Diskussion: Onödigt kriterium att kinaluren ska stöjda alla svenska 4G-frekvenser?

Om vi pratar om dealbreakers så kan jag många gånger se att folk gnäller över att NFC saknas. Hur många användningsområden har egentligen NFC idag och säg 2 år framåt? NFC är nog den funktionen på en telefon som jag aldrig har använt.
När det gäller LTE band så är det en faktor för mig eftersom jag sällan behåller en telefon i mer än ett år. Skulle den då sakna vissa band så skulle det nog bli svårare att sälja iväg den.

 

Fast Redmi 4A, Redmi Note 3 Pro, Redmi Note 4, Redmi 3S finns med svenska 4G-banden. Samma med LeEco Le 2 (X527) och Le Pro 3. Så nog finns det en hel del om man vill ha alla svenska band.

Det är väldigt stor skillnad på att bara ha 1/3/7 och att stödja 99% av alla operatörer på flera kontinenter.

S7 Edge (internationella) stödjer LTE band 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 12, 13, 17, 18, 19, 20, 25, 26, 28, 38, 39, 40, 41

Mate 9 stödjer band 1/2/3/4/5/7/8/9/12/17/18/19/20/26/28/29/38/39/40/41

Att påstå att ovanstående inte är väsentligen fullt stöd bara för att band 66 inte stöds är att blanda bort korten (Att Nordamerika är "fucked up" inom standards är gamla nyheter, det är dessutom bara den speciella versionen av V20 för T-Mobile som stödjer det bandet).

 

Håller med att idealet vore att enheten stödjer alla Svenska band fullt ut. I mitt fall stödjer min Vernee Apollo Lite endast Telia till 100 % med 4G:
https://www.frequencycheck.com/compatibility/1Rb2iaJ/vernee-apollo-lite-dual-sim-lte/sweden

Men den blir inte helt oanvändbar på de andra operatörerna för den skull. Hur framtida Vernee modeller kommer att bli får man se.

Säljer tillverkare till USA brukar de göra en särskild till den marknaden som Nokia nu gör:
https://nokiapoweruser.com/nokia-3-ta-1038-coming-us-passes-certification-fcc/

 

Visst är det bra med dessa två enheters stöd men kompromissen det innebär för mig att använda en Huawei eller Samsung vore tyvärr för stor för att vara ett bra alternativ för min del.

Sony var också på rätt väg med hyfsat bandstöd i Xperia Z Ultra (innan det drog iväg på bandfronten). C6833 hade tämligen bra LTE-stöd då.

Kommer det en enhet med 6,44-8-tumsskärm som stödjer ett stort antal band och uppfyller övriga krav på hårdvara och mjukvara utan att ha operatörsprissättning (d.v.s $900-1000 utan abb för att styra kunderna mot abben) skaffar jag gärna den. Idag kan jag dock inte se det på annat vis än att samtliga enheter som uppfyller mina krav på hård/mjukvara kommer med begränsat LTE-stöd. Enheter med fullt LTE-stöd faller på övriga punkter, tyvärr.

Resultatet blir att jag då väljer bort LTE till förmån för att få vad jag vill ha.

Sedan är det ett tämligen stort misslyckande att LTE blivit en "bandsallad" - borde inte finnas mer än max tjugo band (redan det är ett stort steg från 3G där en pentabandare ger full framkomlighet). Jag hoppas att 5G inte drabbas (vore olyckligt om det plötsligt blir 100 olika band där....).

 

I mitt fall tenderar jag att bl.a. använda GPSen etc, dock fungerar 3G utmärkt för det. Har kört Maxen med AT&T utan några som helst problem med hastighet eller täckning med HSPA+. Jag kan inte säga att det varit någon direkt skillnad mot när jag körde C6833 med LTE i deras nät (datapottarna är ändå så begränsade att man inte kan göra direkt krävande saker med 2 GB...).

 

Fast det är bara ett problem i Nordamerika (och kanske Japan), i resten av världen har man fullt stöd med mindre än 20 band.

Sen finns det faktiskt fler än fem band som används för 3G, Mate 9 stödjer sju band: 1/2/4/5/6/8/19 (har för mig att de två "extra" banden används i Japan).

 

true story.. nfc var utdömt redan innan det kom känns det som. Det kommer aldrig bli något som man använder i större utsträckning tror jag iaf.

 

Om det kommer en enhet med följande egenskaper är jag beredd att köpa den med "band X":

6,44-8-tumsskärm, 128-512GB internlagring, minneskortplats, Snapdragon 6xx eller 8xx, bra XDA-stöd så Resurrection Remix m.fl fungerar bra, möjlighet att låsa upp bootloader, 4500 mAh eller större batteri (bonus om den har stylus och tangentbordsskal). Priset: Ingen operatörsprisättning (alltså $900+ för att styra in kunderna utan att enheten i sig innehåller ett mervärde). Om en sådan enhet lanseras och har alla band är jag absolut intresserad.

Finns inte den enheten med "alla band" väger övriga egenskaper tyngre. LTE-stöd kan helt enkelt inte kompensera brist på RAM, lagring eller XDA-stöd hos mig.

Hellre 2G med en Xiaomi än LTE på en Samsung med Knox 0x1 Warranty Void.

 

Finns ett antal skäl till att Samsung är "telefona non grata" hos mig men de kan i princip sammanfattas med Knox 0x1 Warranty Void.

Hade Xiaomi infört "SecuMi 0x1 Warranty Void" hade märket åkt av listan över tänkbara kandidater omedelbart.

Samtliga märken som kör låsta icke-upplåsbara bootloaders och gör att AOSP/Lineage OS-baserade ROMar fungerar dåligt p.g.a att tredjepartsutvecklare motverkas åker automatiskt bort från inköpslistan. Spelar ingen roll vad det är för märke eller om det så sitter Snapdragon 900 på 4 GHz med tjugo kärnor och 16 GB RAM - är man hänvisad till någon form av stock ROM som är kraftigt modifierad och bootloadern är låst samtidigt som man får linjal på fingrarna (Knox 0x1 Warranty Void) så fort man lägger in TWRP eller gör något så förbjudet som "root" är produkten ute ur leken.

Jag hade en Samsungperiod (Note I och II) men sedan kom Knox och i samma veva släpptes Xperia Z Ultra och den ändrade helt enkelt på spelreglerna.

Xiaomi Mi Max uppfyller kraven - inte minst med Resurrection Remix. Inte ens om jag så endast hade 2G på den hade jag bytt mot vare sig HTC, LG, Samsung eller ny Sony (i det sistnämnda fallet p.g.a avsaknaden av XZU-ersättare).

LTE ligger helt enkelt långt ner på listan över prioriteringar - tills det går att få kombon stor skärm, bra hårdvara, rejält batteri och lång batteritid, bra XDA-stöd, expanderbar lagring etc i ett och samma paket.

 

Det är bra. Dock är varje form av moralpredikning från enheten inte acceptabelt för mig. Det räcker att jag får en text i ansiktet (godkänner villkoren på webben alltså) när jag låser upp bootloadern men inget mer. Binary counters, Knox 0x1 Warranty Void (än värre om enheten t.ex är brandad och någon själ på en verkstad hävdar att garantin inte gäller när man kör obrandad stock ROM efter unbranding) etc hör inte hemma på en enhet. Vill jag släppa kontrollen finns 3310.

Hade jag behövt "LTE överallt" och jag inte kan få det i den enhet jag vill ha blir det en MiFi eller skaffa någon kontantkortssak med rätt band och sedan tethering på det. Fickor har jag så det räcker och blir över. Eftersom jag endast kör mobilt bredband (talet går via IP/GV/Fongo/Talkatone) har jag inga problem att sköta allt via WiFi i ett tetheringscenario. D.v.s enheten blir inte mindre funktionell utan fungerar som vanligt även om den får nätuppkoppling via en slav.

Jag slår alltid över till flygplansläge med WiFi på så fort jag ansluter till ett sådant nät (Tasker). Mobilnätet körs endast igång när jag lämnar WiFi-området.

Edit: Låst ickeupplåsbar bootloader är en 100% dealbreaker. Samma gäller avsaknad av expanderbart lagringsutrymme eller mindre skärm än 6,44 tum.

 

Rent tekniskt håller jag med. Det gäller om jag kan få allt i ett. Tyvärr är det inte så väl och då kommer tethering in.

Dock har jag inte kört tethering på ett tag eftersom Maxen fungerar där jag befinner mig. Däremot händer det att jag tethrar till andra enheter (en Xperia Z Ultra och ytterligare en Max) i samband med resor.

 

Leeco har ett undantag i Cool 1 mobilen som har hörlursuttaget. Den har sina brister men är bättre på de allra flesta punkterna jämfört med Doogee y6 max som är en ganska dålig lur som telefon betraktat. Doogees fördel är stödet av 4g band men jag kan inte säga att jag saknat lte 800mhz trots att jag bor i skogen. 3g funkar suveränt där jag bor.

 

Så du vet så är nog Sony ännu värre än Samsung nu för tiden, man har skyddade drivrutiner som försvinner permanent när man låser upp bootloadern (och man måste fråga Sony om lov för att låsa upp först). Sen när man väl låst upp så kommer en stor varning upp varje gång du startar telefonen om att den inte kör äkta mjukvara från Sony.

 

Kameradrivrutinsproblemet hos Sony p.g.a förlusten av TA-partitionen är en klassiker. Däremot var det inget problem på Ultran förutom att deras X-Reality Engine försvann (fast den fungerade inte i tredjepartsappar i vilket fall som helst). Dock skulle jag inte ta en Sony med BionZ-kamera eftersom bootloaderupplåsning skapar en del trassel där. DRM-kamera är inte min melodi helt enkelt.

Det jag gillar hos Sony är dock deras koncept-ROMar och att de släpper testversioner av nya Androidversioner samt faktiskt har en sida för utvecklare med instruktioner om hur man bygger AOSP. Däremot behöver jag sannerligen inte påminnas om att bootloadern är upplåst. Det vet jag redan, tack Sony.

 

Det ser inte alls bra ut, vilka Doogee telefoner har han utsatt för detta test?

 

Fast inte så relevant för oss som inte brukar bända sönder telefonerna...