Försöker man gräva lite i varför operatörer inte godkänner vissa telefoners generiska VoLTE-profil ('one fits all'), annat än för 112/911/..., eller varför vissa mobiltillverkare spärrar VoLTE när man sätter i simkortet i telefonen (när telefonen inte har simkortoperatörens VoLTE-profil, eller simkortet en VoLTE-lösning med (U)SIM Application Toolkit), och man därför måste ta ur simkortet ur telefonen om man vill VoLTE-ringa till 112/911 ... (som alla operatörer lovat PTS att koppla fram VoLTE-samtal till), så verkar det som att det är upplänken i LTE som är akilleshälen.
Det anmärkningsvärda är att PTS verkar vara medvetet om svagheterna i LTEs upplänk enligt vad som framgår av PTS-dokumentet:
https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legala-dokument/remisser/2022/radio/900_2100_2600/extra-konsultation-om-tackningskrav.pdf , där PTS dels ger hastighetskrav längs huvudsakligen stambanorna för tåg för mobiloperatörer som förvärvar mer än 40 MHz (upp och ned) i frekvensbanden 2100 eller 2600 MHz och dels reserverar 10 MHz (upp och ned) med särskilt täckningskrav på frekvensbandet 900 MHz inför frekvensauktionen i september -23, där villkoren skall spikas denna månad (januari -23).
För 900 MHz är hastighetsspecifikationen:
- möjliggöra att med en handburen terminal ta emot data med en hastighet om minst 10 Mbit/s (nedlänkskrav) och att sända data med minst 128 kbit/s (upplänkskrav), vid normala förhållanden.
PTS säger att kapacitet och prestanda ska motsvara åtminstone vad som kan åstadkommas med 2×10 MHz LTE med 2×2 MIMO.
För 2100/2600 MHz är hastighetsspecifikationen
- möjliggöra att med en handburen terminal ta emot data med en hastighet om minst 30 Mbit/s (nedlänkskrav) och att sända data med minst 256 kbit/s (upplänkskrav), vid normala förhållanden.
Hastighetsskillnaden mellan upp- och nedlänk är alltså 80 resp. 120 gånger. Det är dessutom "oanvändbara" upplänkshastigheter om man vill undvika rimlig fördröjning även för vanlig web-surfning, enligt vad Ericsson beskriver här:
https://www.ericsson.com/en/reports-and-papers/mobility-report/articles/uplink-speed-and-slow-time-to-content
Det stämmer också med observationer som beskrivs här:
Avvecklingen av 2G- och 3G-nätet
Enligt Ericsson-artikeln är sannolikheten för upplänkshastigheter under 300 kbps med LTE inte ovanliga (2016).
I en artikel på Wikipedia:
https://en.wikipedia.org/wiki/4G beskrivs ett tidigt LTE-nät hos Telia (2009) där man redovisar uppmätt hastighet för en TCP-förbindelse över LTE. Ned var genomströmningen ca 80% av den maximala länkhastigheten (kategori 3), men upp tappade man nästan 80% av den maximala länkhastigheten. Eftersom det då inte var flera användare som orsakade tappet, så är min anspråkslösa slutsats att det blir väldigt mycket fel i upplänken som fordrar omsändning, vilket i sin tur dessutom skapar fördröjning. Är det något som är dåligt för realtidsapplikationer som telefoni, så är det just fördröjning (och förstås (för) låga bithastigheter).
Det allvarliga ur ett systemperspektiv är att något liknande inte iakttagits eller beskrivits för HSPA (som jag känner till eller lyckats hitta) trots att HSPA funnits mycket längre.
Telefontillverkare och operatörer har alltså anledning att vinnlägga sig om att inställningarna i telefonen är sådana att VoLTE-samtal inte låter för illa och att de inte klipper. Därför kopplas de inte fram alls över 4G utan förutsätter 2G eller 3G när operatör/telefontillverkare så väljer.
Det kanske mest anmärkningsvärda är att PTS, medvetet om bristerna i LTEs upplänk framhärdar med att behandla frekvensbanden 2100 MHz och 2600 MHz som ett enda frekvensband i de föreslagna auktionsvillkoren för frekvensauktionen 2023, och därmed försvårar för operatörer som redan investerat mycket i och/eller kanske skulle vilja driva HSPA(+) eller DC-HSDPA eller annan radioaccess på 2100 MHz att lägga anbud specifikt på 2100-MHz-frekvenser.
I sin kommunikation 2022-02-24 skriver PTS:
"Enligt artikel 52 i Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/197239 ska beslut om konkurrensfrämjande åtgärder grundas på en objektiv och framåtblickande bedömning av marknadens konkurrensvillkor, om åtgärder är nödvändiga för att upprätthålla eller uppnå effektiv konkurrens och hur sådana åtgärder kan komma att påverka marknadsaktörers befintliga och framtida investeringar i nätinfrastruktur. Spektrumtak är den vanligaste regleringsåtgärden i samband med spektrumtilldelningar."
Enligt de planerade auktionsvillkoren har varje operatör ett "spektrumtak" på 120 MHz (totalt) för de båda frekvensbanden 2100 MHz och 2600 MHz gemensamt, samtidigt som det tillgängliga frekvensutrymmet i frekvensbandet 2100 MHz är endast 60 MHz (upp och ner). En enda kapitalstark operatör kan därmed helt radera ut en annan operatörs investeringar i frekvensbandet 2100 MHz, samtidigt som konkurrenten får svårare att verka, och konsumenternas valmöjlighet utarmas. Hur väl rimmar det med talet om konkurrensfrämjande åtgärder?
PTS har haft och har all anledning att kombinera det gemensama spektrumtaket för de båda frekvensbanden med separata frekvenstak, varje frekvensband för sig!
Man kan också notera/ifrågasätta vad PTS och operatörerna menar med "avvecking av 2G/3G". Är det hela systemen som avvecklas eller i första hand radioaccessen. Det påverkar möjligheten att skicka SMS över LTEs radio: Telefoner som inte simkortsspärrar VoLTE, kan normalt användas för att skicka SMS utan behov av något 2G-/3G-nät, genom att användaren slår på telefonens hantering av SMS över IMS, eftersom de flesta svenska operatörerna verkar acceptera telefonens generiska IMS-inställningar för SMS. Telefoner som simkortsspärrar VoLTE har i de flesta fall inte den möjligheten (IMS-inställningarna ingår i VoLTE-profilen) utan är beroende av att den egna operatörens SMS-kommunikation använder MSC från 2G-/3G-nätet (s.k. SG-SMS). I och för sig finns det några (virtuella) operatörer som tillhandahåller en simkortslösning med användning av (U)SIM Application Toolkit för att möjliggöra SMS över IMS också på (några av) dessa telefoner. Total avveckling av 2G och 3G betyder alltså att såväl mobiltelefoni som mobil-SMS försvinner, och gör det orimligt krångligt att ringa 112/911/..., för väldig många användare.
Varför har PTS inte kommunicerat avveckingen av 2G och 3G med någon konsumentorganisation eller motsvarande för yttrande?
Fortfarande är (såvitt jag vet) inte villkoren för frekvensauktionen i september 2023 spikade. Förslag för yttrande senast 2023-02-27:
https://www.pts.se/globalassets/sta...ilaga-b---tillstandsvillkor-21-ghz-bandet.pdf -- utan spektrumtak för 2,1 GHz.
Vem förmår övertyga PTS om att ändra sina planerade auktionsvillkor? -- innan det är försent!
Click to expand...