Om du stöter på någon ur den finlandssvenska befolkningen så går svenska hur bra som helst, då de ju betraktar sig som svenskar lika mycket som oss. Men det finns ju vissa ord som vi använder helt olika, vilket kan vara kul.
Men majoriteten, finnar, är sällan bekväma att använda svenska språket, är min bild, även om de lärt sig en del i skolan. Men det finns nog också många undantag, en finne som har många svenska vänner eller annars är bra på svenska.
Obligatorisk svenskundervisning i Finland – Wikipedia
Problemet är ju att veta i förväg vilket modersmål den man möter har, och det kan man sannolikt inte.
Jag frågade på svenska i en glassbar i Helsingfors, "Talar du svenska?" sa jag, då log tjejen men gick genast och hämtade sin kollega som kunde svenska. Så den gången var det inga problem att ställa frågan på svenska, hon verkade nästan van vid att få den frågan ibland. Någon annan jag mötte skakade på huvudet vid samma fråga, och jag gick över till engelska direkt.
Jag vet inte vad som är artigast, någon har säkert bättre erfarenhet av hur man ska tänka. Och det beror ju också på vilken stad man besöker, det finns ju områden som är svenska i majoritet, typ Vasa-området.
Är nog bara att testa sig fram, jag upplevde ingen som började fnysa i alla fall ;-)
En annan variant vore ju att säga på engelska "Do you speak Swedish?" / "You don't happen to speak Swedish?" som inledning. Så har man ändå markerat att det är okej att använda engelska, och att motparten inte behöver använda ett språk den är obekväm med. Är ju tråkigt att sköta en konversation helt på engelska, om det råkar vara två modersmålstalare i svenska som möts nånstans i Finland. Så jag kan tycka att det ändå är värt att lägga några sekunder extra på att utreda vilket språk man bör använda.
Click to expand...