Vi förstår varför du blockerar annonser, men överväg gärna att visa dem om du vill stödja Swedroid. De behövs för att sajten ska gå runt. Tack! Dölj meddelandet.

Recension:Test av HTC Desire S

Postat:
17:07 - 2011-05-08
Skribent:
Swedroid-redaktionen
Kommentarer:
Tillverkare: HTC Modell: Desire S Operativsystem: Android 2.3.3/Gingerbread med HTC Sense 2.1 Tillgänglighet: I butiker Pris: Från cirka 3 800 kronor inklusive moms Hemsida/specifikationer: HTC, GSMArena

Introduktion
När HTC nu släpper Desire S så gör de det med stora förväntningar på sina axlar. Desire S är den officiella efterföljaren till världens kanske populäraste androidtelefon hittills – HTC Desire. Här på Swedroid så dominerar HTC Desire rejält och enligt färsk statistik hämtad från vårt forum så har HTC Desire ägarbas som är mer än 60% större än den näst populäraste telefonen, Samsungs Galaxy S.

HTC har mycket att leva upp till då de presenterar uppföljaren. Slår man ett getöga på specifikationsbladet så ser man att Desire S på pappret inte bjuder på några större förbättringar; fortfarande ”bara” en processorkärna i 1 GHz, fortfarande ”bara” fem kameramegapixlar med bara en LED-blixt, samma skärmupplösning som förut och ingen större skillnad på HTC:s egenutvecklade gränssnitt Sense. Desire S levereras förvisso med Android 2.3.3/Gingerbread, men den uppdateringen får även gamla Desire framöver.

Så vad talar för Desire S? Vad motiverar befintliga Desire-ägare att uppgradera? Dessa frågor hoppas vi kunna svara på i den här recensionen, så följ med oss in.

I kartongen

Då HTC sin vana trogen levererar sina testexemplar i anonyma vita kartonger utan tryck så kan vi inte presentera kartongen och dess innehåll som det ser ut då ni köper en Desire S i handeln. Vad vi emellertid kan göra är att konstatera att vår kartong innehåller följande:

* HTC Desire S, inslagen i skyddsplast
* Batteri, 1450 mAh
* Headset, trådburet, med knappar för mediakontroll (play/pause och skip framåt/bakåt)
* Laddadapter med USB-port, 5V 1A
* MicroUSB -> USB-kabel, cirka 1 meter lång

I vår kartong saknas som synes två saker som ni sannolikt kan förvänta er i exemplaren ni köper via våra återförsäljare och operatörer; ett microSD-kort och diverse dokumentation (garantibevis och en snabbstartguide). Enligt besökare här på Swedroid som redan har hunnit köpa en Desire S så medföljer ett microSD(HC)-kort på 8 GB, men vi misstänker att detta kan variera mellan olika återförsäljare/mobiloperatörer.

Utseende, byggkvalité och konstruktion



Det första som slår oss, rent subjektivt, är att Desire S är en väldigt snygg och elegant telefon. Det här är förstås som alltid en ren smakfråga och vad som är sant för oss är inte nödvändigtvis sant för dig. Vi kan snabbt konstatera att personer i vår närhet tycker om designen och dessutom påtalar att den ligger mycket bra i handen. I en direkt jämförelse där de får känna på både Desire S och Desire HD så föredrar nästan alla Desire S, då den är mindre, lättare och smidigare. Telefonen har dessutom fått en liten haka vilket vi förmodar är en liten flirt med HTC:s formspråk från äldre telefoner som HTC Dream och Hero.


Unibodychassit i metall, med vad som ser ut som urfrästa hål för telefonhögtalaren och den frontriktade kameralinsen, förhöjer kvalitetsintrycket. Telefonen ger inte ifrån sig minsta knäpp eller knarr oavsett hur vi klämmer på den och alla hörn och kanter är mjukt rundade vilket gör att telefonen känns behaglig att handskas med.

Byggkvalitén är väldigt hög och vi har egentligen inget att klaga på och till skillnad från exempelvis Desire HD som har en liknande konstruktion så håller de små plaststyckena på telefonens baksida finfin kvalité med en närmast perfekt passform. Om vi är riktigt petiga så kan vi påpeka att uttaget för microUSB-porten på telefonens vänstersida har lite väl vassa kanter vilket stör den mjukt rundade känslan som telefonen i övrigt förmedlar.

Knappsats, styrdon, anslutningar och sensorer

Knappsatsen nedanför telefonens skärm består av fyra kapacitiva (ej riktiga, fysiska knappar) knappar, från vänster till höger; Hem, Meny, Tillbaka och Sök – det vill säga samma layout som både Desire HD och Incredible S. Knapparna svarar bra och missar sällan våra tryck, även om det förstås händer någon gång då och då.


Ovan skärmen finner vi förstås högtalaren för telefonsamtal och till höger om den kameran för videosamtal. Strax nedan högtalarens högerkant sitter notifierings-LED:en. Att HTC har valt att placera LED:en under glasskivan som täcker skärmen snarare än att som på Desire HD placera den nedsänkt i metallchassit är mycket bra då det blir betydligt lättare att se om LED:en blinkar när man betraktar telefonen ur en vinkel, som då man sitter i soffan och har telefonen liggande på vardagsrumsbordet exempelvis. Många gånger har vi missat ett nytt meddelande i Desire HD på grund av detta, då LED-lampan helt enkelt sitter för djupt nedsänkt i chassit och därmed blir näst intill osynlig ur större vinklar.

På fronten sitter även närhetssensorn som känner av och stänger av skärmen om du håller telefonen mot örat vid exempelvis telefonsamtal eller då du har telefonen i fickan samt ljussensorn vilken hjälper till att automatiskt reglera skärmens ljusstyrka om så önskas. Dessa fungerar som tänkt och vi har inte upplevt att det har krånglat.

På telefonens vänstersida finner vi i överkant volymknappen (+/-) och strax nedan den finner vi det tidigare nämnda, aningen vassa, microUSB-uttaget. Telefonens högersida och fotände saknar både knappar och anslutningar, men i huvudänden finner vi strömknappen och 3.5mm-anslutningen för hörlurar.

De fysiska knapparna, det vill säga volymknappen och strömknappen, är i metall och känns ganska bra under fingertopparna, men volymknappen är precis som på Desire HD lite för slät – den sticker inte ut tillräckligt mycket för att man lätt skall kunna känna sig fram. Strömknappen är däremot bättre och sticker ut lagom mycket.

På telefonens baksida finner vi i nederkant en plastlucka bakom vilken såväl batteri som SIM- och microSD-slot sitter. Batteriet kläms fast med en liten plasthasp, vilken även måste avlägsnas för att man skall kunna komma åt SIM- och microSD-kort. Både SIM och microSD kan bytas utan att man stänger av telefonen. Passformen på den här plastluckan är bra, betydligt bättre än de exemplar av Desire HD som vi har testat, men den kan precis som på Desire HD vara lurig att få bort.

Mottagning, datahastigheter och ljudkvalité

Mottagningen via både 3G och WiFi är god, men unibodychassin av metall har en tendens att göra telefonerna lite känsligare vad gäller ”dödsgreppet”, och Desire S är inget undantag. Om vi täcker telefonens nederdel så kan vi utan problem få telefonen att tappa två staplar i mottagning via 3G och om vi täcker telefonens överdel så kan vi helt släcka mottagningen via WiFi. Det senare är exakt samma beteende som vi såg i Incredible S – wifisignalen dör helt och hållet på bara några sekunder om man med handen täcker ”fel” ställe på telefonens överdel. Att mottagningen blir sämre kan man för all del förstå och acceptera, men att den helt tappar signalen (från full signalstyrka) är lite oroväckande.

Via 3G mäter vi upp närmare 6 Mbit/s vid nerladdning och 2 Mbit/s vid uppladdning, vilket är vårt abonnemangs maxhastighet och faktiskt aningen bättre än många tidigare mätningar. Om det beror på telefonen eller om mobilnätet bara råkar vara lite bättre nu än förut kan vi dock inte svara på. Desire S är emellertid på pappret god för betydligt högre hastigheter än 6/2 via 3G/HSxPA; 14.4 Mbit/s ner och 5.76 Mbit/s upp är de teoretiska maxhastigheterna.

Via WiFi (n) mäter vi som bäst upp cirka 19 Mbit/s vid nerladdning och 8 Mbit/s vid uppladdning. Vi hade förväntat oss ett aningen bättre resultat via 802.11n, men det är absolut inte dåligt på något vis. Vi har inte upplevt att telefonen har haft problem med att återansluta efter att ha gått ner i viloläge, något som annars är ganska vanligt förekommande i många modeller.

Räckvidden via WiFi ligger nästan exakt i paritet med Desire HD – båda telefonerna tappar kontakten med bara någon meters mellanrum då vi sakta knallar iväg längre och längre bort från vår router. Det är ett godkänt resultat, men vi har testat telefoner med betydligt bättre räckvidd, som HTC Incredible S.

Ljudkvalitén vid telefonsamtal är mycket bra, ljudet i vår ände är klart och tydligt och ljudet upplevs som fylligt och motparten har å sin sida inte haft något att klaga på heller. Ljudvolymen vid telefonsamtal är bra och vi kan vrida på rejält så att det nästan gör ont i örat, utan att högtalaren börjar skorra eller att ljudet ”klipper”.

Den externa högtalaren är även den bra, förmodligen den bästa vi hittills har testat i en HTC-telefon. HTC:s androidtelefoner har länge haft stora brister vad gäller just den externa högtalaren, så det är kul att se att de äntligen levererar en telefon som på den här punkten kan matcha konkurrenterna. Ett fylligt, klart och högt ljud gör att upplevelsen vid både musiklyssnande och filmtittande förhöjs och därtill riskerar man sällan att missa att telefonen ringer ens i bullriga miljöer.

GPS och positionering

View HTC Desire S in a larger map
Då vi i vanlig ordning mäter upp GPS:en på våra testtelefoner så använder vi oss av den av Google utvecklade appen My Tracks för att spela in vår rutt. För att utesluta att resultatet enbart beror på väder och vind och satelliternas dagsform så tar vi alltid med oss en referenstelefon – i det här fallet en Google Nexus One med Android 2.3.3 under skalet – precis som i Desire S. Med en telefon i vardera handen så har vi gett oss ut på en promenad i stads- och parkmiljö. Det är fint väder och klar himmel och både vår gamla Nexus One och Desire S låser snabbt och problemfritt mot satelliterna och ser ut att hitta vår position med till synes god exakthet. En snabb låsning mot satelliterna i all ära, men här tar det roliga slut för Desire S del.

Den inspelade rutten som ni ser här ovan (blå linje) är med god marginal den sämsta vi har mätt upp här på Swedroid. Vi blev så häpna över detta, inte minst då HTC tidigare har presterat mycket bra i våra GPS-test, att vi gjorde om mätningen en gång till för säkerhets skull, med närmast identiskt resultat.

Vi såg oss tvingade att gå ett steg längre och vi bad således HTC skicka ett nytt testexemplar i händelse av att vårt första exemplar hade felaktig eller skadad hårdvara. Detta försenade förvisso recensionen med en dryg vecka men med facit i hand visade det sig vara ett korrekt beslut, då det nya exemplaret presterade betydligt bättre och är helt i nivå med syskonen Incredible S, Nexus One och Desire HD.

Andra rutten, med det nya låneexemplaret av Deisre S:

View HTC Desire S r2 in a larger map
Skillnaden mellan de två exemplaren är som synes enorm och lyckligtvis verkar det usla resultatet helt och hållet bero på ett felaktigt exemplar – det är inget fel på GPS:en i Desire S rent allmänt. Vi mätte dock med appen GPS Test upp hur många satelliter telefonerna låste mot och Nexus One låg stadigt på mellan 10 och 13 satelliter, att jämföra med 7-10 för Desire S (det nya exemplaret). Att Desire S låste mot lite färre satelliter påverkade dock inte dess precision, som kartan här ovan visar.

Bildskärmen och digitizern

Bildskärmen på 3.7 tum i widescreenformat är av LCD-typ (S-LCD) och bygger på den välbeprövade PVA-tekniken. Den levererar kraftfulla färger i 16 miljoner nyanser och har en upplösning på 480×800 pixlar, även känt som WVGA-upplösning. Tidigare har vi ofta upplevt S-LCD-skärmar som aningen övermättade, där framförallt gröna och röda nyanser sticker ut lite för mycket, men i Desire S har vi inte känt att det har varit lika påtagligt. Kanske har HTC skruvat ner mättnaden några pinnhål.

Digitizern, det fingerkänsliga ytskiktet på telefonens skärm, är en fröjd att använda. Vi upplever det som att den faktiskt är bättre än både Desire HD och Incredible S som båda har väldigt rappa digitizers. Då vi mäter upp digitizerns uppdateringsfrekvens med appen Input Benchmark så bekräftas våra misstankar – 61 Hz, att jämföra med strax över 40 för Desire HD och Incredible S, är ett finfint resultat. Vidare mäter vi upp max fyra simultana tryckpunkter, vilket är precis samma som Desire HD och Incredible S mäktar med.

Precisionen i skärmen är finfin men om man har stora fingrar, som Swedroids redaktion har, så kan den relativt lilla skärmen ställa till med problem. Vi finner att vi skriver betydligt långsammare på Desire S än på exempelvis Sony Ericsson Xperia Arc – främst beroende på feltryck då vi ideligen lyckas träffa fel tangenter. Ett smart skärmtangentbord som kan gissa sig till vad vi avser skriva underlättar – vår personliga favorit är SwiftKey – men inte heller dessa kan helt trolla bort våra trubbiga tummar.

httpvh://www.youtube.com/watch?v=GPf7r5yMREE
Läsbarheten i dagsljus är hygglig, men reflektionerna vid solsken och klar himmel är ganska kraftiga och vi finner att vi ofta tvingas skymma telefonens skärm med ena handen för att kunna se något överhuvudtaget. Detta gäller dock för i stort sett alla telefoner vi har testat, utom möjligen Google Nexus S.

Telefonens mjukvara

Då vi startar upp telefonen första gången så möts vi som vanligt av ett antal dialoger där vi får ställa in telefonen, inget nytt här, och precis som i systermodellen Incredible S så har vi inte mindre än fyra olika ”Svenska” att välja mellan, samt ett stort antal andra språk. För de som undrar så handlar de fyra olika svenskvarianterna om Svenska (Sverige), Svenska (Finland), Svenska (Norge) och Svenska (Danmark).

Då Desire S förstås är utrustad med HTC:s Sense-gränssnitt så är det mesta sig likt sedan tidigare och vi kommer därför inte gå in närmare på detta i den här recensionen. Vad vi dock kan konstatera är att Desire S till skillnad från sitt syskon Incredible S – som lanserades nästan exakt samtidigt – har fått Android 2.3.3/Gingerbread under skalet, att jämföra med Android 2.2 för Incredible S. Vad innebär då detta? Ganska lite, måste vi tillstå.

De grafiska nyheterna som Gingerbread för med sig i standardutförande är helt utsuddade av HTC och dess egna gränssnitt, så de mest betydande skillnaderna finner vi under skalet. Desire S är klart rappare än Incredible S, inte minst vid skrollning i listor, menyer och i webbläsaren, och vi inbillar oss även att batteritiden vid normalanvändande är bättre. Dessa två saker, det något rappare gränssnittet (som dock får se sig klart slaget av Sony Ericsson Xperia arc vad gäller rappheten) och den bättre batteritiden är det enda vi märker av vad Gingerbread berör.


HTC:s Sense-gränssnitt i sig har även fått en mindre knuff, från version 2.0 till 2.1. Även här är skillnaderna minimala men vi hittar två betydande nyheter som vi uppskattar rejält. Först och främst finner i nu i nederkant av statusfältets ”rullgardin” två flikar. Den normala/aktiva fliken, kallad ”Meddelanden”, innehåller precis samma saker som vanligt men under den andra fliken, kallad ”Snabbinställningar”, hittar vi ett antal toggles för bland annat Wi-Fi, Bluetooth, Wi-Fi Hotspot och GPS. Detta är en mycket bra lösning, inte minst då den inte stjäl utrymme för meddelanden, och vi applåderar HTC för sådan innovation.

Någon kanske protesterar och menar att man kommer åt sådana saker med hjälp av någon av de hundratals olika widgetarna på Android Market, men skillnaden är förstås att man endast kommer åt widgetar då man befinner sig på hemskärmarna. Dessa ”toggles” via rullgardinsmenyn når man nästan var man än befinner sig i telefonen (så länge statusfältet är synligt) vilket förstås gör dem betydligt mer praktiska.


En annan skillnad, den enda övriga betydande skillnaden som vi har noterat, är att applikationslistan nu är indelad i tre olika flikar, samt skrollar annorlunda än förut.

Den första fliken, ”Alla program”, visar alla installerade applikationer, precis som vanligt, men nu bläddrar man bara en sida i taget istället för den ”ändlösa” skrollningen som förut. Om man tycker om detta eller inte är förstås individuellt, men vi föredrar nog den gamla lösningen för att slippa ”swipa” om och om igen för att nå slutet på listan.

Den andra fliken, ”Ofta”, visar dina favoritappar – det vill säga de som du använder mest. Mycket smidigt, och listan uppdateras i takt med att du använder dina appar. Till skillnad från första fliken så ser man här aldrig fler applikationer än vad som ryms på en sida, 16 st (4×4), varför man aldrig behöver/kan bläddra.

Den tredje fliken, ”Hämtad”, visar dina installerade applikationer. Det vill säga de som du har installerat själv; inte förinstallerade applikationer och systemtjänster. Precis som den första fliken så skrollar/bläddrar man här en sida i taget.


Utöver dessa nyheter, främst rullgardinsmenyn och applikationslistan, så är allt mer eller mindre identiskt med tidigare versioner av Sense, varför vi hänvisar er till äldre recensioner av HTC-telefoner för mer information. Vi noterar dock även småskillnader i exempelvis webbläsarens bokmärkeshantering, där vi har fått en ny flik för ”Taggar” (något som saknas i exempelvis Desire HD med Sense 2.0) och på startsidan i Android Market-klienten finner vi numera en HTC-ikon (”HTC Recommends”) där vi tidigare fann ”Mina appar”, vilken i sin tur nu endast kan nås via Meny-knappen.

Då vi inte hittar något kul alls bland HTC:s rekommenderade appar så konstaterar vi krasst att vi nog föredrog hur det var förut då nuvarande lösning leder till ett onödigt extrasteg då man vill nå sina egna appar för att se om det har kommit några uppdateringar.

Kameran

Kameran är på fem megapixlar och har utrustats med en enkel LED-blixt samt autofokus. Kvalitetsmässigt är den ett kliv upp jämfört med HTC-telefoner från 2009 och stora delar av 2010 och framför allt är den snabbare än förut. Kameramjukvaran är precis som i syskonen Incredible S och Desire HD mycket rapp och erbjuder en hel del funktioner som ansiktsigenkänning, inställningar för vitbalans, ISO och bildeffekter. Vi hittar dock inga betydande skillnader jämfört med tidigare versioner av Sense (2.0), så vi går inte in närmare på detta här.

På fronten finner vi även en frontriktad kamera för videosamtal vilken har en maxupplösning på 480×640 pixlar. Bildkvalitén på denna är inget vidare; färgåtergivningen är inte naturlig och det genereras en hel del gryninghet/brus. Frontkameran duger dock till vad den är avsedd för: videosamtal. Åtminstone så länge det är hyggliga ljusförhållanden.

HTC Desire S

httpvh://www.youtube.com/watch?v=xfNOwaCHa9A

Google Nexus One

httpvh://www.youtube.com/watch?v=75SM9qGbhpo

Buggar och problem
Vi har utöver en spontan omstart inte upplevt några uppenbara buggar alls i Desire S, men däremot så har vi som vi har konstaterat några stycket längre upp haft stora problem med telefonens GPS, som har varit så oexakt att den har varit mer eller mindre oanvändbar i stads- och parkmiljöer. Lyckligtvis verkar detta bara ha varit ett problem med vårt första testexemplar – det andra har fungerat precis så bra som vi har vant oss vid vad gäller HTC-telefoner.

Batteritiden

Till en början var batteritiden en smärre katastrof och batteriet var nere på 30% redan efter några få timmar av måttligt användande. Efter 3-4 laddcykler så blev batteritiden emellertid betydligt bättre, och nu, efter två veckor, vill vi påstå att den är bland de allra bästa vi har testat. I videouppspelningstestet (se graf ovan) så imponerade den förvisso inte vansinnigt mycket, men vid normalt användande så har vi ofta noterat över 50% batteri då dagen är slut och vi kopplar i laddaren igen. Som parantes kan nämnas att Desire HD oftast ligger under 30% och Incredible S låg runt 40%. Vi gissar att den här förbättringen kontra syskonet Incredible S till stor del beror på Android 2.3/Gingerbread (även om Incredible S nu har fått 2.3-uppdateringen).

Systeminformation

Desire S levereras med rikligt med RAM, 768 MB, totalt varav 611 MB finns tillgängligt efter att systemkomponenter som grafikkretsen och radiodelen har tagit sitt. Den rejält tilltagna mängden RAM märks främst av vid tungt användande, då telefonen kan hantera fler aktiva processer än exempelvis Nexus One som oftare tvingas stänga ner processer och jonglera med tillgängligt minne. Detta leder till att man ibland noterar så kallade ”slowdowns” då telefonen känns lite trög ett par sekunder samt att vissa appar måste startas om från noll snarare än att man multitaskar och växlar mellan aktiva processer på bara någon tiondels sekund.

Vi märker kanske främst av detta då vi med Hem-knappen går ur ett spel tillfälligt för att surfa lite, kolla meddelanden eller SMS:a. Tack vare den stora mängden RAM så fortsätter spelet ligga igång i bakgrunden och då vi växlar tillbaka till spelet så tar det blott någon tiondels sekund och det är bara att fortsätta spela där vi avbröt. Med Nexus One och dess mindre RAM-mängd så händer det regelbundet att spelprocessen avslutas då man gör samma sak, varför spelet måste kallstartas och man förlorar sin ”plats” i spelet.


Ur kartong har vi 1.07 GB tillgängligt för appinstallationer, vilket är drygt 10 gånger mer än föregångaren Desire. Tack vare detta så slipper man känna pressen att avinstallera allt som inte är absolut nödvändigt och man behöver heller inte oroa sig för stora appar och appar som inte har stöd för appinstallationer på SD-kortet.

Spel, prestanda och grafer
Vi har i vanlig ordning testat ett antal populära spel, som Hextacy, Angry Birds och Reckless Racing på telefonen, och vi har som väntat inte haft några som helst problem med dessa. Hårdvaruplattformen som Desire S bygger på är välbeprövad och sitter i en uppsjö av telefoner och har gång på gång visat att den klarar av det mesta man kastar på den. Den trevliga pekskärmen förstärker ytterligare upplevelsen då skärmen är mycket responsiv och följsam och sällan missar våra tryck.

Sammanfattning
Som efterträdare till HTC Desire, den kanske populäraste androidtelefonen någonsin, så är förväntningarna på HTC Desire S stora. Vid en första anblick så ser det dock inte ut som att skillnaderna är speciellt betydande, utan snarare som att Desire S bara är en putsning av föregångaren.

Vår tid med telefonen förstärker det intrycket – Desire S är på intet vis en revolution, utan snarare en evolution, en putsning av ett sedan tidigare välfungerande koncept. Nästan helt utan undantag så är Desire S bättre än föregångaren – material och kvalité, skärmen, processor och grafik, RAM, androidversion, apputrymme, kamera och så vidare bidrar till att Desire S sammantaget är en klart bättre pjäs än föregångaren, men räcker det?

Om HTC medvetet valde en enkelkärnig hårdvaruplattform eller om det helt enkelt handlade om att Qualcomm inte hann leverera sin dubbelkärniga Snapdragon-SoC (”System on a Chip”) i tid vet vi inte, men vi kan åtminstone konstatera att telefonen trots endast en kärna är snabb och att vi sällan känner att vi saknar mer kraft under skalet. Den sväljer utan att knota de allra flesta spel på Android Market och har inga problem att skyffla pixlarna i ett fullt spelbart tempo och den rikliga RAM-mängden hjälper till vid tungt användande.

Telefonen är tack vare Android 2.3/Gingerbread hyggligt rapp i gränssnitt och listmenyer, men vi kan inte låta bli att notera att konkurrenten Xperia arc känns noterbart rappare – Sony Ericssons UX-gränssnitt känns helt enkelt inte lika tungt. Sense-gränssnittet bjuder på en imponerande mängd funktioner och förbättringar som inte arc kan matcha men förmedlar samtidigt en viss känsla av tröghet. Om detta beror på att Sense börjar bli till åren, om det är en fråga om kodoptimering eller om HTC helt enkelt har lagt in lite för mycket grafiskt lull-lull låter vi vara osagt.

Telefonen ligger fint i handen och det är toppklass på såväl material som passform. Tack vare vad som numera nästan anses vara en ”liten” skärm, blott 3.7 tum, så har Desire S fått väldigt behändiga yttermått – långt smidigare än dagens konkurrerande high end-telefoner som alla ligger på 4 tum eller mer. Även jämfört med föregångaren Desire och dess systertelefon Nexus One så står sig Desire S väl, och är faktiskt aningen mindre, främst på höjden. Avsaknaden av fysiska knappar och ett styrdon (trackball/styrkors) är kanske det vi ser som den största svagheten då vi jämför Desire S med föregångaren.

Skärmen är en mycket trevlig bekantskap och även om den inte kan erbjuda lika bra svärta som AMOLED-skärmarna i första generationens Desire och Nexus One så har den bättre och mer realistiska färger, en betydligt bättre skärpa och är aningen bättre i fullt dagsljus/solljus. Digitizern, pekskärmen, är vidare långt bättre än föregångaren vilket ytterligare förstärker känslan av att Desire S är snabbare än Desire.

Kameran på fem megapixlar presterar hyggligt, kvalitetsmässigt ungefär i nivå med syskonet Incredible S och aningen bättre är Desire och Nexus One. Vi tycker oss ana att HTC har ryckt upp sig en aning vad gäller just kameran och framförallt är kameramjukvaran rejält mycket snabbare. Det är inga större problem att kunna knäppa en bild per sekund, vilket inkluderar tiden det tar för kameran att hitta fokus samt skriva till minneskortet. Under 2009 och merparten av 2010 så var kameran på HTC-telefoner dessvärre inget man jublade över, och det tog ofta 4-5 sekunder mellan varje bild.

GPS:en krånglade rejält på vårt första testexemplar, men efter att vi fick det utbytt av HTC så var problemen som bortblåsta och GPS:en presterade helt i nivå med bland annat Incredible S och Nexus One, vilket innebär att den är riktigt bra.

Frågan på mångas läppar, kanske inte minst från nuvarande Desire-ägare, är förstås om det är värt pengarna att uppgradera till Desire S. Svaret är nej, det är det nog inte. Desire S är förvisso bättre än föregångaren på nästan alla punkter, men trots att många bäckar små bildar en stor å så är det ändå inte riktigt nog för ett byte.

Har ni däremot inte en fjolårstelefon av high end-snitt eller om ni står i begrepp att köpa er första androidtelefon och är ute efter en lur med god prestanda, hög kvalité och smidiga yttermått så kan vi inte göra annat än att varmt rekommendera HTC Desire S.

HTC Desire S är lämplig för dig som:
* Vill ha en telefon med klart smidigare yttermått än majoriteten av dagens high end-telefoner
* Vill ha ett snyggt och genomtänkt gränssnitt med många vettiga funktioner och teman
* Vill ha en hygglig kamera
* Vill ha en hög kvalitetskänsla (material/passform)
* Vill kunna ringa videosamtal

HTC Desire S är inte lämplig för dig som:
* Är ute efter en telefon med absolut topprestanda
* Har stora händer/fingrar
* Vill ha en telefon som inte är känslig för det så kallade dödsgreppet

Andra telefoner att överväga med liknande prestanda och utrustningsnivå:

Lägsta pris på Huawei X5 på Prisjakt just nu:
Lägsta pris på Acer Liquid Metal på Prisjakt just nu:
Lägsta pris på Sony Ericsson Xperia arc på Prisjakt just nu:
Lägsta pris på HTC Incredible S på Prisjakt just nu:

Mest kommenterat

  1. Sony lanserar Xperia Pro-I med stor bildsensor
  2. HBO Max nu tillgängligt – kan skaffas för halva priset
  3. Google listar 113 anledningar att byta till Pixel
  4. Vilken av teknikjättarna har du störst förtroende för?
  5. Ikonteman i Android 12 är poänglösa fram till att de inkluderar alla appar
  6. Googles ”magiska suddgummi” visas upp i video

Mest läst

  1. Allt om Googles nya telefoner Pixel 6 och Pixel 6 Pro
  2. HBO Max nu tillgängligt – kan skaffas för halva priset
  3. Opinion: Fingeravtrycksläsare på bakstycket fortfarande bäst
  4. Sonys aptitretare för deras nästa Xperia
  5. Sony lanserar Xperia Pro-I med stor bildsensor
  6. Google berättar mer om vad deras systemkrets Tensor kan göra

  7. Visa topplistan

Undersökningar

Vilka av teknikjättarna har du störst förtroende för? [Upp till 3]

Visa resultatet

Loading ... Loading ...

Undersökningar

Allt om

Sweclockers RSS

Senaste nyheterna om