Introduktion

Samsung har sedan lanseringen av den numera smått legendariska modellen Galaxy S II suttit tryggt på androidtronen. När S II släpptes slog den ner som en bomb och sprang åttor kring konkurrenterna och den hyllades därav nästan unisont i recension efter recension.

Efter S II följde ett drygt år senare tronföljaren Galaxy S III och även om marginalen ner till konkurrenterna den här gången var mindre så satt Samsung fortfarande säkert. Konkurrenterna hade för all del närmat sig, men Galaxy S III var detta till trots tämligen ohotad – något som även avspeglade sig i försäljningsstatistiken.

När Samsung nu med Galaxy S4 släpper den fjärde generationen flaggskepp i Galaxy S-familjen så gör de det med enorma förväntningar på sina axlar, och med ett gäng konkurrenter som är bättre, större, kraftfullare och hungrigare än någonsin förut.

Under våren 2013 har vi på Swedroid avverkat inte mindre än tre recensioner av flaggskeppstelefoner av 2013-snitt och med 1080p-skärmar; först ut var Sony Xperia Z, tätt följd av kinesiska Oppo Find 5 och till sist HTC:s mäktiga One. Vi har i dessa telefoner sett att utvecklingen har tagit ett tydligt steg framåt jämfört med fjolårsmodellerna.

När vi nu sätter tänderna i Samsung Galaxy S4 så gör vi det med vetskapen att både Sony och HTC mycket väl kan vara ikapp. Samsungs tungviktsbälte sitter löst och Galaxy S4 kommer således i den här recensionen tvingas ge precis allt för att försöka försvara det.

[ind][/ind]

Specifikationer

Specifikationer	Samsung Galaxy S4
Releasedatum	Våren 2013
Processor	1,9GHz quad-core
Plattform	Qualcomm Snapdragon 600
Grafikkrets	Adreno 320
RAM-minne	2GB
Inbyggt minne	16GB / plats för minneskort
Skärm	5" / FHD - 1080x1920 pixlar / 441PPI
Skärmtyp	Super AMOLED / 16:9 / 68,92 cm² / ~72,3% av fronten
Kamera	13MP
Främre kamera	2MP
Vikt	130g
Höjd, bredd, djup	136,6 x 69,8 x 7,9 mm
Batteri	2600mAh
Kommunikation	microUSB, Bluetooth 4.0 (A2DP, EDR, LE), Wi-Fi (a/b/g/n), DLNA, IR
Sensorer	GPS+GLONASS, gyro, accelerometer, magnetometer, närhetssensor, termometer, hygrometer, gester
FM-radio / NFC	Nej / Ja
Nätverk	Fyrbands GSM / HSDPA / LTE
IP-klassning	Nej
Övrig info	3,5mm-jack.
Mer info	Mer info om Samsung Galaxy S4 på Androidenheter.se

Den Samsung Galaxy S4 som lanseras här i Sverige bygger på Qualcomms fyrkärniga S600-plattform och inte Samsungs egna åttakärniga Exynos 5 Octa-plattform. Det har spekulerats en del kring varför valet föll på Qualcomm-chippet istället för den egna Exynos-kretsen och att döma av de slutgiltiga specifikationerna handlar det troligtvis svårigheter med att volymtillverka LTE-modem med stöd för en lika stor mängd frekvensband som Qualcomms dito. I Sydkorea finns förvisso en modell av Galaxy S4 – SHV-E300K/S – som både har Exynos Octa och stöd för LTE/4G, men för ett begränsat antal frekvensband: 3,5,1,7,17.

Qualcomm Snapdragon 600 APQ8064T, vilket för övrigt är samma krets som sitter i konkurrenten HTC One, består i Samsungs tappning av en fyrkärnig Krait 300-processor som tickar i 4 x 1,9 GHz (att jämföra med 4 x 1,7 GHz i HTC One). Processorkärnorna bygger på ARM:s ARMv7-instruktionsset och har kompletterats med grafikkretsen Adreno 320 samt 2 GB LPDDR3 RAM i 800MHz.

Skärmen på 5 tum är av Full HD Super AMOLED-typ och har en upplösning på 1080×1920 pixlar (även känt som FullHD och 1080p), vilket ger en pixeldensitet på 441 PPI – precis som Sony Xperia Z och Oppo Find 5. Då Galaxy S4-skärmen är av så kallad PenTile-typ så innebär det dock att den verkliga upplösningen är aningen lägre på grund av hur subpixlarna har arrangerats. Mer om detta i kapitlet bildskärmen.

Lagringsutrymmet beror förstås på version; S4 kommer i Sverige säljas i tre olika versioner; 16 GB, 32 GB och 64 GB. Vårt recensionsexemplar är på 16 GB eMMC varav cirka 9,2 GB är tillgängligt för oss att fritt använda som vi vill för appinstallationer och lagring. Två olika färger finns vid lanseringen tillgängliga: Black Mist (svart) och White Frost (vit) men vi misstänker att det framöver precis som för Galaxy S III kommer dyka upp fler färgalternativ. Vid tillfället för Sverige-premiären finns endast 16GB-versionen att välja på och det är oklart när fler alternativ kommer tillgängliggöras.

Till skillnad från företrädaren Galaxy S III som släpptes i två olika nätversioner här i Sverige – inledningsvis i en 3G/HSxPA-version och lite senare en 4G/LTE-version – så släpps S4 i blott en version; naturligtvis med 4G/LTE-stöd för alla våra svenska 4G/LTE-frekvenser direkt från start. Följande LTE-frekvensband stöds: 800 / 850 / 900 / 1800 / 2100 / 2600 MHz.

Samsung har lyckats med konststycket att trots en större skärm än företrädaren göra S4 både mindre och lättare. S4 mäter 136,6 x 69,8 x 7,9 millimeter, att jämföra med 136,6 x 70,6 x 8,6 millimeter för företrädaren. Vikten anges till 130 gram vilket enligt specifikationsbladet är tre gram mindre än S III. Vår våg säger 130 respektive 131 gram för S4 och S III.

Modellnamn	Skärm (tum)	Bredd (mm)	Höjd (mm)	Djup (mm)	Vikt (gram)	Batteri (mAh)
Samsung Galaxy S4	4.99"	69.8	136.6	7.9	130	2600
HTC ONE	4.7	68.2	137.4	9.3	143	2300
Sony Xperia Z	5.0	71.0	139.0	7.9	146	2330
LG Nexus 4	4.7	68.7	133.9	9.1	139	2100
Sony Xperia V	4.3	65	129	10.7	120	1750
Samsung Galaxy S III	4.8	70.6	136.6	8.6	133	2100

I kartongen

Samsung levererar Galaxy S4 i en till storlek och funktion traditionell kartong, men de har den här gången till synes valt att trycka lite extra på naturaspekten då kartongen har fått ett slags träpanelstryck. Vi tvivlar förvisso på att ett träpanelstryck är miljövänligare än ett mer traditionellt kartongtryck, men kartongen sticker åtminstone ut lite från mängden på grund av detta.

Innehållet i kartongen är som vanligt numera tämligen sparsmakat. Vi finner inga trevliga överraskningar i form av exempelvis medföljande skal, displayskydd, dockningsstation eller mikrofiberduk. Innehållet i vår nordiska retailkartong är som följer:

* Samsung Galaxy S4 (”Black Mist”, 16 GB, i9505)
* Batteri (2 600 mAh, Li-Ion, löstagbart)
* Laddadapter (vit, 5V 2A, med USB-port)
* USB -> Micro-USB-kabel (vit, cirka 1 meter)
* Headset (vitt, in ear-typ, trådburet med fjärrkontroll (svarsknapp, volym +/-))
* Snabbstartguide samt garantibevis

Som vanligt kan kartongens innehåll även variera mellan olika operatörer, återförsäljare och kampanjer så om kartongens innehåll är av hög vikt för er så rekommenderas ni som alltid att kontakta aktuell återförsäljare innan ett eventuellt köp.

Utseende, byggkvalité och konstruktion

Vid en första anblick är Galaxy S4 slående lik företrädaren S III – och detta är ett intryck som består. Vi lär oss dock snabbt att på bråkdelen av en sekund skilja de två modellerna åt – S4 har ett noterbart distinktare utseende än sitt äldre syskon. Skarpare kanter, aningen mindre rundade hörn, ljusare ram. Detta avspeglas även i handen – S4 känns lite kantigare och aningen mer exklusiv.

Fronten består som sig bör av ett enda stycke glas av Cornings Gorilla Glass 3 och runtom frontglaset löper en ram av någon form av kompositplastmaterial, silverfärgat och till och med vid en närmare titt förvillande lik polerad metall.

Bakstycket, i vårt fall blåsvartfärgat med ett kromat rutmönster, är i sann Samsung-anda i högpolerad plast och känns därför väldigt mjuk och behaglig i handen – men samtidigt blir den halkig och lämnar inte samma distinkta kvalitetskänsla som HTC Ones aluminiumskal eller Sony Xperia Z:s glasbakstycke.

Tycka vad man vill om materialvalet – plast nästan genomgående – men passformen är av yppersta kvalité och vi finner inga onormala glipor eller illa sittande stycken. Bakstycket, då det avlägsnas, är det tunnaste vi någonsin har stött på och är så mjukt och bräckligt att man nästan oroar sig för att det skall spricka då det avlägsnas från telefonen. Då det väl sitter på plats på telefonen så sitter det dock mycket bra och trots ett tämligen hårdhänt klämmande och bändande så förblir det nästintill ljudlöst. Bakstycket är därtill ganska styvt, men känns ändå aningen mjukare än föregångarens lite tjockare och mer välvda bakstycke.

Bakstycket är vidare utformat på så vis att telefonen ligger relativt stadigt då den ligger på ”rygg”, trots att det har mjukt rundade kanter, en aningen utstickande kameralins och ett utstickande ”högtalargaller”. Till skillnad från exempelvis HTC One så vaggar S4 inte i sidled då vi använder pekskärmen utan att först plocka upp telefonen, såvida vi inte trycker ända längst ut längs med höger- eller vänsterkanten av skärmen.

Knappsats, anslutningar, sensorer och lagring

På telefonens front finner vi blott en enda fysisk knapp, den nedan skärmen centrerade Hem-knappen som är lätt att finna i blindo och erbjuder ett bra motstånd och en tydlig klick-känsla. På vardera sida om Hem-knappen finner vi Meny-knappen (till vänster) och Tillbaka-knappen (till höger). Båda dessa knappar är av kapacitiv typ, ibland kallat ”touchknappar”, och de är föredömligt responsiva och exakta. På fronten, ovan skärmen, sitter som väntat högtalaren för telefonsamtal centrerad omgiven av den frontriktade kameralinsen, gestsensorn, ljussensorn, närhetssensorn samt notifierings-/meddelandedioden.

I överkant på vänstersidans metallfärgade ram sitter volymknappen (+/-). Knappen är tillverkad av okänt material men ser ut som ett stycke utfräst högpolerad metall och sticker ut ordentligt från ramen vilket gör den lätt att med fingertopparna finna i blindo. Knappen erbjuder ett bra motstånd och en tydlig klick-känsla men sitter dessvärre aningen löst på båda våra exemplar av S4 – dock ej till den graden att knappen skallrar om man skakar på telefonen.

På högersidan, på rakt motsatt sida om volymknappen, finner vi strömknappen som precis som volymknappen ser ut som högblank utfräst metall och som sticker ut men erbjuder till skillnad från volymknappen mindre motstånd vilket leder till att vi ofta tänder och släcker skärmen av misstag då vi exempelvis plockar upp telefonen eller byter grepp.

Den ofrivilliga skärmtändningen/-släckningen görs värre av det faktumet att volym- och strömknappen sitter mitt emot varandra, på varsin sida av telefonen, vilket innebär att man ofta kommer åt knappen på motsatt sida då man tar spjärn för att höja eller sänka volymen. Vi, och en klar majoritet av Swedroids läsare, föredrar när strömknappen sitter i telefonens huvudände – inte på sidan. Till skillnad från volymknappen så sitter strömknappen däremot inte löst.

I Galaxy S4:s huvudände sitter 3,5 mm-porten för hörlurar, IR-ögat samt den sekundära mikrofonen för telefonsamtal och ljudupptagning vid videoinspelning. I fotänden sitter Micro-USB-porten centrerad och strax vänster om den finner vi ett litet hål för den primära samtalsmikrofonen.

Bakom det löstagbara bakstycket når vi batteriet (2 600 mAh), Micro-SIM-platsen samt minnesexpansionsplatsen (Micro-SD, max 64 GB). Minneskortet kan nås och bytas utan att batteriet avlägsnas, men däremot måste batteriet som sig bör tas bort för att man skall kunna nå SIM-kortet.

Mottagning och datahastigheter

Mottagningen är i vanlig ordning på grund av en otalig mängd faktorer och yttre omständigheter utom vår kontroll ett av de svårare momenten för oss att testa på ett pålitligt vis. Vi fokuserar därför mest på att se om enheten lider av några uppenbara problem med mottagning och datahastigheter.

Galaxy S4 presterar precis i nivå med vad vi förväntar oss och matchar såväl företrädaren Galaxy S III som konkurrerande telefoner som Sony Xperia Z och HTC One väl. Det så kallade ”dödsgreppet”, där vi med en eller två händer och ett fast grepp gör vårt yttersta för att täcka över telefonens interna antenner, har en viss inverkan på S4, men detta gäller mer eller mindre alla telefoner. Inget onormalt signalfall, vare sig via mobilnätet (2G/3G/4G) eller Wi-Fi noteras.

Maxhastigheterna via 3G/HSxPA samt 4G/LTE motsvarar väl vad vi förväntar oss utifrån specifikationsbladet och mobilnätets dagsform. Vi mäter via 3G/HSxPA upp 18 Mbit/s vid nedladdning och 2.8 Mbit/s vid uppladdning och via 4G/LTE 48 Mbit/s nedladdning och 9 Mbit/s uppladdning – i nivå med vårt mobilnäts maxhastigeter i centrala Örebro.

Via Wi-Fi (802.11/n) håller vi på att tappa hakan av förvåning då vi mäter upp maxhastigheter som är drygt dubbelt så höga som någon annan telefon vi har testat till dags dato. Vid nedladdning via den lokala FTP-servern mäter vi upp 102 Mbit/s – en hastighet som är så mycket högre än någon annan androidtelefon vi har testat att vi med stor skepsis gör om testet flera gånger, med stora filer om 1,15 GB för att få ett tillförligtligt snitt.

Resultatet står sig dock; maxhastigheten vid nedladdning via 802.11/n ligger konstant på strax över 100 Mbit/s (~12,5 MB/s). Imponerande! Vi gör om testet men vänder färdriktningen till uppladdning – en riktning där hastigheten normalt sett sjunker, ofta kraftigt. Återigen slås vi av häpnad då vi mäter upp hela 108 Mbit/s (13,5 MB/s), en hastighet som bekräftas av ytterligare filöverföringar. Det här är så mycket snabbare än något annat vi har testat att vi inte kan göra annat än att imponeras.

Det kan tyckas vara av mestadels kuriöst värde och att det kvittar vid vanligt användande såsom webbsurf och appinstallationer om hastigheten är 50 Mbit/s eller 100 Mbit/s, men för oss som trådlöst regelbundet för över stora mängder data (musik, videoklipp) till telefonen och gärna slipper krångla med USB-kablar så är detta en välkommen gåva från Samsung. Vad det kommer sig att S4, som delar processorplattform med exempelvis HTC One, är så mycket snabbare än One kan vi inte svara på.

Ljudegenskaper

Ljudet vid telefonsamtal är klart och relativt högt, men som alltid beror det även på yttre faktorer som mobilnätets kvalité samt motpartens telefon. Vi har under testperioden inte haft några problem med vare sig dåligt ljud i vår eller motpartens ände och har heller inte råkat ut för nedkopplade samtal.

Den yttre högtalaren, placerad i nederkant på bakstycket och av mono-typ, bjuder på ett godkänt ljud. Maxvolymen är ungefär i nivå med Sony Xperia Z; ljudet är lite mindre vasst men samtidigt burkigare. HTC One, med dubbla högtalare (stereo) placerade på telefonens front, slår med lätthet både Galaxy S4 och Xperia Z såväl vad gäller maxvolym som ljudkvalité.

S4 och Z har nästan en helt identisk maxvolym via den externa högtalaren, men Z har ett lite klarare ljud. Aningen vassare. S4 har mer bas men låter samtidigt mer burkigt.

HTC One presterar  i vårt tycke aningen bättre än både Z och S4, med såväl högre maxvolym som djupare och klarare ljud. Ones externa högtalare är bättre än S4 och Z på allt, kort sagt. Både med och utan Beats aktivt.

Samsung har som som vi tidigare skrivit valt att lansera Galaxy S4 med Qualcomms Snapdragon 600-plattform i större delen av Europa. Till skillnad från Exynos-varianten som bygger på en DAC från erkända Wolfson (WM5102) har S4 liksom HTC One och övriga Snapdragon 600-telefoner en DAC från Qualcomm.

En av fördelarna med kretsar från Wolfson är att drivrutinerna i regel släpps som öppen källkod, vilket medför att utvecklare kan ta fram verktyg för att i större utsträckning justera ljudbilden. Ett exempel på en i dessa kretsar populär utvecklare är François Simond, även känd som @supercurio, som har utvecklat Voodoo Sound Control för bland annat ett flertal Samsung-telefoner.

Vi har inte lyckats hitta några specifikationer för Qualcomms egenutvecklade DAC medan Wolfson emellertid publicerar alla specifikationer på sin hemsida. Om vi får tro dessa imponerar kretsen på i varje fall pappret. Föregångaren WM811 finner vi i telefoner som Galaxy S III och Note 2.

Qualcomms DAC presterar ett fint resultat, inte minst är frekvensåtergivningskurvan fantastiskt bra, men möjligheterna för den som är ljudintresserad är onekligen större med en DAC från Wolfson.

Samsung Galaxy S4 – RMAA-summering

Frequency response (from 40 Hz to 15 kHz), dB	+0.18, -0.12	Very good
Noise level, dB (A)	-73.6	Average
Dynamic range, dB (A)	73.5	Average
THD, %	0.0094	Very good
THD + Noise, dB (A)	-62.9	Poor
IMD + Noise, %	0.137	Average
Stereo crosstalk, dB	-42.2	Poor
IMD at 10 kHz, %	0.075	Good
General performance		Good

[Full RMAA-rapport – Samsung Galaxy S4]
[Full RMAA-rapport – Samsung Galaxy S4 mot konkurrenterna]

GPS och positionering

Samsung Galaxy S4 blå linje. HTC One röd linje.

Samsungs första steg i Galaxy S-flottan, vad gäller satellitpositionering, var allt annat än lyckosam. Mjukvaran var bristfällig och buggig och den interna antennen i Galaxy S sades därtill vara feldesignad. Precisionen i positioneringen var därmed inte alltid att lita på, och kraftiga avstickare från den faktiska positionen och problem med att låsa mot satelliterna var vanligt förekommande. Därtill hade enheten ofta svårt att låsa mot mer än ett fåtal satelliter åt gången.

Samsung lärde sig av misstagen och i Galaxy S II var problemen med mjukvara och antenn mer eller mindre helt bortblåsta, men här saknades istället GLONASS-stöd, något som många av konkurrenterna kunde skryta med. I efterföljande Galaxy S III så hade Samsung lagt till GLONASS-stöd och nu var äntligen positioneringsprestandan i Samsungs flaggskepp precis så bra som vi förväntar oss av en telefon i det yttersta toppskiktet och därmed också väl i nivå med konkurrenterna.

Då vi nu testar Galaxy S4 så tar vi i vanlig ordning med oss telefonen, samt en referensenhet i form av HTC One, ut på en rask promenad genom stads- och parkmiljö. Vi stänger som alltid av all positioneringshjälp från mobilnät och Wi-Fi för att isolera själva GPS-/GLONASS-mottagaren.

Den här typen av test är bland det svåraste en positioneringsenhet kan utsättas för, av flera olika skäl. Dels skyms sikten i stads- och parkmiljö regelbundet av höga byggnader och träd, vilket vid en promenad förstärks ytterligare då man i regel går på trottoarer och gångbanor som går alldeles utmed husväggar och träd. Ju närmare en vägg man kommer desto effektivare skyms himlen, och därmed även satelliterna. Just här är alltså stödet från mobilnät eller Wi-Fi extra viktigt då det inte är lika känsligt för byggnader och vegetation – men vi har alltså stängt av den typen av assistans för att helt och hållet isolera GPS-/GLONASS-mottagaren.

Till vår hjälp för att spela in vår rutt använder vi den av Google utvecklade appen My Tracks, som utifrån koordinaterna som GPS-/GLONASS-mottageren anger ritar upp vår rutt ovanpå en karta tillhandahållen av Googles egna karttjänst Maps. Både S4 och One låser mot satelliterna rasande snabbt och vi har så länge himlen inte är skymd en nästintill exakt positionsangivelse på under fem sekunder. Imponerande.

Vi finner det svårt att i den inspelade rutten kunna utse en vinnare mellan dessa två giganter. De uppvisar likartade problem med precisionen på samma ställen, i regel där himlen mycket effektivt skyms av huskroppar (framför allt utmed Kungsgatan), precis på samma platser som alla enheter vi genom åren har testat uppvisar samma typ av problem. Skillnaden mellan de bra enheterna, som S4 och One, och de mindre bra är att S4 och One mycket snabbt återfinner den korrekta positionen så snart sikten mot himlen är fri igen.

Vi kan utifrån vårt GPS-/GLONASS-test inte utse en vinnare utan konstaterar kort och gott att både S4 och One båda tillhör toppskiktet bland androidtelefoner och torde vara även den kräsne GPS-fantasten till belåtenhet oavsett vilken telefon denne väljer.

Bildskärmen och digitizern

Bildskärmen är som sig bör på ett flaggskepp ur Galaxy S-familjen av AMOLED-typ och har i Galaxy S4 en storlek på hela 5 tum och en upplösning på 1080×1920 pixlar, även känt som FullHD och 1080p. Pixeltätheten är precis som på Sony Xperia Z och Oppo Find 5 fina 441 pixlar per tum, vilket dock inte kan mäta sig med klassledaren HTC One och dess 469 pixlar per tum.

Som ovan nämnt så är skärmen av AMOLED-typ, närmare bestämt Full HD Super AMOLED, vilket innebär att skärmen har en så kallad PenTile-matris. PenTile är ett subpixelmönster som till skillnad från den klassiska RGB-layouten ”fuskar” en aning för att kunna erbjuda den på pappret angivna upplösningen.

PenTile-matrisen används framför allt för att det innebär en lägre tillverkningskostnad och för att AMOLED-tekniken i dagsläget helt enkelt inte kan erbjuda samma höga pixeldensitet som LCD-skärmar. Som i de allra flesta fallen när man tar en genväg så har även PenTile-matrisen sina svagheter.

Den kanske mest omdiskuterade svagheten med PenTile är att den verkliga upplösningen blir lägre än på skärmar det traditionella RGB-mönstret. Detta är något som mång ondgjorde sig över i framför allt tidiga generationer telefoner med AMOLED-skärmar, som exempelvis första generationen Nexus One, Nexus S samt Samsung Galaxy S, där inte minst text och ikoner kunde upplevas som tämligen oskarpa och pixliga.

Dessa skärmar hade med 480×800 pixlar (”WVGA”) dock en betydligt lägre upplösning än vad som är fallet med Galaxy S4 och vi kan konstatera att ”PenTile-oskärpan” är helt borta. Inte bara nästan borta – den är helt borta. Vi kan då vi håller skärman blott någon decimeter från ögonen inte förnimma någon oskärpa ens i de allra minsta teckensnitten ens i fullt utzoomat läge i webbläsaren. Text och grafiska element är helt enkelt knivskarpa.

En annan omdiskuterad konsekvens av PenTile-matrisen är att somliga anser att färgåtergivningen inte är korrekt. Vi har genom åren för all del upplevt att telefoner som Nexus One och Motorola RAZR som båda använder en PenTile-matris har uppvisat lite underliga vitnyanser, men vi frågar oss om detta inte mer har berott på AMOLED än på PenTile i sig. I DisplayMates stortest av Galaxy S4-skärmen så konstaterar de att skärmen vad färgnyanser berör är väldigt naturtrogen, inte minst i ”Film”-läget, men att den inte riktigt i det här avseendet kan mäta sig med de allra bästa IPS-skärmarna, som exempelvis i iPhone 5.

Samsung har sin vana trogen i bildskärmsinställngarna försett även S4 med en handfull olika lägen där bildskärmens mättnad kan justeras efter tycke och smak.

”Dynamisk” – Högsta möjliga färgmättnad. Färgerna är på klassiskt AMOLED-vis onaturligt kraftfulla och upplevs nästan vilja tränga ut ut skärmen. Onaturligt, men i många fall vackert. Många upplever det dock som att färgerna sticker i ögonen och att exempelvis ljusa hudtoner kan bli morotsfärgade.

”Standard” – Grundinställningen. Färgmättnaden är fortfarande kraftfull och motsvarar kanske bäst färgmättnaden som vi är vana att se den från tidigare generationer AMOLED-skärmar. Fortfarande aningen för kraftfulla färger för att kunna sägas vara naturliga, men morotseffekten som beskrivs i stycket ovan är inte lika påtaglig.

”Professionellt foto” – Redaktionens favorit. Här är färgerna betydligt mer återhållsamma och matchar erkänt kompetenta LCD/IPS-skärmar väl. Färgerna är naturliga och sticker inte ut. Kanske har de aningen för låg mättnad för att tillfredsställa majoriteten av användarna som kanske trots allt föredrar AMOLED-skärmar just på grund av de övermättade färgerna? Vi upplever även att kontrasten är aningen lägre, dock utan att göra att vi upplever att skärmen förlorar djup.

”Film” – Här är mättnaden ytterligare en nivå lägre och vi upplever att färgerna nästan blir aningen grådaskiga. Enligt bildskärmsexperterna på DisplayMate är det här läget dock det mest naturtrogna. Det här läget är som profilnamnet antyder främst avsett för filmvisning och lämpar sig också bäst för detta, då färgerna i just filmer ofta kan vara onaturligt starka. Utöver att mättnaden är lägre så är även kontrasten lägre, vilket hjälper till att i möjlig mån eliminiera problemet med mörka partier i filmer, där detaljer ofta kan gå förlorade om kontrasten är för hög – exempelvis kan mörka partier och svarta partier ibland flyta samman.

Utöver de fyra ovanstående lägena så bjuder Samsung även på ett läge kallat ”Optimera visning” där telefonen själv försöker applicera de bästa inställningarna beroende på vad som för tillfället visas på skärmen. Vi kan inte riktigt säga om läget fungerar bra eller inte då vi inte har lyckats se någon påtaglig skillnad mellan detta och ”Standard”-läget.

Slutligen finns även i bildskärmsinställningarna ett läge där telefonen själv efter en löpande bildanalys kan justera skärmtonen för att spara ström. Huruvida detta fungerar som tänkt törs vi inte svara på – vi ser ingen betydande skillnad i vare sig i form av bättre batteritid eller att skärmens egenskaper justeras löpande.

För den som vill läsa mer om skärmen i Galaxy S4 så rekommenderar vi varmt sajten DisplayMates artikel där skärmen i S4 på ett professionellt och metodiskt vis jämförs med företrädaren Galaxy S III samt den briljanta skärmen på ärkerivalen iPhone 5. I samma test framgår det för övrigt att skärmen i S4 trots att den är större och mer högupplöst är både 20% strömsnålare och 25% ljusstarkare än företrädaren Galaxy S III.

Samsung har vad maximal ljusstyrka berör komplicerat det hela och låter oss endast nå maximal ljusstyrka på skärmen via autoläget då vi befinner oss i en ljusstark miljö, exempelvis utomhus i fullt dagsljus. Att manuellt ställa telefonen på 100% ljusstyrka resulterar i en ljusstyrka som är ungefär i paritet med föregångaren S III – de extra 25 procenten som DisplayMate har mätt upp nås olyckligtvis endast genom autoläget och då telefonen själv, via ljussensorn, anser att det behövs. Vår gissning är att Samsung har gjort så här för att hålla strömförbrukningen nere samt öka skärmens livslängd.

Skärmens digitizer, det pekkänsliga ytskiktet, är i vanlig Samsung-anda av yppersta världsklass. Utöver att vara fantastiskt responsiv och exakt så är har skärmglaset (Cornings Gorilla Glass 3) ytbehandlat med ett fettavstötande lager vilket gör skärmen väldigt halkig och behaglig för fingertopparna. Den här behandlingen innebär att smuts och kladd aldrig får något ordentligt fotfäste och skärmen är därför fortfarande lika behaglig att använda efter en hel dags pillande som den är direkt efter en rengöring.

Vi mäter upp en väl tilltagen multitouch-prestanda där 10 simultana tryckpunkter med lätthet spåras, samt en uppdateringsfrekvens på 60 Hz vilket innebär att skärmen läser av våra pek och svep 60 gånger per sekund. Att de flesta tillverkarna lägger sig på just 60 Hz och inte högre beror på att digitizern är synkad med bildskärmens uppdateringsfrekvens vilken alltså även den är låst till 60 Hz.

Då vi sammanfattar skärmen så kan vi konstatera att även om HTC One har den vassare skärpan – delvis på grund av en högre pixeltäthet och delvis på grund av subpixelmönstret – så briljerar S4-skärmen med bättre färger (inställningsbart), fantastisk svärta och bättre betraktningsvinklar. Därmed slår S4 även Sony Xperia Z och Oppo Find 5 på fingrarna.

Även pekskärmen ges segern då den fina responsiviteten även gäller de kapacitiva touchknapparna nedanför skärmen, något som kan vara lie si och så med HTC One som kräver att man verkligen träffar mitt i prick då man använder knapparna. I övrigt är det ett dött lopp de två flaggskeppen emellan. Sonys Xperia Z får se sig slagen då skärmen på grund av en fabriksmonterad plastfilm saknar den behgaliga fettastötande ytbehandlingen som både S4 och One bjuder på. Z:s skärm är därtill lite av en smutsmagnet.

Allt som allt ger vi S4 totalsegern i skärmkampen, men skillanderna är så små att det handlar om personliga preferenser och vad just du värdesätter mest snarare än om reda fakta.

Mjukvaran / Samsung TouchWiz Nature UX 2.0

Samsung bygger som förväntat vidare på sitt TouchWiz-gränssnitt för Android, i Galaxy S4 kallat Nature 2.0, vilket de har lagt ovanpå den i skrivande stund allra senaste publikt tillgängliga versionen av Android; 4.2.2. Samsung är traditionellt, de senaste åren åtminstone, den tillverkaren som gör allra störst ingrepp och bjuder på allra flest funktioner och finesser utöver vad Android i grundutförande har att erbjuda, och Nature 2.0 för Galaxy S4 är inget undantag.

Den som är van vid Samsungs TouchWiz känner sig sannolikt hemma tämligen snabbt, inte minst om man närmast kommer från fjolårsenheter som Galaxy S III eller Galaxy Note II, men Samsung har lagt till en mängd nya funktioner, ändrat en del saker i gränssnittet och har därtill stuvat om en hel del, inte minst i telefoninställningarna. Vi kommer nedan försöka beta av vad vi anser vara de mest betydande funktionerna, ändringarna och apparna.

Låsskärm och hemskärm

Hemskärmarna sr ut ungefär som vi förväntar oss och avviker mycket lite från tidigare Samsung-telefoner ur Galaxy-familjen. I vanlig ordning så är hemskärmarna vid första uppstart fullkomligt nedlusade med stora widgetar och mängder av appikoner, vilket trots den kraftfulla hårdvaran kan göra att telefonen då och då hostar till och det normalt sett mjuka och följsamma gränssnittet hackar till.

Att köra flertalet stora widgetar på hemskärmarna leder vidare till att launchern (”hemskärmsappen”) ibland tvingas kallstartas då det inte finns nog med arbetsminne för att hålla den inläst konstant då man befinner sig i andra appar eller i ett spel.

Funktionsmässigt är det ungefär samma visa som förut, men med nytillkomna funktioner som ”Rörelser och gester” (mer om detta nedan) så kan man exempelvis vid redigering av hemskärmarna använda ena handen till att hålla telefonen och flytta ikoner medan med andra handen sveper någon decimeter ovanför skärmen för att växla hemskärm. Detta fungerar förvånansvärt väl, men den reella nyttan är begränsad.

Den begränsade nyttan är något som för övrigt går igen i många av Samsungs nytillkomna funktioner – det ser häftigt ut då det demonstreras och det ser bra ut i media och det fungerar ofta riktigt skapligt – men vi har svårt att föreställa oss att det är funktioner som kommer användas mer än blott ett fåtal gånger av majoriteten användare.

Att funktionerna finns där skadar dock inte. Även om den första tanken är att Samsung ”bloatar” sin mjukvara med alla dessa funktioner så märks det med undantag av den ovan nämnda sporadiska segheten kring hemskärmen (även med merparten av alla widgetar borttagna) inte av då man använder telefonen. S4 är rasande snabb och följsam, som sig bör med en telefon av flaggskeppssnitt år 2013.

Ovan ser vi fler av funktionerna som hör hemskärmen och statusfältet till. Ett mycket kompetent statusfält (av Samsung kallad ”meddelandepanel”) är för övrigt något av Samsungs singnaturmelodi och i S4 har de gjort det ännu bättre. Inte minst uppskattar vi möjligheten att efter eget tycke kunna redigera meddelandepanelens snabbinställningsknappar för saker som Wi-Fi, GPS, Bluetooth och ljud.

Inställningar och funktioner

Undet telefonens inställningar kan vi som sig bör ställa in det mesta, som låsskärmens personliga hälsningsfras – vilken förstås även kan tas bort helt och hållet – och något som kallas ”Läge för hemskärm” vilket växlar mellan den normala hemskärmen som vi är vana vid och en hemskärm med betydligt större ikoner och större text. Detta underlättar sannolikt för exempelvis de som har synfel och de som annars lätt förvirras av de normalt sett tämligen överbelamrade hemskärmarna.

I tredje bilden från vänster kan vi se hur layouten för telefoninställningarna har stuvats om en hel del av Samsung. Flikar upptill har ersatt den traditionella listmenyn som vi är vana vid i Android.

Det tar en stund att vänja sig vid den nya layouten, som för övrigt liknar layouten i Oppo Find 5, och att flikarna är placerade ända längst upp på skärmen innebär att det är lite jobbigare om man är typen som försöker använda telefonen med bara en hand i möjlig mån. Tummen räcker helt enkelt inte ändra upp utan att man ändrar sitt grepp om telefonen och sträcker ut tummen på ett onaturligt och obekvämt vis.

Läget ”Luftvy” fungerar som en förhandsgranskning av exempelvis meddelanden och bildmappar och fungerar helt enkelt som så att man svävar med fingret någon centimeter ovanför skärmytan rakt ovan exempelvis en bildmapp, varpå en förhandsgranskning av mappens innehåll presenteras efter en dryg sekund. Detta är ytterligare en funktion som rent funktionellt fungerar ganska bra, men som vi gissar att få kommer använda i dagligt användande.

Ovan ser vi ett urval av inställningar som mestadels talar för sig själv. Bland annat ”Luftgest” som vi beskriver några stycken upp, som i begränsad mån låter oss styra vissa av telefonens funktioner med hjälp av gester/handrörelser i luften ovanför telefonens skärm. En rolig funktion som fungerar ganska väl, men har begränsad nytta.

Telefoniappen med tillhörande kontaktbok är av traditionell typ och fungerar som sådan mycket väl. Vi har inte något att anmärka på här utan konstaterar att det i grund och botten ungefär ser ut och fungerar som det alltid har gjort. Detsamma gäller SMS-funktionen som ör precis vad vi förväntar oss, varken mer eller mindre. Här kan vi dock ta del av ”Luftvy”-funktionen där man genom att sväva med fingret någon centimeter ovan ett oöppnat meddelande kan få en förhandsgranskning av meddelandets innehåll.

Applikationer 

Samsung bjuder som väntat även på en uppsjö av medföljande appar och vi har gjort ett litet urval av dessa i skärmdumparna oven och nedan. Det mesta talar för sig själv och det finns i regel lika bra eller bättre alternativ på Google Play Store.

Ovan ser vi S Memo vilket är enapp för anteckningar och noteringar, S Planner som är Samsungs egna kalenderapp och slutligen längst till höger S Voice, Samsungs egna smarta röstsökapp/personliga assistent. Olyckligtvis finns inte svenska som språkval – vare sig för språket i appens gränssnitt eller som valbart språk för röstigenkänning. Detta begränsar kraftigt S Voices praktiska användbarhet i för oss svenskar.

S Translator, till vänster, är som namet antyder en översättningsapp som både känner igen text och tal – men återigen är svenska ej tillgänligt vilket precis som med S Voice innebär att den praktiska nyttan för oss svenskar är begränsad. Ovan ser vi även appen WatchOn som är en tjänst för att hantera/ladda ner/se sina TV-program via sitt digitala TV-abonnemang med någon av de svenska TV-leverantörerna.

Ovan ser vi även Samsung Hub, ett samlingsnav som i en och samma app sammanställer och presenterar diverse av Samsung föreslagna digitala nöjen som musik, filmer och e-böcker, i en och samma app. Till sist ser vi S Health som är Samsungs träningsapp som hjälper oss att hålla koll på våra kalorier, vår motion och vår allmänna hälsa.

Då vi jämför skärmdumparna för de olika apparna ovan så står det genast klart att det helt och hållet saknas et enhetligt designspråk i Samsungs egna appar och gränssnitt. Vi ser allt från appar som är ytterst sparsamt designade, som WatchOn, till appar som har fått ett slags träpanelstema, som S Memo och S Planner, eller appar som har ett modernt och nästan futuristiskt gränssnitt som Samsung Hub.

Vi hade uppskattat ett mer enhetligt gränssnitt där man som användare av Samsungs egna appar genast känner igen sig, oavsett om det handlar om kalendern, samsungnavet eller deras TV-tjänst. Just nu är det en salig röra och man undrar nästan om Samsungs olika utvecklarteam jobbar i separata avdelningar utan någon som helst kontakt med varandra.

[Ladda hem svensk bruksanvisning]

Webbläsaren

Samsung skickar med både Google Chrome, som sedan Android 4.1 / Jelly Bean är Androids standardwebbläsare, och den äldre WebKit-baserade webbläsaren som innan Jelly Bean var standardwebbläsaren. Då Samsung placerar ut WebKit-webbläsaren i appdockan direkt på hemskärmen så får vi anta att det är den som Samsung rekommenderar att vi använder.

Prestandan är god oavsett vilken av de tu förinstallerade webbläsarna vi använder och S4 tuggar med relativ lätthet i sig även riktigt tunga sidor som www.aftonbladet.se och www.svd.se, men som väntat så är det inte helt följsamt då vi skrollar snabbt upp och ner på sidorna.

Då vi med standardwebbläsarna i Samsung Galaxy S4 (WebKit), HTC One (WebKit) och Sony Xperia Z (Chrome) mäter upp laddtiden av Aftonbladets startsida fem gånger i följd – och förstås tömmer cache, kakor och historik mellan varje laddning – så konstaterar vi att Galaxy S4 presterar det överlägset bästa (lägsta) snittet. En genomsnittlig laddtid, via Wi-Fi, på nio sekunder är hela fyra sekunder bättre än HTC One och åtta sekunder snabbare än Xperia Z.

Vi genomför även samma test med webbläsaren Chrome för alla tre telefonerna och mäter då upp ett aningen annorlunda, och över brädet något sämre, resultat. Galaxy S4 vinner återigen med en genomsnittlig laddtid på elva sekunder, följt av HTC One på 14 sekunder och Sony Xperia Z återigen på 17 sekunder.

Adobe Flash står som de flesta numera vet inte att finna på Google Play Store, men går att sidladda via Adobes Flash-arkiv. Läs mer om hur det går till i vår Flash-artikel.