Recension:Test av Nokia 7 Plus

Postat:
20:17 - 2018-05-27
Skribent:
| Swedroid-redaktionen
Kommentarer:
41

Efter en längre tids olyckligt men dessvärre ofrånkomligt uppehåll i recensionslabbet är våra telefonrecensioner nu tillbaka, och först ut på banan är Nokia 7 Plus.

Få comebacker har skapat större glädje bland Swedroids läsare än Nokias comeback på telefonmarknaden, och dess intåg i Androidvärlden. Tidigt i Androids existens förkastade Nokias tidigare ledarskap helt och hållet tanken på att skapa Nokia-telefoner med Android under skalet, trots att det fanns en stor efterfrågan från konsumenter som älskade Nokias hårdvara och Android som mjukvara.

Den gången blev det aldrig något av den gyllene kombinationen med Nokia och Android, men när Nokia gjorde comeback häromåret deklarerade de stolt att Nokia nu anammar Android, och de gör det fullt ut med en i princip helt ren Androidversion och snabba samt aktuella uppdateringar.

Nu sätter vi tänderna i Nokia 7 Plus, ett naturligt steg mellan Nokia 6 och toppmodellen Nokia 8, båda från i fjol. Vi kommer i den här recensionen som alltid nogsamt gå igenom telefonen, för att kunna lämna ett gediget utlåtande om telefonen i fråga.

Kartong och hårdvara



Nokia fortsätter på inslaget spår med en relativt enkel, gedigen och slimmad kartong av papp, precis som i fjol. Precis som i fjol finner vi vidare ett tryck på kartongfodralets översida, med en färgglad bild på telefonen i fråga, två händer, samt texten ”NOKIA”.

Vidare finner vi i fodralets nederkant texten ”Nokia 7 Plus” samt ”AndroidOne”. Det senare deklarerar alltså att detta är en Android One-kompatibel telefon, vilket kort beskrivet betyder att den kommer levererad med en ren Androidversion och kommer få löpande snabba uppdateringar under en längre period.

Kartongens innehåll är utöver telefonen i sig, väl inslagen i skyddsplast, ett transparent gummi-/mjukplastskal, dokumentation, en svart snabbladdare (upp till 18W eller 12V och 1,5A), svarta trådburna hörlurar, en svart USB-kabel samt slutligen ett metallstift för SIM-kortsläden.

Det första som slår oss när telefonens skyddsplast har avlägsnats är att det här är mycket välbyggd pjäs. Metallramen, i snygg kopparfärg, är gedigen och rigid, fronten består som sig bör av ett heltäckande skärmglas och har mjukt och diskret rundade skärmkanter där glaset möter ramen.

Baksidan är svart och av plast, och vi vet att somliga av er rynkar på näsan nu, men vi på redaktionen är tvärtom ganska förtjusta i den här lösningen om det görs på rätt sätt. Och Nokia har gjort det på rätt sätt. Bakstycket är styvt och har fått en mjuk, lätt gummiliknande, ytbehandling, och bakstyckets fyra sidor är mjukt och påtagligt rundade in mot metallramen.

Volymknappen är placerad i metallramen längst upp på den högra långsidan och strax nedan denne sitter strömknappen. Båda knapparna tycks vara av metall och håller utmärkt kvalitet. Inget skaller kan framkallas då vi ruskar på telefonen, och knapparna känns distinkta med en tydlig klickkänsla. Ingen ”svampighet”.

Högst upp på telefonens vänstra långsida sitter SIM-kortsläden infälld i lättmetallramen. I fotänden sitter USB Typ C-porten centrerad, omgiven av högtalaröppningen till höger och samtalsmikrofonen till vänster. I huvudänden finner vi 3,5mm-uttaget. På baksidan finner vi högst upp i mitten de två linserna för dubbelkameran och strax nedan dessa hittar vi fingeravtrycksläsaren, snyggt omgiven av en kopparröd rund fasning. Fingeravtrycksläsaren är som sig bör numera mycket snabb och erbjuder hög precision.

7 Plus ligger kort sagt mycket bra i handen, och alla knappar och sensorer sitter precis där våra fingrar intuitivt förväntar sig att de skall sitta, och som helhet är detta definitivt en pjäs som till det yttre med värdighet lever upp till våra högt ställda förväntningar på en Nokiatelefon.

Under den 6 tum stora IPS LCD-skärmen finner vi Qualcomms övre mellanklasschipp Snapdragon 660 med åtta kärnor (4 x 2,2 GHz + 4 x 1,8 GHz), grafikkretsen Adreno 512, 4 GB LPDDR4-RAM samt 64 GB lagringsminne av eMMC 5.1-typ, varav cirka 48 GB finns tillgängligt efter att operativsystem och systempartitioner har tagit sitt. För den som behöver mer lagringsutrymme finns plats för ett Micro SD-kort på upp till 256 GB i SIM-kortplats 2. Nokia 7 Plus bjuder med andra ord på dubbla SIM-kortplatser.

Vidare finner vi bland annat en bakåtriktad dubbelkamera på 12 megapixlar vardera, en frontkamera på 16 megapixlar, batteri på goda 3 800 mAh, fingeravtrycksläsare på baksidan, monohögtalare placerad i fotänden, USB typ C-port och en 3,5 mm-port för anslutning av externa ljudenheter i huvudänden. Saknas gör till vår förtret både en (officiell) vattenresistens samt stöd för trådlös laddning.

Specifikationer Nokia 7 Plus
ReleasedatumVåren 2018
Processor2,2GHz octa-core
PlattformQualcomm Snapdragon 660
GrafikkretsAdreno 512
RAM-minne4GB
Inbyggt minne64GB / plats för minneskort
Skärm6" / FHD+ - 1080x2160 pixlar / 402PPI
SkärmtypLCD / 18:9 / 92,9 cm² / ~77,6% av fronten
Kamera12MP
Främre kamera16MP
Vikt170g
Höjd, bredd, djup158,4 x 75,6 x 8mm
Batteri3800mAh / 19 / 723 timmars tal/standby-tid
KommunikationUSB-C, Bluetooth 5.0, Wi-Fi 802.11 a/b/g/n/ac, dual-band, WiFi Direct, hotspot
SensorerGPS+GLONASS, accelerometer, gyro, magnetometer, närhetssensor, fingeravtrycksläsare
FM-radio / NFCJa / Ja
NätverkFyrbands GSM / HSDPA / LTE
IP-klassningNej
Övrig info3,5mm-jack. Dubbla bakre kameror.
Mer infoMer info om Nokia 7 Plus på Androidenheter.se

Bildskärm


Bildskärmen är av IPS LCD-typ, har det nya bildförhållandet 18:9 (2:1) och en upplösning på 1080p, eller 1 080 x 2 160 pixlar, vilket ger en pixeldensitet om skapliga 401 PPI. Skärmen har fått rundade hörn och är tack vare RGB-matrisen riktigt skarp, noterbart skarpare än exempelvis OnePlus 5T och dess Pentile-matris.

Nackdelen med LCD-skärmar är att svärtan brister vilket i synnerhet blir tydligt när telefonen används i mörka omgivningar och svarta bildelement framstår som grå snarare än svarta – och Nokia 7 Plus är inget undantag. Den maximala ljusstyrkan imponerar, snäppet högre än OnePlus 5T, och bjuder på utmärkt läsbarhet i fullt dagsljus utomhus. Direkt solljus bör dock som alltid undvikas. Färgerna är kraftfulla, kanske aningen för kraftfulla för att vara naturliga, och betraktningsvinklarna är goda men inte i nivå med utmärkta OnePlus 5T.

Pekskärmen svarar precis så snabbt och precist som vi har kommit att förvänta oss de senaste fem åren, skärmen svarar utan undantag på alla våra pek och svep precis som den skall. En lätt fördröjning kan i vissa fall upplevas, men detta har med telefonens processorbestyckning att göra, inte pekskärmen. Mer om detta under kapitlet Mjukvara och användande. Som sig bör har Nokia även gett 7 Plus skärm en ordentlig fettavstötande ytbehandling som håller det värsta fingerkladdet borta samt ger våra fingertoppar en härligt glatt yta att dansa på.

Allt som allt får Nokia 7 Plus höga betyg för skärm och pekskärm, men den aningen låga upplösningen samt bristerna en LCD-skärm medför placerar Nokia 7 Plus vad skärmen berör precis under premiumsegmentet, vilket om sanningen skall fram är precis var Nokia avsåg att placera 7 Plus. Detta är en övre mellanklasstelefon.

Trådlöst och ljud

De trådlösa standarderna, allt från det mobila stödet (upp till LTE-kat 6, 2CA, 300 Mbit/s DL/50 Mbit/s UL) till Wi-Fi (ac), Bluetooth (5.0) och NFC, möter alla moderna förväntningar till punkt och pricka. Vi har under vår veckolånga testfas inte haft några som helst problem med vare sig 3G- eller 4G-/LTE-mottagningen, och såväl Wi-Fi som Bluetooth och NFC har alla fungerat som de skall.

Ljudet är vid telefonsamtal bra, men kanske aningen tunt. Maxvolymen i samtalshögtalaren är godkänd, och motparten har heller inga problem att höra oss klart och tydligt. Ljudet via den fotändeplacerade interna högtalaren är dock tyvärr en ganska blek historia, med ett mycket tunt ljud, om än med en riktigt skaplig maxvolym på 83 decibel.

Den allra största nackdelen med monohögtalare placerade i fotänden är att det är alldeles för lätt att av misstag täcka över högtalaren, exempelvis då man håller telefonen i landskapsläge för videotittande eller spelande, eller då telefonen ligger i en ficka eller väska. När högtalaröppningen täcks över så försvinner ljudet nästan helt, oavsett hur högt volymen är ställd, och det är mycket mer sannolikt att detta sker då telefonen bara har en högtalare.

Fler och fler tillverkare har börjat nyttja både samtalshögtalaren och fotändehögtalaren för att bjuda på antingen stereoljud eller åtminstone dubbelt monoljud, men dessvärre är inte det fallet med Nokia och 7 Plus.

Mjukvara och användande


Mjukvaran bygger som sig bör med en Android One-telefon på den för närvarande senaste Androidversionen, 8.1 Oreo, med den senast tillgängliga säkerhetsuppdateringen (i skrivande stund daterad april 2018). Telefonens mjukvara är i princip helt orörd kontra Android i dess grundutförande, vilket vi uppskattar enormt. Huruvida detta även gäller just dig kan bara du svara på – vi vet att många vill ha fler funktioner, finesser och appar än vad Android i dess grundutförande bjuder på.

En av få avstickare från Android i dess grundutförande är dock en tämligen enerverande sådan: det går inte att inaktivera funktionen som vid installation av en ny app automatiskt lägger till en genväg på hemskärmen. Normalt sett kan man på en Androidtelefon stänga av den funktionen antingen via Play Store-appens inställningar eller via hemskärmsappens inställningar. Men, av oförklarliga skäl har Nokia valt att omöjliggöra detta i 7 Plus. Det enda sättet att i dagsläget korrigera detta är att installera en hemskärmsersättare som inte har samma brist.

En annan av fåtalet avstickare finner vi i kameran, eller kameraappen snarare. Nokia har utvecklat en egen kameramjukvara, som till det yttre påminner en del om Androids kameramjukvara, men som bjuder på en del ny funktionalitet. Mer om kameran i kapitlet nedan.

Kamera


Kameran är som i så många andra telefoner numera av dubbelsensortyp, med två 12-megapixelsensorer med varsin lins med egen optik; vi finner optik med en bländare på f/1,8 för den primära och en bländare på f/2,6 för den sekundära. Den primära sensorn har en sensorpixelstorlek på utmärkta 1,4 mikrometer, det vill säga samma storlek som i exempelvis den utmärkta kameran i Googles Pixel 2-duo. Uppgifter gör gällande att det faktiskt rör sig om exakt samma kamerasensor, Sony IMX 362, i både Pixel 2-duon och Nokia 7 Plus.

Den sekundära sensorn, som med sin optik på f/2,6 är avsedd för telefoto (zoom) samt för bokeh, har en pixelstorlek om 1.0 mikrometer. Optiken för Nokia / Plus båda linser är utvecklad i samarbete med den smått ikoniska tillverkaren Zeiss. Som sig bör har det bakåtriktade kamerorna fått en dubbel LED-blixt för hjälp i dunkla miljöer.


Kameramjukvaran är simpel men funktionell och liknar Googles standardkameramjukvara en hel del, även om skillnader finns. Exempelvis finner vi en zoomknapp i autoläget, för att dra nytta av telefotokameran, samt en del skillnader i layout och funktioner.

Vidare finner vi att kameramjukvaran, om än mestadels rapp, ibland kan uppvisa en viss tröghet som exempelvis Pixel 2 XL saknar. Inte minst vid HDR-foto noterar vi att Nokia 7 Plus i vissa fotomiljöer och ljusförhållanden kan behöva någon sekund på sig att ta bilden. I regel, dock, tar det allt som oftast under en halvsekund att ta en bild med HDR aktivt. Jämfört med Googles fantastiska HDR känns en halvsekund som ”segt”, men jämfört med i princip alla andra konkurrenter har 7 Plus inget att skämmas för.

Den kanske mest betydande skillnaden i kameramjukvaran är att vi i Nokia 7 Plus till skillnad från i Androids kameramjukvara bjuds på ett Pro-läge, där den medvetne fotografen själv kan justera inställningar för exempelvis vitbalans, fokusläge, ISO och exponering. Vi uppskattar detta och önskar att Google ger oss något liknande i Android samt i Pixel-mjukvaran framöver. Vi finner vidare ett bättre bokeh-läge i 7 Plus än i Googles Pixel 2-telefoner, tack vare ett skjutreglage för styrkan på bokeh-oskärpan.

Allt som allt är vi mycket nöjda med kameramjukvaran i Nokia 7 Plus. Vi hoppas dock att Nokias utvecklare kan putsa lite mer på optimeringen, främst för HDR-foto, för att göra upplevelsen aningen rappare och mer följsam. Även med en mellanklasskrets som Snapdragon 660 bör det vara möjligt att optimera HDR-behandlingen en aning, kapa någon eller några tiondelar av en sekund från bildbehandlingen.

Exempelbilder
Notis: Alla bilder har tagits med kameramjukvaran i dess grundinställning för respektive telefon och med den för tillfället via OTA senast tillgängliga mjukvaran. I bilder där fokuspunkten spelar någon roll, det vill säga närbilder, har vi manuellt lagt fokusen där vi vill ha den med hjälp av pekfokusfunktionen. Då kameramjukvarorna är i sitt grund-/autoläge så har vi alltså låtit kameramjukvaran själv hantera saker som exponering, färgåtergivning och vitbalans utan någon som helst hjälp från oss.

Problem med exempelvis överexponering kan i många fall åtgärdas om man växlar till ett manuellt kameraläge och själv justerar exponering och dylikt, men detta är inte något vi gör i våra kameratest. Vi testar helt enkelt alltid, med undantag av manuell pekfokus i vissa fall, kamerans ”point and shoot”-duglighet. En god fotograf kan manuellt kompensera för eventuella brister i kamerans autoläge och en testad kamera kan alltså med en god fotograf vara bättre än vad som framgår i våra recensioner.

Kamerabilder
Nokia 7 Plus (t.v.) vs Google Pixel 2 XL (t.h.)


Nokia 7 Plus gör ett ypperligt jobb mot fjolårets bästa telefonkameror, i form av Googles Pixel 2-duo. I dagsljus lyckas 7 Plus inte bara matcha Pixel 2 XL, utan i vissa fall även överträffa denne. Vi ser en överlag större skärpa och detaljrikedom i bilderna tagna med 7 Plus, även om det mestadels handlar om en artificiell skärpa i form av efterbehandling av bilden. Pixel 2 XL producerar på typiskt Google-vis mjukare bilder med mindre artificiell skärpa. Vilket man föredrar är mest en individuell smakfråga.

Googles trumfkort har de senaste åren utan tvivel varit deras fullkomligt överlägsna HDR-läge, och inte heller Nokia 7 Plus lyckas ändra på det faktumet. I svåra ljusförhållanden och vid luriga ljuskontraster ser vi tydliga tendenser till överexponering och ”white wash” i ljusa bildpartier i bilder tagna med Nokian, medan Pixel 2 XL som förväntat och som (nästan) alltid hanterar detta mycket bättre med mer detalj i mörka partier och mindre överexponering i ljusa partier.

Vi ser vidare en tendens från Nokia 7 Plus att vrida upp exponeringen ett eller två snäpp högre än Pixel 2 XL. Detta kan i vissa fall resultera i att mer bildinformation lyfts fram för våra ögon, som i bilden på vasen med blommor i galleriet ovan, men det leder samtidigt ofta till överexponering av ljusa partier, exempelvis de vita blombladen i samma bild. Här är det inte så mycket en fråga om smak längre, utan överexponeringen från Nokia 7 Plus raderar permanent en hel del bildinformation i samband med överexponeringen, och därmed är Pixel 2 XL segraren här.

Färgåtergivningen i Nokia 7 Plus är i regel väldigt bra, och inte sällan mycket snarlik Google Pixel 2 XL. Vi ser dock några fåtal exempel i vårt fototest en tendens till ett visst gulstick i bilder med mycket grönska, exempelvis bildpar nummer sex uppifrån. Allt som oftast är detta inte ett problem dock, och den medvetne fotografen har dessutom möjligheten att själv justera detta i kameramjukvarans Pro-läge.

Allt som allt gör Nokia 7 Plus ett näst intill oförskämt bra fotoresultat i relation till telefonens med dagens mått mätt blygsamma prislapp. Vi vill påstå att Nokia 7 Plus sannolikt har den just nu bästa telefonkameran i prisklassen 4 000 kronor och lägre. Imponerande.

Bokeh
Nokia 7 Plus (t.v.) vs Google Pixel 2 XL (t.h.)


Nokia 7 Plus gör ett utmärkt resultat i vårt bokeh-test, och matchar utmärkta Pixel 2 XL steg för steg. Nästan. Vi ser dessvärre i bildexemplet ovan ett lätt gulstick som inte motsvarar det våra ögon såg i verkligheten. 7 Plus lyckas separera förgrund från bakgrund mycket väl och applicerar en tjusig bokeh-effekt på bakgrunden. Nokia bjuder här även på en justerbar bokeh-styrka, via ett skjutreglage i kameramjukvaran, något som Pixel 2 XL saknar. Google, var rara och ge oss detta i er kameramjukvara också.

Trots det lätta gulsticket i bildexemplet ovan håller vi Nokia 7 Plus tack vare ett utmärkt fotoresultat och den justerbara bokeh-styrkan som segrare i en mycket tät bokeh-match mot Pixel 2 XL.

Batteritid och prestanda

[bench]22battery|nokia 7 plus[/bench]
Batteritiden har under vår testfas vid normalt användande i verkliga världen varit utmärkt, snudd på toppklass. Vi har med undantag av under intensiva prestandamätningsdagar utan vidare klarat oss på en och samma laddning från det att vi vaknar till dess att vi somnar, med minst 30 % batteri kvar.

Vi har noterar att en hel del batteri förbrukas då skärmen är inställd på 100 % ljusstyrka, vilket för all del gäller alla telefoner på marknaden, men rent subjektivt upplevde vi det som att Nokia 7 Plus dränerade lite snabbare än andra telefoner.

Vi utförde därför ett spontant och inte helt vetenskapligt test där vi satte Nokia 7 Plus och OnePlus 5T på 100 % ljusstyrka, med fulladdade batterier, med samma statiska bild i fullskärmsläge på båda telefonerna. Efter en timme noterade vi batteriprocenten och fann att vårt spontana intryck var korrekt: Nokia 7 Plus hade under en timme förbrukat 13 procentenheter, medan OnePlus 5T hade förbrukat nio.

Fyra procentenheter är ingen jätteskillnad för all del, men över en hel dag av flitigt användande med skärmens ljusstyrka på max blir skillnaden ganska påtaglig när kvällen kommer. Vi vill dock påpeka att dessa tu telefoner har två olika skärmtekniker som drar olika mycket ström beroende på vad som visas på skärmen (ljusa vs. mörka pixlar gör exempelvis stor skillnad för en AMOLED-skärm), och att jämförelsen därför inte är helt rättvisande.

I vårt batteritest, utfört med PCMarks Work Battery Life, mäter vi upp finfina 9 timmar och 25 minuter, eller 565 minuter, och Nokia 7 Plus är därmed en av de vad batteritiden berör bäst presterande telefonerna vi någonsin har testat på Swedroid. Mycket imponerande, och detta återspeglar dessutom mycket väl vår upplevelse av batteritiden vid verkligt, normalt, användande.

Laddtiden, via den i kartongen medföljande snabbladdaren (upp till 18W, 12V och 1,5A), är på mycket dugliga 101 minuter, eller 1 timme och 41 minuter. Detta är ett mycket imponerande resultat med tanke på det rejält tilltagna batteriet (3 800 mAh). Att ladda från 0 till 75% batteri går på strax över en timme, medan de sista 25 procentenheterna tar ytterligare 40 minuter.

Att laddhastigheten sjunker markant när batteriet närmar sig fulladdat är normalt, och inte bara förlänger batteriets livslängd utan minimerar samtidigt risken för överhettning som i (mycket) sällsynta fall kan leda till bränder och ”explosioner” om batteriet har ett fabrikationsfel.

Prestandan är med få undantag ypperlig i telefonens gränssnitt. Övergångar, animationer och svep genom hemskärmar och i skrollande listmenyer flyter allt som oftast exemplariskt, men det händer att vi då och då under en kort sekund, stöter på lite ”mikrolagg”, kortare frysningar i gränssnittet. Vi gissar att detta sker då bakgrundsprocesser startar och avslutar, exempelvis synkronisering mot Googles servrar.

Appinstallationer går snabbt men inte rasande snabbt och vi noterar att Nokia 7 Plus behöver några sekunder längre på sig än exempelvis prestandamonstret OnePlus 5T och rappa Google Pixel 2 XL för att installera större appar. Precis som väntat; Nokia 7 Plus har trots allt ett mellanklasschipp till skillnad från de tu nämnda konkurrenternas toppchipp.

Vidd kallstart av appar finner vi mer av detsamma: Nokia 7 Plus är snabb, men kan som förväntat inte alltid matcha telefoner från det absoluta toppsegmentet. Det är aldrig så trögt att det blir frustrerande, dock, vilket är viktigt att påpeka. Prestandajämförelsen med flaggskeppstelefoner är aningen orättvis och Nokia 7 Plus går förstås förlorande ur dessa matcher, men med hedern och mer därtill i behåll.

7 Plus har absolut inget att skämmas för och för en mellanklassenhet är detta är mycket välpresterande telefon.

Syntetiska prestandatest
[bench]22system|nokia 7 plus[/bench]
[bench]22cpu|nokia 7 plus[/bench]
[bench]22gpu|nokia 7 plus[/bench]
Vi låter här prestandamätningarna tala för sig själva, men vill ändå påpeka att syntetiska prestandamätningar sällan säger hela sanningen om hur en telefon faktiskt fungerar vid ett normalt användande. Sammantaget kan dessa prestandamätningar ge oss en fingervisning, men en väloptimerad mjukvara kan samtidigt göra underverk för användarupplevelsen.

Det är inte ovanligt att en telefon med blygsam maxprestanda kan upplevas som mycket snabb och följsam tack vare en väloptimerad mjukvara, samtidigt som vissa telefoner med kraftfull hårdvara och hög syntetisk prestanda känns allmänt tröga och ”laggig” vid normalt användande på grund av en bristfälligt optimerad mjukvara.

Nokia 7 Plus är ett utmärkt exempel på en telefon som trots blygsam syntetisk prestanda, i synnerhet vad gäller grafikkretsen, upplevs som ytterst responsiv och följsam vid verkligt användande.

Nokia 7 Plus – Summering: Premiumtelefon för mellanklasspengar

Efter en vecka med Nokia 7 Plus kan vi genast konstatera att alla på Swedroids redaktion är förtjusta i telefonen. Även om det här är en telefon ur mellanklassen, och vi på redaktionen uteslutande använder flaggskepp som våra privata primära telefoner, så känner vi alla att vi faktiskt skulle kunna använda Nokia 7 Plus som vår ”daily driver”, utan att konstant eller ens sporadiskt känna någon betydande frustration.

Med undantag av kamerans ibland långsamma HDR-läge och aningen långsammare appstarter och appinstallationer är det svårt att ens förnimma att det här är en telefon avsedd att slåss i mellansegmentet, inte i toppsegmentet.

Kameran är i sin prisklass en av de absolut bästa på marknaden och kan bitvis till och med matcha och slå suveräne Pixel 2 XL. HDR-foto kan ibland, som nämnt ovan, vara aningen segt, vilket vi också anser är kamerans allra största svaghet, dess Akilleshäl. Kameramjukvaran är bra och snabb i övrigt, och vi finner ett kompetent Pro-läge för den medvetne fotografen som vill få mer kontroll över sin kamera. Vidare är bokeh-läget i kameran exemplariskt bra, bättre än Googles egna tappning.

Byggkvalitet, design och material är alla av toppklass. Även om telefonens bakstycke är av plast, vilket får somliga att rynka på näsan, kan vi inte göra annat än att älska både hur telefonen ser ut och hur den känns i handen. Vi på redaktionen har inga invändningar mot plast, så länge det är gjort och använt på rätt vis, då det är mjukt behagligt att hålla i, tål stötar och slag bättre samt är relativt billigt att byta ut vid behov.

Ett plastbakstycke tillåter för övrigt trådlös batteriladdning, till skillnad från metallbakstycken, vilket gör det lite frustrerande att Nokia 7 Plus saknar detta. Det känns lite som ett missat friläge från Nokias sida, även om det skulle ha gjort telefonen lite dyrare att tillverka.

Designen, med ett svart bakstycke och en exklusiv svartanodiserad metallram med rödlätta kopparaccenter gör Nokia 7 Plus, i redaktionens subjektiva ögon, till en av de snyggaste telefonerna på marknaden just nu. Hög ’vill ha’-faktor bland människor i vår omgivning som har fått leka med telefonen en stund, oavsett vilken telefon de själva använder dagligen och oavsett vilken tillverkare de tycker bäst om.

Mjukvaran är av absolut toppklass. I Nokia 7 Plus bjuds vi på en nästan helt ren Androidversion som dessutom är av absolut senaste snitt. Vi finner Android 8.1 Oreo under skalet, med maj månads säkerhetsuppdatering. Inte ens Googles egna telefoner ur Pixel- och Nexus-serierna har en mer aktuell mjukvara än så i skrivande stund. Mycket bra, Nokia!

Utöver att bjuda på en ren Androidversion konstaterar vi att mjukvaran dessutom är mycket väloptimerad, och Nokia 7 Plus upplevs vid normalt användande mer som ett flaggskepp än som en mellanklassmobil. Något som alltså även gäller design och byggkvalitet.

Allt som allt konstaterar vi att Nokia 7 Plus är en mycket lyckad telefon från vår kära granne till öster. Mjukvara, kamera, byggkvalitet och design är alla av toppklass, och prestandan är så bra att vi under långa stunder inte ens kan förnimma att det rör sig om en mellanklasstelefon med ett mellanklasschipp (Snapdragon 660).

Det känns under uppskattningsvis 95% av vårt aktiva användande som att vi sitter med en telefon av absolut toppklass i handen, inte en telefon för under 4 000 kronor. Och under de sällsynta sekundkorta stunderna då telefonen trots allt uppvisar en viss brist på hästkrafter så är det ändå hanterbart och aldrig frustrerande.

Med en prislapp på från 3 990 kronor placerar sig Nokia 7 Plus i en prisklass som få telefoner av samma rang kan matcha. Det här är en mellanklasstelefon som i mångt och mycket är hack i häl på de ofta dubbelt så dyra flaggskeppen, och Nokia 7 Plus är därmed en av de mest prisvärda telefonerna som idag går att köpa.

Swedroid rekommenderar Nokia 7 Plus varmt. Nokia bevisar med 7 Plus att telefoner ur mellanklassegmentet, då alla bitar faller på plats, numera kan vara så pass bra att de utgör ett värdigt och attraktivt alternativ även till de ofta mer än dubbelt så dyra flaggskeppen.

[P_REVIEW post_id=162768 visual=’full’]