Den kinesiska tillverkaren Huawei, med säte i kuststaden Shenzhen, lanserade i London under onsdagen företagets två nya toppmodeller P9 och P9 Plus. Swedroid var på plats och vi fick efter den officiella presentationen möjligheten att känna på, leka med och använda de tu telefonerna i fråga.
P9 är den mindre av de två och bjuder på en 1080p-skärm (1080 x 1920 pixlar) av IPS-NEO LCD-typ på 5,2 tum. Storebror P9 Plus har en 5,5 tum stor och har precis som lillebror P9 ”bara” 1080p-upplösning, eller 1080×1920 pixlar. Till skillnad från lillebrors LCD-skärm har dock P9 plus fått en vid första anblick mycket bra AMOLED-skärm. Båda skyddas av Cornings Gorilla Glass 4.
Ramen till höger och vänster om skärmen på både P9 och P9 Plus är osedvanligt tunn, blott 1,7 millimeter, och Huawei har på det viset lyckats hålla yttermåtten till ett minimum. P9 mäter 145 x 70,9 x 6,9 millimeter och har en vikt på 144 gram. Storebror P9 Plus är på 152,2 x 75,3 x 7 millimeter och väger in på 162 gram. Skärmarna i båda modellerna är tämligen ljusstarka och vi hade inga problem att läsa text och urskilja detaljer trots bitvis kraftig belysning i demohallen.
Konstruktionen är gedigen, materialet är mestadels lättmetall och är av en så kallad unibody-konstruktion, där ramen och stora delar av bakstycket består av ett enda stycke – inte separata sammanfogade delar. Den här typen av konstruktion gör telefonen väldigt gedigen och solid och vi kan endast då vi är tämligen hårdhänta framkalla ett visst flex.
Byggkvalitén och materialvalet håller toppklass, kort sagt, men det är heller ingen överraskning då Huawei de senaste åren har satsat hårt (och i våra ögon framgångsrikt) på byggkvalitén och den yttre designen. Olyckligtvis saknar både P9 och P9 Plus till synes IP-certifiering för damm- och vattenresistens.
Jämfört med fjolårsmodellen P8, som även den hade ett högkvalitativt metallchassi, är P9 och P9 plus betydligt behagligare att hålla i handen. Där P8 var påtagligt kantig och hade en del vassa kanter har Huawei med P9 och P9 Plus rundat av kanterna och resultatet är alltså telefoner som ligger klart bättre i handen.
Knapparna är placerade högt upp på den högra långsidan och håller hög klass. Vi är tämligen säkra på att de är tillverkade i lättmetall, men törs inte svära på att så är fallet. Knapparna sticker ut tillräckligt mycket från metallramen för att vara lätta att treva sig fram till i blindo, och bjuder därtill på ett bra motstånd som minimerar antalet oavsiktliga knapptryck.
Strömknappen har fått en tydlig texturering, inte helt olik den av Huawei tillverkade Nexus 6P, vilket gör att man i blindo enkelt kan skilja den från den släta volymknappen. Knapparna, både volym och ström, har ganska vassa kanter. Inte ett problem, men vi hade önskat en lite mjukare fasning. Fingeravtrycksläsaren sitter på baksidan och är mycket snabb och precis; lika snabb som i Nexus 6P.
Till skillnad från storebror P9 Plus som har fått frontriktade stereohögtalare har P9 endast fått en monohögtalare, placerad i fotänden. Det är alltid svårt att utvärdera ljudkvalité i en pytteliten inbyggd högtalare på ett bullrigt mässgolv, men vi anser att P9 trots blott en monohögtalare bjuder på ett godkänt ljud även om det blir lite skränigt och vasst vid maxvolym.
P9 Plus med sina frontriktade stereohögtalare bjuder som väntat på såväl högre volym som bättre och mer distinkt ljudkvalité och mer djup – om man nu kan tala om djup i inbyggda telefonhögtalare.
Mjukvaran bygger på Android 6.0 Marshmallow som Huawei har modifierat med sitt eget gränssnitt, version 4.1 av ”Emotion UI”, även kallat EMUI. Vi är inte helt förtjusta i gränssnittets design och att de på typiskt kinesiskt vis har valt att skicka med en hel del tramsappar såsom spel och tredjepartsappar vilket av många uppfattas som ren så kallad ”bloat”, men utöver ytliga och tämligen subjektiva invändningar som dessa är det inga fel på gränssnittet.
Huawei har dock till vår lättnad gjort det möjligt för oss att avinstallera dessa tredjepartsappar och spel och de har även lagt till en del smarta funktioner i gränssnittet. Telefonerna känns i kombination med Huaweis egenutvecklade åttakärniga systemchipp HiSilicon Kirin 955 väldigt rappa, vilket antyder att Huawei har optimerat EMUI bra. Vi stötte under vår dryga timme med telefonerna inte på några problem med bitvis seghet eller att RAM-användandet skenade utom kontroll.
HiSilicon Kirin 955 bygger på två kluster: ett fyrkärnigt Cortex-A72-kluster med 2,5GHz klockfrekvens och ett fyrkärnigt Cortex-A53-kluster som arbetar i 1,8GHz. P9 säljs med antingen 3GB RAM och 32GB lagring eller med mer påkostade 4GB RAM och 64GB lagringsutrymme, medan storebror säljs med 4GB RAM och 64GB lagring.
Enheterna har stöd för minneskort på maximalt 128 GB genom den sekundära SIM-kortplatsen, och vi finner i P9 ett 3000mAh-batteri och i P9 plus ett 3400mAh-batteri. Båda telefonerna har därtill IR-sändare och USB Typ C-kontakter och inte mindre än två nano-SIM-kortplatser med 4G-stöd.
Både P9 och P9 Plus har fått dubbla bakåtriktade 12-megapixelkameror med ett bländarvärde om f/2.2. Båda modellerna har utrustats med laserautofokus och LED-blixt, men saknar tyvärr optisk bildstabilisering. Sensorns pixelstorlek uppges vara 1,25 mikrometer vilket ger ett aningen bättre ljusinsläpp och därmed i teorin en bättre mörkerprestanda än föregångeren P8:s 1,12 mikrometer.
Kameramjukvaran är ny för i år och utvecklad i samarbete med den smått ikoniska kameratillverkaren Leica, något som märks då vi som hastigast får möjligheten att ta några bilder och snabbutvärdera kameran. Ett stort steg framåt jämfört med fjolårsmodellen P8.
Kameramjukvaran är mycket rapp, betydligt snabbare än i Nexus 6P och nästan i paritet med blixtsnabba Samsung Galaxy S7. Därutöver bjuds vi på ett bra gränssnitt samt vettiga funktioner såsom manuell kontroll (för den som så önskar) för en rad funktioner, såsom vitbalans och ISO.
Vi anser att de kanske har lagt in lite för mycket filter och leksaksfinesser, exempelvis ”skönhetsinspelning”, men då det inte är ett tvång att använda dessa så skadar det kanske inte att de ändå finns där.
Vi irriterar oss vidare på att maxupplösningen vid videoinspelning är begränsad till med dagens mått mätt låga 1080p (1920 x 1080 pixlar). De kompenserar litegrann genom att erbjuda inspelning i skapliga 60 bilder per sekund i 1080p, vilket resulterar i ett klart mjukare bildflöde, men det känns ändå lite 2013 att inte erbjudas mer än 1080p.
Kamerabilder
Huawei P9 t.v. mot Huawei Nexus 6P t.h.
Att Huawei har samarbetat med Leica vad gäller utvecklingen av kameramjukvaran och linsen har onekligen gett resultat. Jämfört med fjolårsmodellen är P9 ett stort steg framåt, såväl vad gäller mjukvara som bildkvalité.
Inte ens Leica och dess stora erfarenhet kan dock kompensera helt för en bitvis bristande kamerasensor. Vi ser genast att Huaweis Nexus 6P, med en sensor med större pixlar, bjuder på mer skärpa och detalj då bilderna betraktas i fullstorlek. Inte minst i dunkla eller mörka miljöer, där skillnaden i detalj och skärpa är påtaglig. I fullt dagsljus är skillnaden mindre, men även då är utfallet till nexusens favör.
Pluspoäng för Huawei P9:s förmåga att hantera svåra motljusförhållanden, exempelvis det sista bildparet i galleriet ovan. Där Nexus 6P tenderar att ta en bild där majoriteten av all detalj i molnen i himlen suddas ut i en ljus sörja lyckas Huawei P9 lyfta fram molnen på ett vis som väl motsvarar vad våra egna ögon såg vid fototillfället.
Ovanstående goda motljusförmåga sker dock på bekostnad av att bilden i övrigt blir tämligen mörk, men det är ett pris vi gärna betalar då det är enkelt att lyfta fram detaljer i mörka partier, via ett bildbehandlingsprogram, medan information som försvinner i en överexponerad vit sörja är förlorade för alltid.
Poängteras bör att Nexus 6P även den kan ta bilder som hanterar motljus väl, men det krävs allt som oftast att man manuellt lägger fokuspunkten på den ljusa himlen för ett bra resultat. P9:s förträffliga lyckas alltså lista ut detta själv, genom autofokusen, något som Googles standardkameramjukvara i regel inte klarar av.
Våra första intryck av Huaweis nya P9-duo är positiva. Huawei går från klarhet till klarhet och visar tydligt att de avser slåss i det absoluta toppskiktet, med tillverkare som Samsung och Apple. Byggkvalité, lyxkänsla och material håller absolut toppklass och matchar de allra bästa. Därtill bjuds man på Android 6.0 Marshmallow, vilket dessvärre inte alla konkurrenter kan skryta med.
Telefonerna är välutrustade och rappa och det känns som att Huaweis egenutvecklade processorplattform Kirin äntligen börjar bli konkurrenskraftig och ett realistiskt alternativ till Qualcomms och Samsungs kretsar. Att de därtill har fått rejäla batterier, 3000mAh respektive 3400mAh för P9 och P9 Plus skadar inte heller.
Även om vi överlag ställer oss positiva till P9 och P9 plus är det en del saker som stör oss, saker som inte riktigt står sig mot konkurrensen. Skärmupplösningen är blott 1080p i båda telefonerna, något som inte är ett stort problem i den mindre P9 med 5,2-tumsskärm, men det blir påtagligt pixligt i storebror P9 Plus och dess 5,5-tumsskärm.
Mjukvaran är bra, men Huaweis iver att förinstallera tredjepartsappar och spel drar ner intrycket. Lyckligtvis går dessa appar och spel i regel att avinstallera. Även kameramjukvaran, som i övrigt är mycket bra, dras med en del så kallad ”bloat”. Man måste för all del inte använda alla dessa funktioner, filter och finesser i kameramjukvaran, men det skapar ett rörigt gränssnitt och resulterar i en kameramjukvara som väger in på fler MB än vad som är nödvändigt. Att man därtill inte kan spela in video i mer än 1080p känns år 2016 som tämligen otillräckligt.
Ovanstående brister håller inte riktigt när dessa tu telefoner ställs de bästa, inte heller då prislappen vägs in: rekommenderat pris från cirka 5 500 kronor för P9 och 7 000 kronor för P9 Plus.
Vi hoppas att det faktiska butikspriset snabbt sjunker med någon tusenlapp för respektive modell så snart de dyker upp på butikshyllorna (början av maj för P9 och någon gång i juni för P9 Plus), annars kan det nog bli svårt för Huawei att få konsumenterna att välja någon av dessa tu modeller före exempelvis Samsung Galaxy S7, LG G5 eller någon av Apples Iphone-modeller.