Allmän religionsdebatt (tråden utvecklats)

Hittade av en slump precis denna tråden, intressant att detta ämne diskuteras även på Swedroid!

Har ännu inte haft tid att läsa de flesta av inläggen, men det är alltid kul med en sansad diskussion.

Har diskuterat detta ett antal gånger och jag måste erkänna att argumentera religion i Sverige är mestadels... meningslöst i brist på ett bättre ord. Jag är helt för att folk för tro på vad de vill men ogillar (givetvis) när man försöker påtvinga dessa dogmer även för andra. Detta sker i väldigt stor grad på många ställen runt om i världen fortfarande, men lyckligtvis har religion fått förhållandevis lågt inflytande i Sverige.

En annan sak som gör det tämligen tandlöst att diskutera religion, och då framför allt med kristna, i Sverige är att väldigt många faller utanför vad jag skulle kalla kristna. De väljer efter behag vad de tycker om i Bibeln och ignorerar bekvämt i resten. På ett sätt tycker jag synd om dem då de ofta klumpas ihop som en homogen grupp tillsammans mer andra, mer "konservativa" kristna.

Som sagt, vill folk tro på en personlig gud som älskar dem, visst, men det förespråkas fortfarande en del saker som jag tror vi hade klarat oss bättre utan. Uppmaningen att tro på något utan något som helst kritiskt tänkande (uppfattar det även som att ju mer okritiskt du tror på gud, desto bättre), och att gud skulle svara på böner ser jag som direkt missvisande och eventuellt farliga och något som jag gärna hade sett inte fanns alls.

 

Du kan säga vad du vill om religion, dina inlägg handlar mycket om de som utövar religion och därför tar jag illa upp.

Kan du citera inlägget där jag påstått att jag har rätt?

Jag har aldrig bett om bevis, du säger att skolan bör lära ut det vi är säkrast på är sant, och så är det ju idag. Å andra sidan finns det också delade meningar inom vetenskapen, inte minst om big bang teorin, det har vi sett exempel på här i tråden också.

Du har förresten redan uttryckt dina åsikter om religion, många gånger, det verkar istället som att du är ute efter att få bort religion helt, tur att vi har religionsfrihet här då.

Skickat från min Xperia S

 

Vetenskap går ut på att försöka finna den mest sannolika förklaringen av hur världen fungerar med de nuvarande observationerna som grund. Poängen är inte att hitta en förklaring som det inte finns någon som helst möjlighet till att den skulle vara falsk, som inom matematiken. Det går nämligen inte, i och med att all information du har om omvärlden är baserad på information du fått från dina sinnen, och den finns inget som säger att det skulle vara omöjligt att dessa tillhandahåller falsk information. Det är möjligt att du är det enda som finns i universum och att allt annat är din dröm.
Således finns det alltid en osäkerhet, och således går det heller aldrig att helt och till 100% motbevisa något, om man inte bestämmer sig för att inte gå bortom det rimligas ramar och in i absurdum, vilket man måste om man vill komma någon vart.
Man tar därför den bästa, mest troliga förklaringen på ett fenomen och låter alltid bevisbördan ligga på den som kommer med förklaringen. Att en förklaring inte kan motbevisas ger den ingen som helst status av trolighet alls, då det alltid finns ett oändligt antal förklaringar på allt som alla är omöjliga att motbevisa.

Religion är motsatsen till denna princip. Där tar man en teori ur luften och vidhåller dennas riktighet utan någon typ av bevis utöver att den inte går att motbevisa och/eller att ingen bättre förklaring finns. Har man bevis är det inte längre religion, då är det (i viss utsträckning) vetenskap. Ofta vill religionsanhängare inte heller ändra sin teori när en bättre läggs fram som bättre stöds av de tillgängliga observationerna.

En av de vanligaste teorierna som faller in under kategorin "religiösa" är att det bor en magisk man i himlen som har skapat världen och uppfyller önskningar. Om du gör som han antas ha sagt hålls ditt medvetande vid liv efter att du dött och du tas till en underbar värld. De ledtrådar till denna magiska mans existens man fått är att en okänd person vid ett tillfälle skrev en bok där det står att det är så. De flesta som (utger sig för att ha) mött honom har varit ensamma, långt från vittnen högt uppe på berg, också. Ändå ser den magiska mannen det som självklart att man, på denna grund, ska anta att han existerar.

Jag menar absolut inte att klanka ner på någon, men seriöst??

Och vi får inte glömma att över 95% av all världens människor antingen stenhårt följer en religiös teori eller seriöst överväger en sådan. Runt 85% har en världsbild som inte understödjs av någon som helst fakta. Det känns ju stabilt.

 

Jag tror snarare att han försöker förstå hur kristna kan tro på hur Jesus återuppstod från döden (liknande irrationella exempel finns ju hos varje religion). Om någon kan förklara det vetenskapligt skulle jag stå först i ledet att omvärdera mina åsikter.

 

Lustigt att det är gallup som gjort den. För enligt undersökning som omtalas i denna artikel:
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/734947-ny-studie-latinamerika-ar-lyckligast-i-varlden

Så är det just Latinamerika som är happy-happy. Och om du ser dig omkring; slår svenskarna dig som ett lyckligt folk? Och bland dom lyckligaste i världen? Mest orealistiska jag hört. Oberoende av alla undersökningar.

 

Var ju för övrigt danske filosofen Kierkegaard (kristen) som snacka på att man inte grundar sin tro på ett historiskt faktum. Därav namnet? Och allegori är ju ganska trevligt. Vem vet när det är det som gäller, och när inte?

 

Det är ganska ointressant. Vad jag vill minnas så hade prästen varje gång vid påsk när jag gick i skolan, på skärtorsdagen ett litet skådespeleri om hur man förde Jesus till korset, och han drog sin "fakta", som då egentligen är metaforer. Alltså baseras religionen på hur man själv uppfattar den -- det låter inte som ett speciellt träffsäkert sätt att sprida sin övertygelse på.

Men kan ingen förklara hur Jesus återuppstod rent vetenskapligt? Eller är det det som ni troende anser var Guds verkan?

 

Jag vill tillägga en sak.

Jag bryr mig inte vem eller vad som skapade jorden/universum. Faktiskt så spelar det ingenroll. Om det är/var big bang eller en gud.

Huvudsaken är hur vi/jag lever livet och tar vara på det. Det är där religionen kommer in för mig. Hade det funnits en gud eller gör det så undrar jag varför denna gud tillåter att barn och vuxna dör varje minut av svält osv?

Eller varför det finns dödliga sjukdomar? Varför föds vissa med missbildningar? Varför händer katastrofer som Estonia? 9/11? osv. Varför tillåter denna Gud sådant?

Den dagen människan börjar tänka på sina egna handlingar istället för att lägga ansvar och förlåtelse på en figur som är påhittad kommer världen bli en bättre plats.

 

Sen finns de ju en hel del som krigar "i Guds namn". Om det ens fanns en Gud, varför skulle han/hon/den då vilja att någon/några dödade i hans/hennes/dennes namn?

 

Ja, om varelsen som skapat universum ville att exempelvis Filistéerna skulle dö skulle de det, tro mig, med eller utan de dödligas hjälp.

 

Svaret avslöjas i slutet av denna sång: https://www.youtube.com/watch?v=g5oydljoQsk

 

Jag talar inte i varken religionens eller vetenskapens tjänst. Men, vad vet du egentligen själv? Vetenskap hit vetenskap dit. Det är någon annan som påstår sig veta och som du litar på. Försöker inte vara konspiratorisk här. Men nästan allt "man vet" är i bästa hand andrahandsinfo, oftast än mer avlägset. Så i de flesta fall bottnar det i vad man själv menar låter rimligt. Känner är rätt. Tror på.

[mother, should I trust the government?]

 

Det är knappast rimligt att själv utföra alla vetenskapliga experiment som gjorts, vilket ju krävs för att få vetenskapen verifierad förstahand. Så man får lägga konspirationerna åt sidan och utgå från att vetenskapsmän- och kvinnor faktiskt följer Den Vetenskapliga Metoden när de kommer fram till saker och inte bara hittar på grejer för att förleda allmänheten.

 

Du kan ju förklara vad du menar med ditt inlägg, för jag förstår inte vad du menar när du skriver "Det är någon annan som påstår sig veta och som du litar på.". Utveckla.

 

Jag ser inte hur världen skulle vara en mindre korrupt, våldsam, smutsig sådan utan religion. Den är, precis som politik och pengar, ett medel som ofta missbrukas av människan pga girighet. Fanns inte dessa skulle det finnas andra.

Skickat från min Xperia S

 

Jag håller inte med om bevisbördan. Det finns ingenstans där det står att jorden bara är 6000 år och det finns många som tror på en skapare till universum tror inte heller på det. Jag har svårt att ta argument som att universum skapades ur ingenting av ingenting på allvar, som ofta blir den ateistiska förklaringen på universums tillkomst.

Det är intressant att du kan berätta att bibeln inte är sann. Bibeln är en samling utav skrifter som är sammanställd till en bok. I den samlingen så ingår flera sorters litteratur, allt från poesi till ögonvittnesskildringar. Flera av de som faktiskt studerar bibelns tillförlitlighet (både kristna och ateister) har påvisat att händelser där i stor utsträckning överensstämmer med andra historiska skrifter.

 

Men religion är politik och pengar, oavsett om man vill eller inte. Jag tycker att problemet med mänskligheten är att man hela tiden ser till någon annan eller något högre. Man lägger ansvar, problem etc på en gud eller annat istället för att se till sig själv och ta itu med saker utifrån sig själv.

Världen borde inte se ut som den gör om folk hade stannat upp och tänkt till i en minut eller två.

Att ha inställningen att det skulle vara illa ändå, smutsigt och våldsamt som du skriver är ganska sorgligt. Med den inställningen så blir ju inget bättre...

 

Varför? "to live is to die". Ja men allvarligt. Det är ju lite så. Från muffen till lådan via livet. Meningen med att folk dör hejvilt, lider och saker verkar allmänt kass? Den är nog sådan att den som dom flesta meningar är något som upplevs, inte som förklaras. Och nu snackar jag inte om någon religion. Att det är ömsom för jävligt ömsom kanon och ibland bara inte särskilt, sån är dealen. Man får göra det bästa av det, minimera lidande maximera dygd eller hålla på och ställa en massa "varför" tills man fattar eller inte. PEACE IN OUR TIME

 

Men... Skyller du alla dina problem på gud är det en sak. Att be om hjälp är en annan.

Ja det är sorgligt, men så är det. Människan är girig, precis som den är nyfiken, det går inte att förneka. Vissa mer än andra, men de som är beredda att gå lite längre är och kommer alltid att skapa lidande mha en maktfaktor om det kan kallas så. Jag försöker personligen hålla mig på en god väg och mitt hopp är att alla en dag gör det, men framtiden ser dyster ut, tycker jag. Därför lever jag i nuet

Edit, känns som vi är nere på en mer civiliserad nivå nu, det känns bra att skriva inlägg i tråden för tillfället. Jag är väldigt imponerad över att vi lyckats hålla den öppen, vi är ju grymt lugna här, för det mesta

Skickat från min Xperia S

 

De enda möjligheter som rent logiskt sett finns är (notera att Gud i så fall skulle vara en del av världen, naturligtvis):

1. Världen är tidlös, har alltid funnits och kommer således inte någonstans ifrån.
2. Världen skapades spontant ur intet.
3. Tiden/världen fungerar inte på ett sådant sätt att våra människohjärnor kan greppa det eller i alla fall inte på samma sätt som det framstår:

Relativitetsteorin borde exempelvis egentligen säga att vi inte rör oss genom tiden. Olika platser i tiden är skilda på samma sätt som olika platser i rummet. De olika platserna i tiden samexisterar. Jordens skapelse och jordens undergång finns, nu (eller egentligen är ordet "nu" fel att använda eftersom att tid då inte existerar i den bemärkelsen), men är onåbara för oss. Vi är för alltid fast i en punkt, med en version av oss frusen i varje sekund. Enda anledningen att det verkar som att vi rör oss genom tiden är vårt medvetande och vårt korttidsminne. Korttidsminnet får det att verka som att vi är på väg någonstans och kommer någonstans ifrån. Detta läge är dock statiskt och oföränderligt. Du har, då, alltid suttit frusen framför din skärm, stirrandes på samma bokstav, i tron om att du läser. I själva verket har du aldrig läst början av den här meningen, det är din hjärna som spelar dig ett spratt. Du kommer heller aldrig att läsa något annat, det är bara illusionen som din hjärna skapar som får det att framstå som att du är på väg någonstans. Skapad av minnet.
Om vi kunde stiga ut ur tiden och betrakta den utifrån skulle vi finna en kopia av dig från din födelse till din död statiskt låst i varje sekund, där läget hos atomerna i den föregående versionen av dig påverkar läget i den nuvarande liksom de påverkar den efterkommande. Minnet gör att varje version kan "minnas" de föregående versionerna, även den som representerar föregående sekund, och således framstår det för oss som att vi rör oss genom tiden.

Detta har jag inte hört en forskare säga, det kom jag fram till själv baserat på att tid och rum skulle vara samma sak, men det är inte helt omöjligt att kvantfysiken som vanligt kommer in och ändrar alltihop. Oavsett om det stämmer eller inte visar det att tid inte alls behöver vara vad det framstår att vara.

Men, sammanfattningsvis, om Gud nu alltid funnits eller skapat sig själv kan väl världen lika gärna ha gjort det också direkt, utan ett Gud- mellansteg?