Recension:Sony Xperia P [Recension]

Postat:
05:40 - 2012-05-20
Skribent:
| Swedroid-redaktionen
Kommentarer:
48
Tillverkare: Sony
Modell: Xperia P
Operativsystem: Android 2.3.7 med Sony UXP NXT v6.0
Tillgänglighet: I butiker
Pris: Från cirka 4 000 kronor och uppåt
Webbsajt/Specifikationer: Sony, GSMArena
Diskutera: Sony Xperia P på Swedroids forum

Introduktion

Xperia P är den andra telefonen att lanseras i Xperia-serien sedan Sony köpte ut vår svenska stolthet Ericsson ur dess mobildivision. Sony kallar den nya serien för Xperia NXT, och även om Sony nu står på egna ben så kunde vi redan i vår recension av storebror Xperia S konstatera att är det mesta sig likt – bortsett från det nya designspråket.

Även om Ericsson inte länge är en del av Sonys mobildivision så är de ingalunda helt ute ur bilden, något som framgår tydligt om man kikar på vad som finns under skalet på Xperia P, där en plattform (”System on a Chip”) från ST Ericsson återfinns.

Vidare ser vi tydliga spår av Ericssons inblandning i tillbehören (Sony Ericsson-märkt laddare, exempelvis) samt i själva mjukvaran, gränssnittet, som oss veterligen nästan uteslutande har utvecklats här i Sverige. I och med Sonys övertagande så har dock gränssnittet döpts om till Sony UXP NXT och har tagit ett kliv från version 4.0 till 6.0.

[ind][/ind]

Specifikationer

SpecificationsSony Xperia P
Measurements
(W x H x D)
122 x 59.5 x 10.5 mm
4.8 x 2.3 x 0.4 inches
Weight120 grams
4.2 ounces
Screen / resolution4.0 inch (102 mm) scratch-resistant TFT touchscreen, 16 million colors, 960 x 540 pixels (qHD)
Panel typeReality Display, Mobile BRAVIA® Engine TFT/LCD with WhiteMagic RGBW subpixel matrix.
DigitizerCapacitive digitizer @ 59 Hz, max 10 simultaneous touch points
System-on-a-chipST Ericsson NovaThor U8500
CPU45 nm ARM Cortex A9 @ 2x1 GHz
GPUARM Mali-400
RAM1024 MB (772 MB available to the OS)
Internal storage (NAND)16 GB (~1.7 GB available for app installations, ~11.3 GB storage space)
Battery / Battery time1 305 mAh (built in) Li-Ion
Up to 475 hours stand-by (3G), 5 hours talk time (3G)
Primary camera8 megapixels Sony Exmor-R CMOS sensor, AF, LED flash, 1080p (1920x1080 pixels) video recording @ 30FPS, continuous focus, video light
Secondary camera0.3 mexapixels (VGA, 640x480 pixels), VGA (640x480 pixels) video recording @ 24FPS
Connectors / slotsLeft side, top to bottom: Micro-HDMI, Micro-USB (2.0, On-the-Go), Micro-SIM slot
Top: 3.5 mm audio jack
ButtonsFront: Back, Home, Menu (capacitive)
Right side, top to bottom: Power, volume rocker, camera shutter
Network / CommunicationHSDPA, Micro-SIM,14.4 Mbit/s, HSUPA 5.76 Mbit/s, Wi-Fi 802.11 b/g/n, DLNA, Wi-Fi hotspot, Bluetooth A2DP 2.1+EDR, A-GPS, ANT+, FM-radio with RDS, NFC
SensorsAccelerometer, digital compass, proximity sensor, light sensor, gyro
Android version / GUIAndroid 2.3.7 (Gingerbread) with Sony UXP NXT v6.0 and Facebook inside Xperia
Codec supportMPEG2, MPEG4, h264, MOV, WMV, 3GP/3GPP, MP3, WAV (PCM), AAC+, OGG, WMA
In storesApril 2012 - (Prisjakt)
MiscellaneousAvailable in black, silver and red

Processorplattformen i Xperia P tillverkas som ovan nämnt av ST Ericsson och kallas NovaThor U8500. NovaThor U8500 vilken består av en dubbelkärnig ARM Cortex A9-processor på 2x1GHz, 1 GB RAM samt grafikkretsen Mali-400. Tillverkningsprocessen bygger på en aningen ålderstigen 45nm-teknik och plattformen i sig lanserades mycket riktigt redan under 2010, vilket i mobilvärlden är en smärre evighet.

Skärmen, på 4″, är av TFT/LCD-typ och har en upplösning på 540×960 pixlar, även känt som qHD. Detta är i sig inget som sticker ut och imponerar, men Sony har ett trumfkort i form av ett nytt subpixelmönster som dels sägs producera den vitaste och ljusstarkaste skärmen på marknaden och som dels sägs vara synnerligen strömsnål.

Specifikationer i ett faktablad ger ofta en vink om vad man kan förvänta sig av en enhet, men som alla vet så kan verkligheten vara en helt annan historia. I det här testet kommer vi som vanligt att utsätta telefonen för hårdast möjliga prövning, både i form av syntetiska test och i form av ett väldigt intensivt ”real world”-användande där vi helt enkelt försöker använda telefonen som smartphones i regel används, för att kunna ge er en bild av hur väl Xperia P står sig i konkurrensen.

I kartongen



Vårt exemplar av Sony Xperia P levereras i en mestadels vit kartong av samma typ som storebror Xperia S, vilken innebär en lite annorlunda utformad kartong vi blev ganska förtjusta i. Även om kartongen förstås inte är av någon större betydelse rent praktiskt så är det ändå ett litet plus i form av en trevlig uppackningsupplevelse.

I vår kartong finner vi följande:

* Sony Xperia P (Svart, 16GB)
* Svart trådburet headset (in-ear, med svarsknapp)
* Öronpluggar för headset (tre par av olika storlekar)
* Svart väggladdare med USB-port (5V == 2A / 15V == 1,2A)
* Svart USB-kabel (ca 1 meter)
* Dokumentation

Kartongens innehåll kan beroende på utgåva, region, återförsäljare och operatör variera så vi kan inte garantera att innehållet i vår kartong motsvarar det ni får i era kartonger. Om innehållet är av stor vikt för er så råder vi er att kontakta återförsäljare innan köp.

httpvh://www.youtube.com/watch?v=4E3RK-g5Tjw

Utseende, byggkvalité och konstruktion



Xperia P följer strikt formspråket för Xperia NXT-serien som Sony introducerade i och med syskonmodellen Xperia S. De två telefonerna kan sett framifrån vara minst sagt svåra att särskilja då designen är såpass snarlik, men om man ser dem sida vid sida så noterar man förstås att Xperia S är klart större.

Utseendet är en smaksak men precis som med Xperia S så har Xperia P mottagits mycket positivt då vi har låtit människor i vår omgivning se på och handskas med telefonen några minuter. De flesta verkar dessutom föredra Xperia P före Xperia S då den har en bättre byggkvalité, och de med mindre händer föredrar dessutom Xperia P på grund av smidigare yttermått.

…enheten är konstruerad i vad som närmast liknar en så kallad unibodydesign, där i princip allt utom skärmen och ett par mindre plaststycken i huvud- och fotände är av ett och samma stycke metall.

Jämfört med konkurrerande telefoner från HTC och Samsung så är den nya Xperia-serien, kallad NXT, betydligt kantigare och har vassare hörn och kanter. Somliga uppskattar detta, men de flesta vi ber om ett utlåtande är överens om att det känns lite obekvämt i handen med dessa vassa kanter. Bakdelen av telefonen är dock mjukt rundad och ligger bra mot handflatan, vilket kompenserar en hel del.

Byggmaterialet är kanske lite överraskande vad gäller Sony/Sony Ericsson aluminium och enheten är konstruerad i vad som närmast liknar en så kallad unibodydesign, där i princip allt utom skärmen och ett par mindre plaststycken i huvud- och fotände är av ett och samma stycke metall. Xperia P känns styv och rigid och har inte samma problem som storebror Xperia S med den glappande luckan på bakstycket – av det enkla skälet att Xperia P saknar en lucka.

Trots att Xperia P har ett metallchassi så känns det fortfarande på grund av ytbehandlingen som plast. Konstruktionen, kvalitetskänslan och passformen är riktigt hög men når inte upp i nivå med de allra bästa. Det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är som gör att Xperia P inte känns lika lyxig som exempelvis HTC One S, men möjligen är det just ovan nämnda ytbehandling som får metallen att kännas som plast, eller så är det på grund av den löstagbara hakan i plast som inte sitter direkt löst men som går att vicka på några tiondels millimetrar och inte håller perfekt passform.

Jämförelsegalleri

Sony Xperia P vs HTC One S

Sony Xperia P, SE arc S, HTC One S, ASUS Padfone, Sony Xperia S, HTC One X, Samsung Galaxy Note

Knappsats, anslutningar, sensorer och lagring



På fronten finner vi nedan skärmen tre kapacitiva knappar; ”Tillbaka”, ”Hem” och ”Meny”, vilka till skillnad från det större syskonet Xperia S fungerar alldeles förträffligt, utan att missa ett enda tryck. Man behöver alltså till skillnad från Xperia S vare sig trycka bestämt eller på precis rätt ställe på den millimeterstora ytan för att trycket skall registreras. Bra!

Ovan skärmen finner vi den frontriktade kameralinsen, ljussensorn för automatisk reglering av skärmens ljusstyrka, samt en närhetssensor som känner av om telefonen exempelvis hålls mot ett huvud vid telefonsamtal och då stänger av både skärm och pekskärm för att spara batteri och undvika oavsiktiliga skärmtryck. I vänsterkant av öppningen för den centrerade telefonhögtalaren sitter en notifieringsdiod som med olika färger upplyser oss vid händelser som nya meddelanden, missade samtal och låg batterinivå.

Xperia P saknar dessvärre en plats för ett externt minneskort, vilket innebär att användaren är begränsad till de 16 GB som telefonen levereras med

På enhetens vänstersida finner vi längst upp Micro-USB-porten (2.0, ”On-the-Go”-kompatibel) och strax nedan den Micro-HDMI-porten som verkar vara begränsad till 720p-upplösning då vi ansluter telefonen till en fullHD-TV. Lite längre ner på vänstersidan, centrerad, finner vi luckan bakom vilken Micro-SIM-sloten är dold.

Högersidan består av en öppning för den yttre högtalaren allra längst upp, följd av strömknappen (som förstås även agerar låsknapp för skärmen), volymknappen (+/-) samt nästan ända längst ner den dedikerade kameraknappen vilken som sig bör har två lägen – fokus och avtryck. Gemensamt för alla knappar är att de sticker ut tillräckligt från chassit för att vara lätta att finna i blindo, samt att de ger ifrån sig ett kännbart ”klick” då man trycker på dem. Telefonens huvudände har endast en 3,5 mm-port för hörlurar och fotänden är utöver ett litet hål för samtalsmikrofonen helt tom.

Xperia P saknar dessvärre en plats för ett externt minneskort, vilket innebär att användaren är begränsad till de 16 GB som telefonen levereras med. I praktiken är det dock betydligt mindre än 16 GB, då själva operativsystemet stjäl cirka 3 GB. Kvar är 11 GB för lagring och 2 GB för appinstallationer. Detta kan mycket väl vara en dealbreaker för många, och det här med att skippa möjligheten till minnesexpansion, särskilt på telefoner med snålt tillaget inbyggt lagringsminne, är en trend som vi ser med oro på här på redaktionen.

Någon kanske menar att man inte behöver ett stort lokalt lagringsminne då man numera med fördel kan lagra sina filer i ”molnet”. Även om det är sant att molnet kan vara ett alternativ till ett rejält tilltaget lokalt lagringsminne så är detta är bara ett reellt alternativ om man är villig att betala för en tillräcklig månatlig datakvot samt mer eller mindre konstant befinner sig på platser där täckning och hastighet via HSxPA (eller 4G framöver) är stabil och hög nog för strömning av såväl musik som video.

Mottagning och datahastigheter


Mottagningen via mobilnätet beror som alltid på en mängd faktorer, ofta yttre sådana som vi som användare inte kan påverka, vilket gör det svårt att uttala sig med någon större säkerhet vad gäller hur väl en telefon presterar. Sony Xperia P har dock, enligt våra erfarenheter, precis som storebror Xperia S en mycket god mottagning – men det är inte helt utan en del smolk i bägaren.

Sedan iPhone 4 lanserades i 2010 så har det talats en hel del om det så kallade dödsgreppet, vilket fick iPhone 4 att under vissa förhållanden tappa datauppkopplingen och ibland till och med det mobila nätverket helt och hållet. Dödsgreppet går till på så vis att man med ena handen tar ett stadigt grepp runt telefonen och täcker så mycket av telefonens antenndel som man bara förmår – om telefonens antenn är känslig för detta så kommer man snabbt se att mottagningen försämras och ibland försvinner helt.

Sony Xperia P är dessvärre, i 3G/3.5G-läge, mycket känslig för dödsgreppet och är förmodligen den känsligaste androidtelefonen vi någonsin har testat, då vi täcker över telefonens fotände där mobilantennen sitter. Vi är lite förvånade att Xperia P uppvisar så tydliga tendenser till denna signalförlust, inte minst eftersom syskonet Xperia S som har en till synes identisk antenndesign/-lösning klarar av samma typ av grepp galant. Möjligen är detta en konsekvens av att Xperia P till skillnad från S har ett aluminiumchassi.

httpvh://www.youtube.com/watch?v=I0uK8dWHMhk

Vi har inga problem att med Xperia P inomhus gå från två-tre staplar med 3G/HSxPA-data aktiv till att förlora alla staplar och döda datauppkopplingen på under 30 sekunder, om vi kopplar ett grepp kring telefonens fotände. Vi behöver inte anstränga oss och klämma speciellt hårt/täcka effektivt för att se en nästintill omedelbar effekt. I videoklippet ovan ser vi att två staplar försvinner omedelbart, på 1-2 sekunder, när vi greppar telefonens fotände. Datauppkopplingen dör 25 sekunder senare, och när vi släpper greppet så tar det cirka 20 sekunder innan vi är tillbaka på 2-3 staplar och en fungerande datauppkoppling igen.

Utomhus, där signalen är starkare, så lyckas vi förvisso kapa mottagningen med ett par staplar, men uppkopplingen förblir intakt – både datatrafik och mobilnätverket. I lägenheten där ovanstående video spelades in är det normala mottagningsförhållandet mellan -93 dBm 10 asu och -98 dBm 8 asu, vilket är en halvdålig signalstyrka, men långt ifrån att ligga på gränsen för vad som är praktiskt användbart.

Det är svårt att uttala sig om hur allvarligt det här problemet är i verkliga världen, men vi kan konstatera att problemet för oss endast har tagit sig uttryck i att vi då och då har noterat att vi har ”noll staplar” i mottagning då vi håller telefonen i handen. Även om vi har haft ”noll staplar” så har det aldrig resulterat i förlust av datatrafik eller att telefonen inte har gått att ringa till, till skillnad från i videoexemplet här ovan där vi medvetet täcker över antennen en längre stund.

Man går förstås i regel inte runt och håller sin telefon i ett fast grepp runt fotänden, men vi fruktar att telefonen kan komma att tappa datauppkopplingen eller till och med mobiluppkopplingen om den på platser med halvsvag till svag mottagning ligger i exempelvis en tight byxficka eller en rejäl handväska/man purse ”it’s not a purse, it’s called a satchel” full av saker som kan hamna i vägen.

I GSM-/2G-läge så lyckas vi emellertid aldrig få mottagningen att ens blinka, så såvida man har ett mobilabonnemang hos en operatör med både 2G och 3G så bör man kunna hålla kontakten med omvärlden intakt oavsett hur mycket antennen må täckas över.

Maxhastigheterna via HSxPA är på pappret 14,4 Mbit/s nedströms och 5,76 Mbit/s uppströms, men då vårt abonnemang är betydligt långsammare än så så har vi bara kunnat konstatera att telefonen inte har några problem alls med att maxa vårt abonnemang; 5,5 Mbit/s nedströms och 2,3 Mbit/s uppströms.

Wi-Fi-antennen sitter till skillnad från mobilantennen i telefonens huvudände, och vi kan genom att täcka över huvudänden kapa signalstyrkan till vår router en del, men aldrig oroväckande mycket. Här uppvisar Xperia P ett mer normalt beteende – de allra flesta telefoner tappar en eller två staplar om man täcker över dem på rätt, eller snarare på fel ställe, men få telefoner förlorar signalen helt.

Maxhastigheterna via Wi-Fi (802.11 /n) mäts på vårt lokala Wi-Fi-nätverk och överföringar till telefonen via en lokal FTP-server upp till cirka 30 Mbit/s (~3,7 MB/s) nedströms och strax under 20 Mbit/s (2,4 MB/s) uppströms. Nedströms får 30 Mbit/s anses var klart godkänt och matchar snittet ganska väl, men strax under 20 Mbit/s uppströms är i minsta laget. De bästa enheterna mäktar med över 40 Mbit/s i båda riktningarna och de med sämst prestanda ligger på strax under 20 Mbit/s.

Signalstyrkan är ganska god och lyckas då vi sakta avlägsnar oss från vår router, med tjocka bentongväggar som skymmer, hålla Wi-Fi-signalen uppe nästan lika långt bort från vår router som Samsung Galaxy Note. Ett mer än godkänt resultat.

Ljudegenskaper


Via RightMark Audio Analyzer mäter vi upp ett tämligen nedslående resultat. Även om RMAA sammanfattar ”totalpoängen” som genomsnittlig (”Average”) så finner vi en hel del mindre bra delmoment – och vi tror oss faktiskt, med våra otränade öron, kunna uppfatta detta då vi lyssnar på musik av så kallad lossless-typ (FLAC) via våra AKG K-420-lurar.

Ljudet upplevs jämfört med HTC:s One S och framför allt med referensspelaren Sandisk Sansa Clip+ som spretigt och med överdriven bas och diskant. Via den medföljande equalizern så erbjuds dock hyggliga inställningsmöjligheter för den som vill lägga lite tid på att hitta den perfekta ljudbilden. Det finns vidare på Google Play Store en hel del alternativ till den medföljande musikspelaren, som med fler inställningsmöjligheter för ljudet möjligen kan leverera ett bättre ljud. Som alltid rekommenderar vi att ni tar med er era favorithörlurar till lämplig återförsäljare och ber om en provlyssning, om ni vet med er att ni ställer stora krav på ljudkvalitén via 3,5 mm-utgången.

Summering – Sony Xperia P

Frequency response (from 40 Hz to 15 kHz), dB
+2.82, -3.24
Poor
Noise level, dB (A)
-87.4
Good
Dynamic range, dB (A)
87.0
Good
THD, %
0.151
Average
THD + Noise, dB (A)
-51.9
Poor
IMD + Noise, %
0.516
Poor
Stereo crosstalk, dB
-61.3
Average
IMD at 10 kHz, %
0.573
Poor
General performance
Average

[Full testrapport – Xperia P ställd mot HTC One S, Motorola RAZR och Sandisk Sansa Clip+]
[Full testrapport – endast Xperia P]

Ljudkvalitén vid telefonsamtal är god, både för oss och för motparten, och vi upplever att telefonen rensar bort bakgrundsljud väl. Vi skulle dock önska en aningen högre maxvolym – både vad gäller telefonhögtalaren på fronten ovan skärmen och den externa högtalaren på telefonens högersida.

Då vi jämför Xperia S vid sidan om HTC One S så är der nästan omöjligt att skilja dem åt vad gäller maxvolymen, men Xperia P ger ett aningen djupare och fylligare ljud medan One S istället levererar ett lite tunnare, men klarare, ljud med mer diskant. Vilket man föredrar är en ren smaksak. Gemensamt för båda är att de skulle må bra av en högre maxvolym.

Vi har under testperioden noterat ett mindre problem med att telefonens externa högtalare ibland knäpper och ploppar då man exempelvis matar in ett telefonnummer i telefonappen. Även om det är en bagatell så är det tämligen enerverande, och vi fann snart att det verkar orsakas av Sonys xLOUD-funktion (Inställningar – Ljud – xLOUD). Då vi inte riktigt upplever att xLOUD ger någon fördel vid musik- eller videotittande – maxvolymen verkar vara närmast oförändrad – så gör det oss inget att ha funktionen avstängd permanent för att slippa knäppandet.

GPS och positionering

Sony Xperia P, HTC One S, ASUS Padfone.

Sony Xperia P saknar dessvärre, till skillnad från storebror Xperia S, stöd för GLONASS. GLONASS är den ryska motsvarigheten till amerikanarnas GPS och är utvecklat specifikt för att fungera bättre för oss på nordligare breddgrader tack vare satelliternas placering högt ovan våra huvuden. GPS plus GLONASS fördubblar i regel antalet satelliter som enheten kan låsa mot.

Vid goda förhållanden, där man lyckas låsa mot 10 eller fler satelliter så gör GLONASS oftast varken till eller från, men i exempelvis stadsmiljöer där himlen är skymd av byggnader så kan skillnaden vara betydande – med blott GPS kan antalet synliga satelliter snabbt sjunka till 5 eller lägre, medan man med både GPS och GLONASS vanligtvis sällan faller ner under 8 låsnigar – och därmed sällan förlorar allt för mycket precision i positioneringen.

Vi kan i vår rutt ovan se att Sony Xperia P presterar mestadels bra, men att den angivna positionen då och då tar ett hopp i sidled – gissningsvis på grund av ovan beskrivna problem med skymmande byggnader eller träd.

Allt som allt så får GPS:en i Xperia P godkänt, då den jämförs med andra enheter med blott GPS, men ett litet minus för en jämfört med konkurrenterna långsam låsning mot satelliterna – kanske beroende på avsaknad av GLONASS. Vid något tillfälle vägrade enheten helt och hållet att hitta några satelliter, men en omstart av telefonen löste det problemet.

En kalibrering av den interna kompassen visade sig vidare vara nödvändig då kompassen var kraftigt felvisande med så mycket som 160 grader. För att kalibera kompassen öppnar ni telefonappen och matar in följande: *#*#7378423#*#* – sedan väljer ni ”Service tests” och till sist ”Compass” och följer instruktionerna. Resultatet av kalibreringen kom i vårt fall inte omedelbart, utan vi fick stå och ”rita åttor” i över en minut, men till slut hoppade den digitala kompassen rätt och hittade norr med +/- 10 graders precision.

Bildskärmen och digitizern


Den 4 tum stora TFT-skärmen, av Sony kallad ”Reality Display”, har fått en upplösning på relativt låga 540×960 pixlar (”qHD”), men då skärmen med dagens mått mätt är på beskedliga 4 tum så innebär detta ändå en pixeldensitet på 275 PPI, vilket får anses vara riktigt bra. Tack vare subpixelmönstret, RGBW, som till skillnad från konkurrerande telefoner med Super AMOLED Advanced-skärmar inte är av PenTile-typ så är skärpan dessutom betydligt bättre än på exempelvis HTC One S och Motorola RAZR.

Även om skärmens upplösning inte kan matcha de allra bästa så har Sony ändå ett fint trumfkort i Xperia P-skärmen; ett nytt subpixelmönster kallat WhiteMagic där de har lagt till en extra, vit, subpixel vid sidan av de traditionella RGB (”Red, Green, Blue”)-subpixlarna. RGBW-matrisen innebär att Sony med Xperia P kan leverera den vitaste och ljusstarkaste skärmen på marknaden, vilket inte minst är till nytta vad gäller skärmens läsbarhet i fullt dagsljus – något som vi vet att många av Swedroids läsare uppskattar, särskilt nu när sommaren är på väg.

Tack vare den vita subpixeln så behöver bakgrundsbelysningen helt enkelt inte lysa lika starkt för att nå samma vita ljusstyrka som konkurrerande skärmar med en RGB-matris, vilka ritar upp vita gränssnitt genom att tända alla tre subpixlar (Röd, Grön, Blå) samtidigt och med maximalt ljusgenomsläpp.

Sonys illustration av hur WhiteMagic (RGBW) antingen kan användas för att i runda slängar fördubbla ljusstyrkan eller för att halvera strömförbrukningen.

Eftersom vare sig en röd, grön eller blå subpixel kan släppa genom ett helt vitt ljus så blir resultatet att varje subpixel snarare lyser ljust rött, ljust grönt och ljust blått. Ju starkare bakgrundsbelysning desto mer vit upplevs skärmen, men en hel del av ljusstyrkan via bagrundsbelysningen, runt 50% enligt Sony, går förlorad då den passerar genom dessa färgade subpixlar. Tack vare den fjärde, vita, subpixeln med nästintill 100% ljusgenomsläpp så har Sony löst det här problemet och kan leverera ett vitare och starkare ljus som konsumerar mindre ström. Den här tekniken kan alltså användas för att antingen fördubbla ljusstyrkan eller omvänt för att halvera bakgrundsbelysningens strömförbrukning.

Allt ovanstående låter ju bra då teorin bakom det hela beskrivs, men hur väl fungerar det i verkligheten? Vi kan genast konstatera att det fungerar väl – ljusstyrkan är fantastisk och utklassar alla telefoner vi jämför den med, inklusive LG Optimus Black som var den tidigare kungen av luminans. Vi kan dock inte svara på huruvida man verkligen sparar 50% skärmströmförbrukning då man ställer skärmen på 50% och ändå har en skärm som är lika ljusstark som traditionella RGB-skärmar, men vi tycker oss ana att det fungerar ganska väl, då telefonen trots ett batteri på blott 1305 mAh uppvisar en god batteritid – åtminstone vid videouppspelning.

HTC One S mot Sony Xperia P i fullt solljus mitt på dagen. 100% ljusstyrka på båda skärmarna. Bilden talar för sig själv.

 

Sony Ericsson Xperia neo mot Sony Xperia P i fullt solljus, mitt på dagen. 100% ljusstyrka på båda skärmarna.

Inomhusjämförelse: Sony Xperia P med 50% ljusstyrka bredvid HTC Desire HD med 100% ljusstyrka - båda med helvita bakgrunder. Desire HD är här aningen ljusstarkare, men skillnaden är minimal.

 

Inomhusjämförelse: Sony Xperia P med 100% ljusstyrka bredvid HTC Desire HD med 100% ljusstyrka. Skillnaden är enorm och Xperia P får konkurrenten att blekna såpass mycket att den nästan ser ut att ha dimmat ner och är på väg in i stand by-läge. Notera dock att det är svårt med en digitalkamera riktad direkt mot starkt ljus att lyckas fånga hur det ser ut i verkligheten. Skillnaden är i verkligheten inte så stor som ovanstående bild antyder, men skillnaden telefonerna emellan vid max ljusstyrka är ändå häpnadsväckande.

Skärmens enda svaghet, om det ens är värt att nämna, är att bakgrundsbelysningen är ojämn och blöder lite utmed kanterna mot helsvarta bakgrunder. Vi har utöver detta inget alls att anmärka på.


Skärmens digitizer, pekskärm, håller precis som skärmen i övrigt hög klass och svarar på våra pek och svep precis som vi förväntar oss av en pekskärm år 2012. Via appen Input Benchmark mäter vi upp en uppdateringsfrekvens av 59Hz, vilket innebär att pekskärmen läser av våra tryck och svep 59 gånger per sekund. Vi konstaterar att så länge pekskärmen mäter upp 55Hz eller mer så är prestandan god nog – vi märken ingen skillnad alls på 59Hz och på 80Hz vid real world-användande.

Vi mäter med samma app vidare upp max 9 simultana pekpunkter – ordentlig och väl tilltagen multitouch. Detta är en aningen udda övre gräns och vi gissar att skärmen egentligen klarar av upp till 10 pekpunkter, men vi fick helt enkelt inte plats med fler fingrar utan att fingertopparna hamnade så nära inpå varandra att skärmen uppfattade dem som ett och samma finger. Enligt specifikationsbladet så är 4 punkter max, men skärmen klarar alltså långt mer än vad Sony själva anger.

Som vi var inne på i kapitlet om Knappsats, anslutningar, sensorer och lagring så fungerar de kapacitiva knapparna nedanför skärmen (Tillbaka, Hem och Meny) till skillnad från storebror Xperia S alldeles utmärkt och reagerar snabbt pålitligt på alla våra tryck, även då vi är lite slarviga. Stor förbättring jämfört med syskontelefonen – det verkar som att Sony tog åt sig av kritiken som riktades mot ”touchknapparna” på Xperia S.

Mjukvaran

** Notering: Vi har i stycket om mjukvaran med smärre modifikationer kopierat det mesta rakt av från vår Sony Xperia S-recension av det enkla skälet att dessa syskontelefoner mjukvarumässigt, för användaren, är till 99% identiska. I eventuella fall där skillnaderna i hårdvara även utgör en skillnad för hur mjukvaran fungerar/ser ut/beter sig så kommer vi förstås justera texten för att motsvara detta. **

Sony Xperia P levereras med Android 2.3.7/Gingerbread (uppdatering till 4.0/Ice Cream Sandwich under andra kvartalet 2012) med version 6.0 av Sonys (Sony Ericssons) egenutvecklade gränssnitt UXP NXT ovanpå. Sony Ericsson UXP (nu UXP NXT) är något av en favorit vad gäller tillverkarnas egenutvecklade gränssnitt här på swedroidredaktionen, på grund av gränssnittets enkelhet och snabbhet. Här ser vi inte mycket av så kallad ”bloat” där allt fler animationer och annat grafiskt lull-lull gör att flytet och hastigheten får stryka på foten.

Vi är glada att snabbt kunna konstatera att även om Ericsson nu är ute ur leken så är version 6.0 av Sony UX fortfarande snabbt och responsivt. I standardutförande, direkt ur kartong, så är dock hemskärmarna totalt överfyllda av varenda widget Sony har att erbjuda, vilket trots Sonys obloatade gränssnitt leder till att svep mellan och översikt över hemskärmarna går ganska tungt.

De allra flesta städar förstås genast upp på hemskärmarna och lämnar endast ett fåtal widgetar, något som genom ett trollslag gör hemskärmarna precis så rappa som Sony UXP NXT kombinerat med kraftfull hårdvara skall vara. Oavsett hur mycket vi städar upp hemskärmarna så når vi dock aldrig samma flyt som i storebror Xperia S – hårdvaran räcker helt enkelt inte till, eller så krävs det några optimeringsuppdateringar av Sony för att Xperia P skall nå maximalt flyt.

Hemskärm/launcher


Om vi bara skrapar på ytan hittar vi inte särskilt många nyheter i Sonys senaste version av UXP-gränssnittet – i varje fall inte funktionsmässigt. Överlag uppfattar vi det snarare som mer polerat och gillar definitivt de blå tonerna bland widgets och inställningsmenyer, som drar tankarna till Ice Cream Sandwich. Lägg märke till NFC-widgeten som fungerar tillsammans med Sony SmartTags – mer om detta nedan.


Sony erbjuder endast ett tema att välja på, men i en rad olika färger. Här ser vi gärna utökade valmöjligheter framöver. Ett välkommet tillskott är möjligheten att byta ut bilden för låsskärmen. Detta åstadkommes genom inställningsmenyn -> bildskärm.

I programmenyn finner vi däremot inga större nyheter utan det ser ut och fungerar som i tidigare versioner av UXP.

Telefonappen och kalendern


Kalendern har fått ett nytt utseende, men tråkigt nog verkar kalenderwidgeten ha ramlat mellan stolarna. Kalendern har vidare blivit mer överskådlig och enklare att navigera om vi jämför med kalendern som följer med Xperia arc.

Webbläsaren


Webbläsaren är i princip helt identisk med standardwebbläsaren i Android 2.3/Gingerbread och gör således sitt jobb väl och utan krusiduller. Såväl webbläsare som inställningar och bokmärkeshantering är i enklaste laget och för den som vill ha mer funktioner och finesser så finns det gott om tredjepartsalternativ på Google Play Store, exempelvis Dolphin Browser HD eller Firefox.

Prestandan i standardwebbläsaren är hygglig men imponerar samtidigt inte. Framför allt vid inläsning och rendering av tunga webbsajter, som Aftonbladets startsida, så kan laddtiderna springa iväg. Med Adobe Flash aktiverat så blir det förstås betydligt värre, men detta gäller för närvarande alla telefoner på marknaden.

httpvh://www.youtube.com/watch?v=_JpK2NIEP4E&feature
I jämförelse med HTC One S upplever vi Xperia P som både segare och ryckigare när vi rör oss i höjd- samt sidled. Den något klenare hårdvaran behöver dock inte vara den främsta förklaringen till detta, utan den stora skillnaden beror troligtvis på att standardwebbläsaren i Android 2.3 inte använder grafikprocessorn i samma utsträckning som i Android 4.x vid rendering av webbsidor. Vad gäller laddningstiderna är det, precis som videon ovan illustrerar, ett något jämnare lopp även om det också här talar till fördel för One S.

Galleri och mediaspelare


Sony skickar med standardversionen av Googles galleriapplikation för Android 2.3 och detta är också den enda videospelare vi hittar förinstallerad på enheten. Applikationen i sig är det förvisso inget fel på, men vad gäller videouppspelningen är den i enklaste laget. Vi hittar i princip inte mycket mer än en play, paus och stopp-knapp. Den som vill se video på Xperia S bör prova exempelvis Dice Player eller MX Video Player m.fl.



Musikspelaren är praktiskt taget en helt ny upplevelse och därutöver en väsentligt bättre sådan. Vi navigerar enkelt bland album och artister och kan ställa in ljudet som vi själva behagar med hjälp av en fembandsequalizer. Vidare har Sony bakat in en kul funktion för att välja ut musik från ditt bibliotek för att passa ett visst sinneslag.

Vi uppskattar också DLNA-stödet som är så enkelt att komma åt. I ett fåtal klick strömmar vi musik till vår DLNA-kompatibla Onkyo-förstärkare. Musikspelaren är därutöver sammankopplad med Facebook så att du kan dela med dig av vad du lyssnar på eller för den delen följa vänner som också använder tjänsten.

ClipResCodec / Profile / ContainerBitrateAudioResults
Green: Perfect playback.
Orange: Playable, some glitches.
Red: Failure, video or sound.
#1640x352XviD / Simple@L5 / AVI1 Mbit/sMP3 2.0Stock player: Playable. Video slight flicker.

MX Video Player: OK in video S/W mode.

Dice Player: Fail. Cannot play.
#2576x320XviD / Simple@L5 / AVI1,4 Mbit/sMP3 2.0Stock player: Playable. Video slight flicker.

MX Video Player: OK in video S/W mode.

Dice Player: Fail. Cannot play.
#3720ph.264 / [email protected] / MKV3 Mbit/sAC3 5.1Stock player: Fail. Video mostly OK, no sound.

MX Video Player: Fail. Video slight stutter, no sound (neither in S/W nor H/W mode).

Dice Player: Playable. Video slight flicker.
#4720ph.264 / [email protected] / MKV9 Mbit/sAC3 5.1Stock player: Fail. Video stutter, no sound.

MX Video Player: Playable. Video slight flicker, sound only in manual S/W mode.

Dice Player: Playable. Video slight flicker.
#51080ph.264 / [email protected] / MKV14 Mbit/sDTS 5.1Stock player: Fail. Video heavy stutter, no sound.

MX Video Player: Playable. Video slight flicker, sound only in manual S/W mode.

Dice Player: Fail. Video heavy stutter.
#61080ph.264 / [email protected] / MKV19,2 Mbit/sAC3 5.1Stock player: Fail. Video heavy stutter, no sound.

MX Video Player: Fail. Video heavy stutter.

Dice Player: Fail. Video heavy stutter.
#71080ph.264 / [email protected] / MKV22,8 Mbit/sDTS 5.1Stock player: Fail. Video heavy stutter, no sound.

MX Video Player: Fail. Video heavy stutter.

Dice Player: Fail. Video heavy stutter.
#81080ph.264 / [email protected] / MKV25 Mbit/s DTS 5.1Stock player: Fail. Video heavy stutter, no sound.

MX Video Player: Playable. Video slight flicker. Sound only in manual S/W mode.

Dice Player: Fail. Player hangs indefinitely at start of playback.
#91080ph.264 / [email protected] / MKV30 Mbit/sAC3 5.1Stock player: Fail. Cannot play.

MX Video Player: Fail. Video heavy stutter.

Dice Player: Fail. Video heavy stutter.
#101080ph.264 / [email protected] / MKV42 Mbit/sAC3 5.1Stock player: Fail. Cannot play.

MX Video Player: Fail. Video heavy stutter.

Dice Player: Fail. Video heavy stutter.

Som videospelare lämnar Xperia P en hel del övrigt att önska. Videostödet verkar i regel finnas där, men prestandan räcker inte riktigt till. Vi vet att flertalet andra enheter, vissa med bara en processorkärna, kan spela upp många filer som Xperia P går bet på i våra test, så vi tror och hoppas på att det handlar om optimering av drivrutiner och videospelare. Fråga är bara om optimeringen kommer ske. Är intresset stort nog för den här åldriga men för Android helt nya plattformen, ST Ericsson NovaThor U8500, för att tid och pengar skall läggas på optimering?

Oavsett vilket så kan vi dystert konstatera att Xperia P för närvarande dessvärre inte är en speciellt bra kamrat för dig som främst laddar ner/ser på HD-material (720p+) och avser använda telefonen flitigt för videouppspelning, exempelvis för er jobbpendlare. Nu invänder säkert några av er och menar att HD-material ändå är bortkastat på en så liten skärm, en skärm som inte ens har HD-upplösning, men det handlar förstås om att många numera endast laddar ner HD-material, och de slipper gärna omaket med att nedkonvertera eller ladda ner samma serier/filmer i låg upplösning bara för att telefonen inte orkar spela upp HD.

Med ovanstående sagt så vill vi dock poängtera att lågupplöst material i regel går alldeles utmärkt, så nöjer ni er med det så har vi inga invändningar mot Xperia P som videokompanjon. Men det kan hända att ni får testa er fram för att hitta rätt videospelare och rätt inställning av videospelaren för att få bästa möjliga flyt i videon.

Inställningar


Inställningsmenyn ser ut enligt ovan. Till de mer unika inställningarna hör Xperia-fliken där det mest väsentliga egentligen är att det går att konfigurera tjänsten ”Facebook inside Xperia”.


I vanlig ordning finns ingen möjlighet att stänga av den automatiska ljusjusteringen av skärmen såvida reglaget inte dras till 100%. Den som absolut vill bli av med det beteende kan lösa det genom tredjepartsapplikationer via Google Play.

Sony SmartTags / NFC

I videon ovan visar vi (på systertelefonen Xperia S) hur NFC-taggarna kan fungera tillsammans med sonys Xperia SmartTag-mjukvara. Vardera tagg aktiverar olika profiler som vi helt enkelt ställer in efter tycke och smak. Programmet är mycket enkelt att använda och det går på gott och ont inte att skapa hur invecklade profiler som helst, men för den som vill kunna göra mer finns det en uppsjö av NFC-appar att välja bland via Google Play.

Övrig mjukvara


Sony Ericsson PC Suite heter numera endast Sony PC Suite. Tjänsten fungerar precis som tidigare för att uppdatera telefonens mjukvaran, köra en backup/återställning etc.


FM-radion, alarmklockan och appen Power Saver. Sistnämnda är mycket enkel att konfigurera för att skapa profiler som hjälper dig spara ström genom att inaktivera olika funktioner beroende på exempelvis klockslag.

Kameran


Kameran är på 8 megapixlar och precis som merparten av Sonys/Sony Ericssons telefoner sedan fjolåret och framåt så är sensorn av typen Exmor-R. Till skillnad från storebror Xperia S så har alltså P ”bara” 8 megapixlar, men antalet kameramegapixlar säger som de flesta vet väldigt lite – eller inget alls – om bildkvalitén. Antalet megapixlar är endast ett mått på bildens maxstorlek i pixlar räknat och en stor suddig bild är ingalunda bättre än en mindre men skarpare bild.

Vid fotografering är maxupplösningen 3264×2448 pixlar och vid videoinspelning så kallad fullHD/1080p (1920×1080 pixlar) i 30FPS. Frontkameran är av det mer blygsamma slaget och har en maxupplösning på VGA, eller 0.3 megapixlar, både vid stillbildsfotografering och videoinspelning, och kräver gott om ljus för att producera någonting som är ens halvdant.

Kameramjukvaran


Den primära kameran har såväl autofokus som pekfokus och en rad andra funktioner som leendeigenkänning och en rad scenlägen – i princip allt det vi har kommit att förvänta oss av Sonys/Sony Ericssons dugliga kameramjukvaror genom åren. Vidare har kameran fått sällskap av en LED-blixt vilken underlättar vid fotografering under dåliga ljusförhållanden – åtminstone så länge avståndet till objektet är max några meter.

Stillbilder

Sony Xperia P                                                   HTC One S





Då vi detaljstuderar bilderna ovan tagna med respektive telefon så har vi inte bara svårt att utse en vinnare vad bildkvalité beträffar – vi kan helt enkelt inte säga att endera enhet har en fördel. Vi tycker oss ana en aningen bättre detaljrikedom i vissa av bilderna tagna med Xperia P, men One S kontrar med bättre kontrast och aningen livligare färger. Vi anar en viss gulton på Xperia P-bilderna.

I mörka miljöer blir Xperia P:s bilder mer brusiga än One S, men till skillnad från One S så lyckas Xperia P hitta ett klart bättre fokusläge. Vad macrobilder berör så är det mer eller mindre dött lopp igen; med Sony Xperia P upplever vi en aningen bättre närgräns – vi kan komma närmare motivet – men One S uppvisar i sin tur, åtminstone i våra testbilder, en aningen bättre skärpa.

Vi kan här helt enkelt inte utse en vinnare vad bildkvalitén berör och vi lämnar det till var och en av er att försöka utse er egen favorit.

Fler Sony Xperia P-bilder

Videoexempel

Sony Xperia P 1080p
httpvh://www.youtube.com/watch?v=QH2UL1Mnaik

HTC One S 1080p
httpvh://www.youtube.com/watch?v=2EgmXI-po7c

Något som genast står klart då vi kikar närmare på videoinspelningen från Xperia P är att det inte rör sig om äkta 1080p. Även om kameramjukvaran säger 1080p och videofilen som produceras mycket riktigt är på 1920×1080 pixlar så råder det inga som helst tvivel om att det i realiteten är blott 720p – 1280×720 pixlar – som helt utan så kallad antialiasing har skalats upp till 1080p.

Ni som har 1080p-skärmar (eller högre) till era datorer kan tydligt se den här uppskalningen om ni ställer in YouTube på maxkvalité (1080p) och ser på klippet i fullskärmsläge. Pixligheten är påtaglig då telefonen inte bidrar med någon som helst efterbehandling av videofilen för att jämna ut alla vassa kanter som uppstår vid uppskalningen. Vi väljer på grund av detta att hellre spela in i 720p-läget istället och sedan låta vår videospelare på datorn, eller på YouTube, skala upp på ett ordentligt vis. I skarp kontrast till Xperia P:s pixliga 1080p-inspelning så kan vi i exempelklippet inspelat med HTC One S se hur det borde se ut – knivskarpt och ingen som helst pixlighet.

I videomomentet blir det således en klar seger för HTC One S, även om fördelen nästan helt suddas ut om man istället jämför respektive enhets inspelningar i 720p.

Buggar och problem

Buggarna har under vår tid med Xperia P varit ganska få; några spontana omstarter och två totallåsningar vid videouppspelning är allt vi har stött på i buggväg, men diverse problem och begränsningar har däremot gjort sig påminda desto mer.

Bland annat har vi problemet med spel som inte fungerar, eller fungerar halvdant, med grafikbuggar som tar sig uttryck i att texturer blir helvita eller att det uppstår osynk mellan knappar på skärmen och själva pekskärmen. Man kan exempelvis tvingas trycka en centimeter snett till vänster ovanför själva knappen för att knappen skall reagera. För rättvisans skull måste det poängteras att problem som dessa i regel beror minst lika mycket på spelutvecklarna som på telefonen och dess mjukvara i sig, men ni som går i köpatankar bör vara medvetna om att en viss spelinkompatibilitet kan göra sig påmind.

Det största problemet är dock, enligt vår åsikt, det ytterst begränsade videostödet och stabiliteten kring videospelning. Vissa klipp, vanligtvis högupplösta, har dessutom visat sig få telefonen att hänga sig helt och hållet. Då vi har genomfört vårt videobatteritest där vi ”loopar” samma lågupplösta klipp om och om igen i timmar i sträck så har telefonen låst sig och därefter startat om sig själv spontant ett par gånger. Vanligtvis resulterar dessa låsningar i att man efter 10 sekunder får frågan om man vill stänga av processen, men vid ett fåtal tillfällen har vi råkat ut för en totallåsning av telefonen som endast kan avhjälpas genom att man håller inne strömknappen och ”volym upp” i fem sekunder och därigenom tvingar fram en omstart.

Slutligen har vi överkänsligheten för det så kallade dödsgreppet, där telefonen helt sonika kan tappa mobilnätet om man greppar telefonens nederdel. Även om problemet låter dramatiskt och kan se dramatiskt ut i vårt videoklipp längre upp i recensionen så har vi egentligen aldrig upplevt att det här är ett problem vid verkligt användande, men det betyder inte att problemet inte existerar.

Att alla telefoner påverkas mer eller mindre av att täckas över med händerna är sant, men det är vår bestämda uppfattning att man skall kunna hålla en telefon som man själv vill, utan dramatiska signalfall. Den bortgångne Steve Jobs numera klassiska citat ”Just avoid holding it in this way” som lösning på antennproblemet med iPhone 4 håller lika lite nu, för en androidtelefon, som det gjorde då, för en iPhone.

Batteritiden


I vårt batteritest där vi spelar upp ett videoklipp om och om igen till dess att telefonens batteri är dränerat och telefonen stänger av sig själv så kan vi ana att den nya skärmtekniken ger ett positivt utslag för batteriprestandan.

Med en batteritid på 8 timmar och 8 minuter, trots det minimala batteriet på 1305 mAh, så presterar Xperia S över förväntan och de enda telefonerna med mindre batterier som har presterat en aningen längre batteritid är Xperia mini pro samt Xperia active – vilka båda har långt förre pixlar att knuffa runt och därtill har betydligt mindre skärmar.

Det är dock värt att notera att syskonet Xperia neo med ett batteri på 1500 mAh presterar ett långt mycket bättre resultat än Xperia P, även då vi tar batteristorleken med i beräkningen, men vi får heller inte glömma att neo har en mindre skärm med lägre upplösning.

Vid ett mer normalt användande av telefonen som SMS:ande, telefonsamtal, mailande, webbsurf, videotittande, musiklyssnande och twittrande så dräneras batteriet oroväckande snabbt. Även om skärmen i sig sannolikt sparar en del ström så tuggar den dubbelkärniga processorplattformen oblygt i sig många stora tuggor batteri då telefonen aktivt används för ovanstående aktiviteter. Vi har svårt att klara en hel arbetsdag även med måttligt användande och eftersom måttligt användande inte är vår melodi så tvingas vi ha med oss en laddare var vi än går – och hoppas att det finns en kontakt tillgänglig.

Vid mycket sparsamt användande, inte minst med datatrafiken avstängd, så kan man dock med god vilja nå både ett och två dygn, men då används telefonen mer som en traditionell mobiltelefon än som en smartphone.

Systeminformation



Sony har utrustat Xperia P med den för Android oss veterligen helt nya processorplattformen NovaThor U8500, tillverkad av ST Ericsson. Att kalla den ny är egentligen felaktigt då den lanserades redan 2010, men vi tror att det här är första gången den sitter i en androidtelefon. Då den har ett par år på nacken så är den inte ett prestandamonster, men med en dubbelkärnig ARM Cortex A9-processor på 1 GHz per kärna, den hyllade grafikkretsen Mali-400 (om än i en strypt version) och 1 GB RAM så är Xperia P inte någon budgetpjäs.


Som nämnt i stycket ovan så har Sony utrustat Xperia P med 1024 MB RAM, varav 772 MB är tillgängligt för operativsystem och appar, efter att systemkomponenter som grafikkrets och radio har tagit sitt. Detta är helt ok och det är ovanligt att ens flaggskeppen får mer än 1 GB RAM för närvarande.


Xperia P levereras med 16 GB internt lagringsminne, varav drygt 3 GB är reserverat för Android. Av återstående 13 GB är cirka 11 GB tillgängligt för användaren för lagring av saker som bilder, musik och video och de sista 2 gigabyten är vikta för appinstallationer. Då Xperia P saknar en plats för minnesexpansion så är 11 GB allt man får hålla till godo med och även om detta är nog för de flesta så räcker det inte för alla.


Då Xperia P är USB On-The-Go-kompatibel försökte vi ansluta ett USB-minne via en Micro-USB -> USB-adapter, men det resulterade dessvärre i ovanstående felmeddelande. Att ansluta en trådlös mus via samma adapter fungerade däremot utmärkt.

Spel, prestanda och grafer



Vi har testat en del spel under vår tid med telefonen, och vi kan konstatera att det mesta fungerar väl. Då det inte fungerar så handlar det nästan uteslutande om grafikfel beroende på inkompatibilitet, inte på att grafikkretsen inte orkar med. Vi har dock noterat att vissa större banor på Angry Birds kan hacka några gånger precis i början av banan, men att det flyter fint efter det. Även tyngre spel som Riptide GP flyter finfint, men kan hacka till någong gång då och då när skärmen är full av motspelare.


Benchmark Pi mäter upp enhetens beräkningskapacitet, vilket ger ett mått på processorns prestanda. Lägre är bättre. Xperia P och U8500 presterar här med sina 2x1GHz hyggligt och både matchar och slår ett antal på pappret snabbare enheter.


Linpack mäter upp processorns flyttalsprestanda och resultatet presenteras i MFLOPS. Högre är bättre. Eftersom vi alltid mäter Linpack i ”Single Thread”-läget så nyttjas bara en av de tillgängliga processorkärnorna i det här testet. Anledningen till det här upplägget är att vi vill se de enskilda processorkärnornas effektivitet vad gäller flyttalsberäkning. U8500 presterar ungefär som förväntat och hamnar någonstans mitt i fältet.


CF-Bench mäter upp telefonens CPU- och minnesprestanda och presenterar resultaten i en totalpoäng. Högre är bättre. Här ser vi något av ett bottennapp för U8500 och Xperia P – långt efter konkurrenter som har över ett år på nacken.


Rightwares BrowserMark är ett plattformsoberoende test som utförs i telefonens webbläsare. I testet utförs en mängd olika delmoment och resultatet presenteras som en totalpoäng där högre är bättre. Då detta är ett plattformsoberoende test så har vi som kuriosa valt att även lägga in testresultat från andra plattformar än Android. Återigen ett aningen klent resultat, men vi skall inte glömma att Xperia P (och S) fortfarande är kvar på Android 2.3.x/Gingerbread, och webbläsaren i den här androidversionen är mycket dålig på att nyttja mer än en processorkärna. Vi räknar med en rejäl boost när Android 4.0/Ice Cream Sandwich börjar rulla ut inom kort (innan andra kvartalet är över, enligt Sony).


Sunspider mäter upp processorns och standardwebbläsarens kombinerade javascriptprestanda. Lägre tid i ms (”millisekunder”) är bättre. Xperia P placerar sig här inte långt efter sitt betydligt mer kraftfulla syskon Xperia S. Godkänt resultat, och vi räknar även här med en liten boost då Android 4.0 anländer.


Vellamo mäter precis som Sunspider upp javascriptprestandan som telefonens processor och standardwebbläsare mäktar med, men till skillnad från Sunspider så består Vellamo av flertalet olika javascripttest, vilka sedan läggs samman för en totalpoäng där högre är bättre. Noteras bör att Vellamo är utformat på ett sådant vis att skärmens upplösning är av stor betydelse, vilket förklarar varför exempelvis den högupplösta Galaxy Note trots en aningen snabbare hårdvara än Samsung Galaxy S II får en klart lägre poäng. Återigen ser vi Xperia P ungefär mitt i fältet.


Monjori Shader Benchmark mäter som namnet antyder upp grafikprocessorns kapacitet vad gäller rendering av så kallad “Fragment Shader”. Resultatet presenteras i FPS (“Frames per Second”, eller “Bilder per Sekund”) och högre är bättre. Notera att skärmens upplösning är av väldigt stor betydelse i just Monjori, vilket innebär att högupplösta enheter presterar ett betydligt sämre resultat än andra telefoner med likvärdig hårdvara men med lägre skärmupplösning.

Vi har därför valt att endast jämföra Sony Xperia P med andra enheter med samma upplösning (qHD, 960×540 pixlar), och resultatet är nedslående. Vi vet inte vad skillnaden är på Mali-400-kretsen i Xperia P och Mali-400-kretsen i exempelvis Samsung Galaxy S II är, men vi vet att Xperia P i runda slängar bara presterar hälften så bra som Galaxy S II. Antingen är grafikprocessorhastigheten kraftigt nedklockad eller så använder NovaThor U8500 färre kärnor – eller så är det en blandning av båda två.


Electopia är ett 3D-test baserat på OpenGL ES 1.1 avsett att testa grafikprocessorn. Resultatet är i FPS (“Frames Per Second”- “Bilder Per Sekund”) och högre är bättre. Notera att telefoner med lägre skärmupplösning än WVGA (800×480 pixlar) gynnas kraftigt eftersom belastningen på grafikkretsen med färre pixlar att flytta blir betydligt lägre. En skärmupplösning på WVGA eller högre gör dock ingen skillnad för slutresultatet.

Vi har nu med dagens flaggskeppstelefoner nått den omtalade 60 FPS-gränsen där telefonerna helt enkelt inte kan prestera en högre FPS på grund av något som kallas v-sync, där den maximala bildfrekvensen som grafikprocessorn presterar inte tillåts överstiga skärmens egna uppdateringsfrekvens – 60 Hz. Vi kommer på grund av detta inom kort fasa ut Electopia från våra recensioner, då det ej längre går att använda för att särskilja flaggskeppen från varandra. Xperia P hamnar här på efterkälken och ligger ungefär i nivå med Adreno 205-enheterna som lanserades i andra halvan av 2010 och början av 2011.


Nenamark 2 är ett 3D-test baserat på ramverket OpenGL ES 2.0 och sätter grafikprocessorn på ett tufft prov i en 3D-värld med stort antal polygoner. Resultatet presenteras i FPS och högre är bättre. Skärmens upplösning har här betydelse, men skillnaderna är tämligen små varför vi har valt att visa alla enheter i grafen. Precis som Electopia i grafen ovan så har flaggskeppstelefonerna nått 60 FPS-taket, och även Nenamark2 kommer därför fasas ut ur våra recensioner framöver. Här presterar Xperia P riktigt hyggligt och slår enheter med Adreno 220 under skalet – inte fy skam.


M3D är ett nytt 3D-test baserat på OpenGL ES 2.0. Applikationen bygger på Unity-motorn som används i en uppsjö av spel för både spelkonsoler och mobila enheter. Resultatet presenteras som FPS (”Frames Per Second” – ”Bilder Per Sekund”) och högre är alltså bättre. Eftersom skärmens upplösning är av stor betydelse så har vi valt att endast jämföra Xperia P med andra telefoner med en så kallad qHD-skärm (960×540 pixlar). Återigen ser vi Xperia P mitt i fältet och presterar ett riktigt skapligt resultat.

NameSequential read (MB/s)Sequential write (MB/s)Random read (MB/s)Random write (MB/s)IOPS/s read (4K)IOPS/s write (4K)
Sony Xperia P29.2610.988.350.612139158
HTC One S47.7612.799.770.572504147
HTC One X28.0512.148.020.592055153
Sony Xperia S35.746.637.030.18180048
Samsung Galaxy Note43.045.263.430.288152.5
Samsung Galaxy S II45.65.17
4.54
0.24
1164
64
Samsung Galaxy S Plus30.575.69
4.87
0.17
1250
44
Samsung Galaxy Gio6.194.032.181.65560424
SE xperia arc7.95.484.365.7111171462
LG Optimus 3D18.592.120.470.112127
HTC Evo 3D24.411.562.660.1868148
Motorola RAZR34.036.564.34 0.37111395
Samsung Galaxy Nexus26.715.085.280.21135154
Med Androbench 3.0 mäter vi upp hastigheten på det inbyggda flashminnet. Ett högre resultat är bättre, såväl för read/läs och write/skriv. Xperia P presterar här väl och kan matcha de allra bästa i vissa delmoment.

Värmeutveckling


Något som genast står klart är att Xperia P inte lider av hög värmeutveckling – det är en av de svalaste telefonerna vi någonsin har testat – och detta beror sannolikt på att kärnorna i NovaThor-plattformen är ganska blygsamt klockade. Även om det är en dubbelkärnig processor så är den med dagens mått mätt lågt klockad, 2x1GHz, och därtill är grafikkretsen Mail-400 betydligt lägre klockad – eller använder färre kärnor – än i exempelvis Samsung Galaxy S II som även den har en Mali-400-krets. Att grafikkretsen är lägre klockad, eller använder färre kärnor, visar sig som ni kan se ovan i våra grafikbenchmarks, där Xperia P ofta har svårt att hänga med.

Orsaken till att de har valt en betydligt lägre klockning av både processor och grafikkrets kan vi bara spekulera i, men vår gissning är att det handlar om att spara batteri. Batteriet i Xperia P är nämligen, som tidigare nämnt, på blott 1305 mAh.

Slutsats

Sony Xperia P
Release: Våren 2012
CPU: 1GHz dual-core
SoC: STE U8500
GPU: Mali-400MP
RAM: 1GB
Skärm: 4" / qHD / 275PPI
Skärmtyp: LCD
Kamera: 8MP
Batteri: 1305mAh
Vikt: 120g
Mått: 122 x 60 x 11mm
Pris från:
Sony Xperia P är för ovanlighetens skull när det gäller Sony/Sony Ericsson konstruerad av ett så kallat unibodychassi av aluminium. Detta gör telefonen mycket rigid och styv och till skillnad från storebror Xperia S så varken knäpper, flexar eller glappar Xperia P. Telefonen andas kvalité, precis som Xperia ray gjorde, men når inte riktigt upp till samma lyxiga känsla som exempelvis HTC One S.

Under skalet finner vi Android 2.3.7/Gingerbread, en numera ganska ålderstigen version av Android, samt den senaste versionen av Sonys gränssnitt UXP NXT. En uppdatering till Android 4.0/Ice Cream Sandwich är planerad till slutet av andra kvartalet – det vill säga senast den sista juni. Om Sony lyckas hålla den här deadlinen återstår dock att se.

Plattformen som har fått i uppdrag att knuffa runt Gingerbread och UXP NXT är ST Ericssons NovaThor U8500-SoC (”System on a Chip”) som består av en dubbelkärning processor på 2x1GHz, 1 GB RAM och en bantad version av grafikkretsen Mali-400. Dessvärre så känns det periodvis som att den här plattformen inte orkar med ordentligt, och både hemskärmar (åtminstone med några widgetar aktiva) och webbläsare kan ibland kännas lite tröga. Kanske är detta något som kan, och kommer, lösas med optimeringar av mjukvaran – vi hoppas att så är fallet.

När vi ändå är inne på enhetens problem/svagheter så kan vi inte undgå att nämna det begränsade stödet för videouppspelning av HD-material (720p+). Håller man sig till lågupplöst material så fungerar det fint, även om man kan få trixa lite för att hitta den bästa tredjepartsvideospelaren för respektive videoklipp. Vi vet dock att allt fler numera endast laddar ner HD-material och vill kunna föra över dessa filer direkt till telefonen utan krångel (nedkonvertering). För närvarande så fungerar detta inte så väl som vi hade hoppats och det mjuka videoflytet som vi har vant oss vid från både dagens och fjolårets flaggskepp saknas.

Mottagning och datahastigheter, både via HSxPA och Wi-Fi, är över lag goda och matchar genomsnittet ganska väl, men en varningens finger höjs för den överkänsliga mobilantennen i telefonens nederdel.

Skärmen på 4″ har av Sony lyfts fram som något av telefonens trumfkort, och det med all rätta. Vi har aldrig någonsin tidigare sett en klarare och mer ljusstark skärm

Täcker man med handen över nederdelens baksida på fel vis så kan man i värsta fall helt förlora kontakten med mobilnätet. Vi tvivlar på att detta är ett stort problem vid normalt användande, få går och håller sin telefon i ett helhandsgrepp om fotänden, men det måste ändå nämnas då det kanske även kan bli problem i tighta byxfickor eller handväskor.

Skärmen på 4″ har av Sony lyfts fram som något av telefonens trumfkort, och det med all rätta. Vi har aldrig någonsin tidigare sett en klarare och mer ljusstark skärm. Detta har Sony lyckats ådstakomma genom den nya skärmtekniken WhiteMagic (läs mer om detta under kapitlet ”Bildskärmen och digitizern”), vilken åtminstone i teorin kan tjäna till att fördubbla ljusstyrkan, eller omvänt om maximal ljusstyrka inte behövs till att spara upp till 50% strömförbrukning för bakgrundsbelysningen.

Upplösningen är medelmåttliga qHD (540×960 pixlar) men med en skärmstorlek på 4 tum och med ett subpixelmönster som till skillnad från skärmar av PenTile-typ inte ”fuskar” bort cirka 30% av pixlarna så bjuder Xperia P på en pixeldensitet på respektabla 275 äkta PPI. Tack vare god färgåtergivning, betydligt vidare betraktningsvinklar än tidigare generationer Sonys Reality Display-serie samt en finfin pekskärm så höjs betyget för skärmen som helhet ytterligare.

Kameran är ytterligare ett starkt kort – åtminstone vid stillbildsfotografering. Med 8 megapixlar så är den inte lika högupplöst som Xperia S och dess 12 megapixlar, men tack vare samma typ av Exmor-R-sensor som i storebror så producerar Xperia P finfina stillbilder – bland de allra bästa på androidmarknaden. Minuspoäng för videoinspelningen vilken på specifikationsbladet och i kameramjukvaran uppges vara 1080p – 1920×1080 pixlar – men som i verkligheten endast är uppskalad 720p med en påtaglig pixlighet som följd.

Kameramjukvaran är i övrigt, med telefonmått mätt och på sedvanligt Sony/Sony Ericsson-manér, förstklassig och bjuder på i princip allt man kan önska i form av inställningsmöjligheter. Vi saknar dock en del extrafunktioner som ett HDR-läge, ett ”burst mode” för stillbildsfoto i sekvens samt slow motion-inspelning med videokameran – tre mycket trevliga funktioner som HTC:s senaste modeller One X och One S bjuder på.

På senare tid har vi sett att tillverkarna lanserar allt fler telefoner med såväl inbyggt och icke utbytbart batteri som ett internt och icke expanderbart lagringsutrymme, och Xperia P är inget undantag. Med ett inbyggt batteri på 1305 mAh och inga möjligheter för användaren att sätta i ett större/byta batteri själv så är Xperia P för många konsumenter inte ett realistiskt alternativ – hur mycket de än må lockas av telefonen i övrigt. Detsamma gäller det interna lagringsminnet vilket med sina 11 GB och avsaknad av minnesexpandering via Micro-SD helt enkelt inte är tillräckligt för alla.

Vårt samlade intryck av Sony Xperia P är en blandning av förtjusning och besvikelse. Vi har svårt att motivera en prislapp som för närvarande ligger blott någon eller ett par hundralappar lägre än storebror Xperia S, som trots allt är en betydligt bättre bestyckad telefon. Med det dubbla lagringsutrymmet, ett klart större batteri som räcker längre vid normalt användande, en bättre kamera, en snabbare processorplattform och dessutom, kanske av störst rent praktisk betydelse, stabil mjukvara på en välbeprövad plattform så erbjuder Xperia S just nu mycket mer för pengarna.

I takt med att priset sjunker, vi gissar att det i vanlig ordning kommer sjunka fort de första månaderna, och i takt med att Sony (förhoppningsvis) släpper uppdateringar med optimeringar och diverse bugg-/problemfixar så kan den här pjäsen bli ett mycket attraktivt alternativ. Just nu är den helt enkelt lite för dyr i förhållande till vad man får, och i förhållande till hur väl det fungerar.

Sony Xperia P är lämplig för dig som
  • Vill ha en fantastskt ljusstark skärm som därtill har fin skärpa och god färgåtergivning
  • Vill ha en telefon som designmässigt sticker ut från mängden och som materialmässigt håller hög kvalité
  • Vill ha en bra stillbildskamera med en bra kameramjukvara och en dedikerad fysisk kameraknapp
  • Vill ha en telefon som trots relativt blygsam hårdvara orkar driva även tyngre 3D-spel som Riptide GP
Sony Xperia P kan vara lämplig för dig som
  • Tycker om Sonys lättanvända och relativt bloatfria gränssnitt
  • Litar på att Sony fortsätter på inslagen väg med öppenhet och löpande uppdateringar
Sony Xperia P är inte lämplig för dig som
  • Behöver en god batteritid som tar dig genom en hel arbetsdag vid måttligt telefonanvändande
  • Behöver möjligheten att kunna sätta i ett större batteri eller byta batteri själv
  • Behöver mer än blott 11 GB lagringsutrymme – Xperia P saknar Micro-SD-slot
  • Avser använda telefonen som videospelare och behöver ett brett codecstöd och kapacitet för HD-uppspelning
  • Saknar överseende med småbuggar

Andra telefoner att överväga:

Processor: 1,5GHz dual-core
Plattform: Qualc. MSM8260A
RAM: 1GB
Skärm: 4,3" / qHD / 256PPI
Skärmtyp: Super AMOLED
Kamera: 8MP

Processor: 1,5GHz dual-core
Plattform: Qualc. MSM8260
RAM: 1GB
Skärm: 4,3" / HD / 342PPI
Skärmtyp: LCD
Kamera: 12MP

Processor: 1,2GHz dual-core
Plattform: TI OMAP 4460
RAM: 1GB
Skärm: 4,65" / HD / 316PPI
Skärmtyp: Super AMOLED
Kamera: 5MP

Processor: 1,2GHz dual-core
Plattform: TI OMAP 4430
RAM: 1GB
Skärm: 4,3" / qHD / 256PPI
Skärmtyp: Super AMOLED
Kamera: 8MP