskt minskade kapaciteter. Tekniken kommer dessutom förfinas och optimeras med tiden.

Solid-state-batterier

Vi har en annan kandidat att hoppas på med ännu större potential: solid-state-batterier. Flera smartphonetillverkare likt Samsung och Xiaomi arbetar på solid-state. Xiaomi visade upp en prototyp för två år sedan och Samsung förväntas sätta ett solid-state-batteri i nästa Galaxy Ring innan årets slut. Efterhand kan solid-state eventuellt driva både smartklockor och smartphones.

Den här gången finns bara fördelar på pappret: högre energidensitet, högre säkerhet, lägre brandrisk, snabbare laddning, längre livstid och högre resistens mot höga och låga temperaturer. Batterierna baseras därtill på mindre miljöfarliga material. Att masstillverka solid-state-batterier är dock hittills både dyrt och en stor utmaning rent allmänt. Det finns andra tekniska hinder som måste övervinnas innan solide-state hamnar i våra mobiler.

Betavoltaiska batterier

Ett rykte hävdade i slutet av 2023 att Apple arbetar på batterier med högre energidensitet vilka sades debutera 2025 – det vill säga i Iphone 17-serien under hösten. Sist ut har vi en ”dark horse”: radioaktiva atombatterier som aldrig behöver laddas. Idén för atombatterier dök upp redan 1913 och tekniken användes i vissa pacemakers under 70- och 80-talen.

Idag finns betavoltaiska batterier som inte släpper ut någon radioaktiv strålning och bryts ned till ofarlig koppar. I början av 2024 tillkännagavs ett modernt betavoltaiskt batteri som påstods kunna generera 100 mikrowatt (μW) och en spänning på 3 V under 50 år utan laddning eller underhåll. Batteriet är lika stort som ett väldigt litet mynt. Vi lär dock inte se ett atombatteri i konsumentelektronik i första taget av flera uppenbara anledningar, men det är en spännande teknik som lämpar sig bättre för många andra användningsområden.

Hur ser det ut om 5–10 år?

Batteritiden förbättras inte bara av större batterikapaciteter utan även tack vare att komponenterna i våra mobila enheter blir allt mer energieffektiva för varje generation. Kanske kommer vi till sist ta för givet att våra mobiler laddas en eller ett par gånger i veckan och inte ens längre reflektera över att vi en gång i tiden behövde ladda 1–2 gånger om dagen.