Diskussion: Vad tycker ni om att "bli expedierad med vänsterhanden"?

Jag har precis fått ett nytt paketutlämningsställe. Personalen där är trevlig och hjälpsam, men de är så OTROLIGT ineffektiva och oorganiserade att de alltid gör mig irriterad i slutänden.

 

Jag gillar din historia och funderar på att följa ditt exempel någon gång!

 

Normal hövlighet och artighet är en dygd, även som kund. Rent sunt förnuft egentligen.
Personen man har konversation och kontakt med ska känna att denne har uppmärksamheten och bli bemött med ett artigt och sakligt beteende. Ögonkontakt, inga samtidiga telefonsamtal och blåtanden UT ur örat.

 

Jag är också lite inne på det spåret - bemöt andra så som du själv vill bli bemött. Avslutar eller pausar alltid mina samtal om jag ska interagera med andra, om det så är mina kollegor eller någon anställd i butik.

 

Ja,an ju kvitta att handla i en butik om dom inte är intresserad av dig som kund

 

Tills man råkar ut för strul. Typ garanti/serviceärenden. Då är det mycket lättare att kunna möta personen i fråga, än att börja brottas med ofta okunniga och oengagerade i en mail/telefonsupport.
Jag försöker alltid köpa i fysisk butik på orten, om inte priset skiljer omotiverat mycket.

 

Sympatiserar med det, och trådstartaren.
När jag senast köpte skor gjorde jag vad säkert många gör, jag kollade vilka modeller som finns, först på nätet, enbart för att få lite överblick och spara tid, men sedan slutade säkert likheterna; jag köpte i butik. I just detta fall underlättade det säkert att just det köpet råkade ske i Stockholm, med ett större utbud.

Man kan lätt få intrycket att folk, och i synnerhet yngre, inget hellre vill än att stadskärnor bara består av kaféer & restauranger (vid sidan av optiker och frisörer som det går tretton på dussinet av). När en bokhandel slår igen och istället blir ytterligare en espresso-någonting så jublas det. Visst, det finns en lång trend; torghandel blev butikshandel som omstrukturerades med gågator, järnhandel och tyngre vitvaror flyttade ut från centrum etc. (För att fortsätta på "skotemat": skomakare tycks försvinna från många ställen, en tjänst som knappast utkonkurrerats av näthandel, snarare av ändrade vanor.)

Någon enstaka gång kan jag acceptera att de är upptagna i ett telefonsamtal, och då enbart om det verkar vara kopplat till verksamheten, i synnerhet små-/enmansföretag, men det beror på mitt ärende. Är inte förtjust i kunder som fepplar med kort eller sedlar samtidigt som de talar i telefon heller, men som nämnts är det en viss artskillnad.

Över tid har beteenden gradvis förändrats; för 20-25 år sedan började det bli vanligare att folk tog sitt "privata" beteende med sig överallt.

Dessbättre upplever jag inte mycket av det som TS tar upp, kanske för att som @Rebecka sade att man är frekvent kund där de flesta inköpen sker: i den lokala livsmedelsbutiken etc. Samt kanske ett större inslag av äldre medarbetare. Men även där händer det förstås någon enstaka gång att kunden före tydligen är så intressant att samtalet bara måste fortsätta tills även mitt inköp är avklarat, trots lång kö.

(Sedan finns förstås ett annat fenomen, i mindre butiker, kiosker, ofta i anslutning till kollektivtrafik; expediten är så mån om att expediera kunder att om inte förra kunden försvinner snabbt nog får jag som bakomvarande kund sträcka mig förbi för att överräcka varor etc.)