Vi förstår varför du blockerar annonser, men överväg gärna att visa dem om du vill stödja Swedroid. De behövs för att sajten ska gå runt. Tack! Dölj meddelandet.

Recension:Test av Samsung Galaxy Note 9

Postat:
18:46 - 2018-08-24
Skribent:
Swedroid-redaktionen
Kommentarer:

Det finns i Androidvärlden en liten handfull telefonserier som genom åren har kommit att bli smått ikoniska. Ett lysande exempel är Googles numera nedlagda (eller åtminstone nedfrusna) Nexus-serie som under sex år var Telefonen med stort T för mången sann Androidälskare. Ett annat exempel är Samsungs flaggskeppsserie i S-familjen, som ända sedan en trevande start med Galaxy S för över sju år sedan har etablerat sig som den bäst säljande telefonfamiljen i Androids historia.

Sedan har vi Samsungs Galaxy Note-familj, som började sin karriär under hösten 2011 som en av många konkurrenter, konsumenter och recensenter utskrattad satsning på en telefon med vad som på den tiden ansågs vara en jätteskärm, på hela 5,3 tum. Det hånfulla skrattet fastnade dock snabbt i halsen på belackarna då det visade sig att Galaxy Note sålde långt över förväntan och omedelbart fick en stor grupp frälsta anhängare som genuint uppskattade den större skärmytan, det större batteriet och styluspennan.

Året därpå kom uppföljaren Note II och nu var det inte längre många som skrattade åt den på den för tiden enorma skärmen. Efter Samsungs framgångar med Note var det tydligt att det faktiskt fanns, och finns, en betydande marknad för telefoner med stora skärmar och Note II fick en ännu större skärm, på 5,5 tum, och kom att sälja i för tiden mycket stora volymer. Bollen var i rullning. Samsung hade etablerat phabletklassen.

I takt med att åren har gått har vi sett en rad Note-telefoner komma och gå, och i år har turen kommit till Samsung Galaxy Note 9 som vi sätter tänderna i i den här recensionen.

Specifikationer

Specifikationer Samsung Galaxy Note 9
ReleasedatumSommaren 2018
Processor2,8GHz octa-core
PlattformExynos 9810
GrafikkretsMali-G72 MP18
RAM-minne8GB
Inbyggt minne128/512GB / plats för minneskort
Skärm6,4" / WQHD+ - 1440x2960 pixlar / 514PPI
SkärmtypSuper AMOLED / 18.5:9 / 103,95 cm² / ~84% av fronten
Kamera12MP
Främre kamera8MP
Vikt201g
Höjd, bredd, djup161,9 x 76,4 x 8,8mm
Batteri4000mAh
KommunikationUSB-C, Bluetooth 5.0, Wi-Fi 802.11 a/b/g/n/ac (2.4/5GHz), VHT80 MU-MIMO, 1024QAM, ANT+
SensorerGPS+GLONASS+Beidou+Galileo, accelerometer, gyro, magnetometer, närhetssensor, ögonskanner, ansiktsskanner, fingeravtrycksläsare, pulsmätare
FM-radio / NFCNej / Ja
Tal / standbytid-
NätverkFyrbands GSM / HSDPA / LTE kat. 18
IP-klassningIP68
Övrig info3,5mm-jack. Dubbla bakre kameror med OIS och 2x optisk zoom. Trådlös laddning. Tillhörande pekpennan stödjer Bluetooth. Modellen med 128GB lagring har 6GB RAM.
Mer infoMer info om Samsung Galaxy Note 9 på Androidenheter.se

I kartongen



Precis som i fjol levererar Samsung även i år den senaste Note-modellen i en kvalitativ näst intill helsvart kartong med ett tryck på locket. I år är trycket lite mer iögonfallande i form av en styluspenna i ett guldglansigt försänkt tryck, och ”Samsung Galaxy Note9” i mindre text på kartongens vänstra långsida.

Då det yttre skalet skjuts av möts vi av ytterligare en svart kartong med ”Samsung” i svart text på locket. Viker vi undan locket möts vi förstås av telefonen för sig i ett fack allra högst upp, inslagen i skyddsplast. Nedan telefonen hittar vi ett mindre svart etui med ett SIM-kortstift samt en snabbstartguide och garantiinformation.

Längst ned i kartongen hittar vi laddadaptern, en USB-kabel, trådburna hörlurar, en Micro USB till USB Typ C-adapter, en USB till USB Typ C-adapter, tre pennstift för stylusen samt slutligen tre par gummisnäckor av olika storlek för hörlurarna. Vi finner numera vanligtvis inte så här många tillbehör i kartongen för nya telefoner, men Samsung tycks gå mot strömmen.

Vi finner följande i kartongen:

  • Samsung Galaxy Note 9 (”Ocean Blue”, SM-N960F/DS, 8/512GB)
  • Styluspenna (medföljer i telefonen)
  • Laddadapter (svart, snabbladdare, 5V och 2A + 9V och 1,67A)
  • USB-kabel (Typ C till USB, svart, cirka 1 meter lång)
  • Hörlurar (trådburna, ca 1 meter, svarta, volym- och svarsknappar, tre par gummisnäckor)
  • USB-adaptrar (svarta, Micro USB till USB Typ C samt USB till USB Typ C)
  • Två extra pennstift för stylusen, inklusive verktyg för avlägsnande av monterat stift
  • SIM-stift för utmatning av SIM-släden
  • Dokumentation i form av snabbstartguide och garantiinformation

Vi kan i vanlig ordning inte veta med säkerhet att de svenska butiksexemplaren, via olika återförsäljare, operatörer och kampanjer har samma innehåll som vår kartong, så om ni med säkerhet vill veta innan ni slår till rekommenderar vi er som alltid att kontakta återförsäljaren innan köp.

Konstruktion, knappar, sensorer och anslutningar



Få tillverkare kan bygga telefoner som till det yttre andas lika mycket premiumkänsla och i handen känns lika lyxigt dyrbara som Samsung. De mjukt utformade glasstyckena smälter nästan felfritt in i telefonens metallram och Note 9 ligger sin skärmstorlek till trots mycket bra och bekvämt i handen.

Telefonen känns och ser ut mer som en modeaccessoar eller ett smycke än som ett redskap, ett verktyg, precis som den näst intill identiskt utformade fjolårsmodellen Galaxy Note 8. Vårt recensionsexemplar är blått, kallad ”Ocean Blue”, men Samsung säljer i Sverige även en svart version kallad ”Midnight Black”. På andra marknader finner vi även en lila version (”Lavender Purple”) och en kopparfärgad version (”Metallic Copper”).

Telefoner med heltäckande glasstycken känns ofta väldigt behagliga i handen, och Note 9 är inget undantag, men medaljen har en baksida: glas är inte på långa vägar lika resistent vad gäller fall mot en hård yta. Det kan lätt bli ett kostsamt misstag om man tappar telefonen, och då det är glas på både front och baksida så är telefonen därtill synnerligen halkig vilket leder till att en olycka lätt kan vara framme.

Ovanpå detta finner vi redan efter 15 sekunders användande att Note 9, åtminstone den blå versionen vi har (och garanterat även den svarta versionen), är en fingeravtrycksmagnet. Glasbakstycken kommer alltså med en hel del nackdelar, något som eventuella spekulanter bör vara väl medvetna om, men samtidigt innebär Samsungs val av glas att de kan ge sina telefoner stöd för trådlös laddning, vilket vi och många med oss verkligen uppskattar.

Telefonens front domineras som sig bör av den 6,4 tum stora skärmen vars långsidor är mjukt böjda mot telefonens ram. Ovan och nedan skärmen är den ”döda ytan” tämligen liten, och längs med långsidorna i princip obefintlig. Note 9:s skärm upptar hela 83,4 procent av den totala frontytan, vilket innebär att telefonens yttermått trots en mycket stor skärm ”endast” är på 161,9 x 76,4 x 8,8 millimeter. Detta gör Note 9 aningen större på bredd och på djup än förra årets Note 8, men lite mindre på höjden.

Enligt Samsung väger Note 9 in på hela 201 gram, något som vår brevvåg bekräftar, och detta innebär att en Note-telefon för första gången har spräckt 2-hektogränsen. Vi finner att även om den höga vikten ger telefonen en kvalitativ och solid tyngd i handen så börjar vi nu närma oss den allra översta gränsen för hur tung en telefon bör vara. Den är kanske inte otymplig, men snudd på.

Batteristorleken är i år hela 700 mAh större än i företrädaren, 4 000 mAh att jämföra med 3 300 mAh, och vi finner det vara en imponerande bedrift att Samsung har lyckats klämma in ett så pass mycket större batteri och bara öka telefonens totalvikt med ynka sex gram. Imponerande, inte minst med tanke på att Samsung även har gett Note 9 en tre gånger större kylfläns än Note 8.

Under skalet finner vi i det europeiska exemplaret Samsungs egenutvecklade åttakärniga chipp Exynos 9810 tillsammans med grafikkretsen Mali-G72 MP18. Telefonen säljs i två olika bestyckningsversioner, en med 6 GB RAM (LPDDR4X) och 128 GB lagring (UFS 2.1) och en dyrare version med 8 GB RAM (LPDDR4X) och smått hisnande 512 GB lagring (UFS 2.1). I övrigt är de två modellerna helt och hållet identiska.

På telefonens front, ovan skärmen, finner vi telefonsamtalshögtalaren centrerad, omgiven av en rad sensorer, irisskanner, ansiktsskanner och den frontriktade kameran. Nedan skärmen har vi vant oss vid att Samsung placerar hemknappen som även extraknäcker som fingeravtrycksläsare, men då Samsung sedan Note 8 har minimerat den döda ytan ovan och nedan skärmen har fingeravtrycksläsaren istället flyttats till telefonens baksida.


Note 9 till vänster och Note 8 till höger.

På telefonens vänstra långsida finner vi högst upp volymknappen och strax nedan denne Bixby-knappen. På högersidan finner vi på den övre halvan strömknappen och inget mer. I huvudänden sitter SIM-kortsläden på vänstersidan snyggt försänkt i metallramen och längst ut till höger ser vi en perforering för den sekundära mikrofonen. I fotänden sitter USB Typ C-porten i mitten, omgiven av 3,5-millimeterporten till höger och den primära samtalsmikrofonen samt monohögtalaren och styluspennan till höger.

Centrerat på baksidans övre tredjedel finner vi dubbelkameramodulen, som i år sticker ut en bit mer från bakstycket än i företrädaren Note 8. Runtom kameramodulen löper en plastram som skyddar linsglaset då telefonen ligger ”på rygg”. Till höger om kameralinserna hittar vi den dubbla LED-blixten samt laserögat.

I år har Samsung till vår belåtenhet flyttat fingeravtrycksläsaren från fjolårets enligt vår mening smått korkade placering till höger om kameralinserna till att sitta mitt på bakstycket, nedan kameralinserna. Detta är en mycket bättre placering, och det är här den borde ha suttit från första början. Fingeravtrycksläsaren är för övrigt mycket snabb och pålitlig, så länge inte fingertopparna är våta, då det ibland blir felläsningar. Detta gäller dock alla telefoner med fingeravtrycksläsare.

Att programmera fingeravtrycksläsaren går supersnabbt; allt vi behöver göra är att svepa fingertoppen över fingeravtrycksläsaren två gånger, sedan är fingeravtrycket programmerat. Detta är den överlägset snabbaste och bästa metoden att programmera fingeravtryck på Androidmarknaden. Bravo, Samsung.

Telefonens knappar håller alla mycket bra kvalitet med ett tydligt klick, men vi finner att motståndet är lite för svagt vilket leder till en del oavsiktliga knapptryckningar. Inte minst är Bixby-knappen lite väl mjuk, men detta kan mycket väl vara unikt för just vårt exemplar. Knapparna är vidare lagom utstående från ramen och de är helt och hållet utan skaller då vi ruskar på telefonen.

Dock noterar vi ett subtilt skallerljud vilket vi misstänker kommer från kamerans optik. Detta något som gäller i princip alla telefoner med optisk bildstabilisering och autofokus, alltså inte något som endast drabbar Note 9.

Samsung Galaxy Note 9 är sammanfattningsvis till det yttre en oerhört välbyggd telefon med påtaglig premiumkänsla och snygg design, även om vi finner det lite tråkigt att den är i princip identisk med Note 8. Telefonen är på grund av glasbakstycket känslig för fall, halkig och en fingeravtrycksmagnet. Vi vet att det yttre, en tilltalande design, blir allt mer viktigt bland konsumenterna och vi tvivlar inte på att Note 9 går hem hos de flesta just tack vare det lyxiga glashöljet, inte trots det.

Ljud, samtal och trådlöst


Numera är det sällsynt att stöta på en telefon med dåliga samtalsegenskaper. Med väldigt få undantag presterar de allra flesta telefoner bra vad gäller saker som ljudkvalitet i samtalshögtalaren eller via trådburna eller trådlösa hörlurar, samtalsmikrofonens kvalitet samt mottagning.

Samsung Galaxy Note 9 är här inget undantag utan presterar tvärtom precis så väl som vi förväntar oss av en telefon ur det allra högsta premiumsegmentet. Note 9 filtrerar dessutom effektivt bort en hel del bakgrundsbrus under blåsiga dagar, vilket samtalspartnern uppskattar.

Vad gäller Wi-Fi – Note 9 har för övrigt förstås stöd för alla de aktuella standarderna upp till och med 802.11ac – så är mottagningen precis som den mobila mottagningen precis så god som vi förväntar oss, och vi har heller, precis som via mobilnätet, inga onormala problem med Wi-Fi-mottagningen beroende på hur vi håller telefonen i våra händer. Enda plumpen i protokollet är att det mer som regel än undantag tar uppåt 3–4 sekunder att ansluta till vårt Wi-Fi-nätverk, medan andra flaggskepp i regel ansluter på bara en sekund eller så.

Vi har haft en del problem med Bluetoothanslutningen mot vissa specifika Bluetoothenheter. Dels är de mycket svåra att para och dels har anslutningen varit minst sagt opålitlig och med begränsad räckvidd. Vi kan inte med bestämdhet säga att detta är ett fel hos Note 9, utan det kan lika väl vara ett fel i motpartens kompatibilitet. Allt vi vet med säkerhet är att vi har haft vissa problem med Bluetoothanslutningen med Note 9, där andra telefoner som Google Pixel 2 XL, Essential Phone och OnePlus 6 har fungerat felfritt.

De inbyggda högtalarna är bra, men inte utmärkta. Samsung har förvisso och till vår glädje valt att utöver att använda en fotändeplacerad högtalare på traditionellt vis även valt att nyttja telefonsamtalshögtalaren på telefonens front som sekundär högtalare, vilket ger oss ljud från två källor. Risken att med händerna råka täcka över båda högtalarna samtidigt, exempelvis då man spelar eller ser på videoklipp i landskapsläge, är därmed i princip obefintlig. Mycket bra.

Ljudet är aningen platt, utan djup, något som är vanligt förekommande med vattenresistenta telefoner med vattentäta membran vid högtalaröppningarna, men samtidigt bör det lyftas fram att högtalarna inte har några problem med skorrande eller andra ljuddistorsioner ens på maxvolym. Ljudet är även om det är platt och utan djup ändå klart och tydligt, något som inte alla konkurrenter kan skryta med.

I vår decibelmätning mäter vi upp 84 decibel maxvolym 50 centimeter i rak linje från högtalaröppningen i fotänden och 82 decibel 50 centimeter från telefonens front. Maxvolymmässigt placerar detta Note 9 en god bit efter konkurrerande telefoner som Pixel 2 XL, OnePlus 6 och LG G7 ThinQ.

Bildskärmen



I bildgalleriet ovan har vi jämfört Galaxy Note 9 med Note 8. I alla bilder ligger Note 9 till vänster och Note 8 till höger.

Bildskärmen är traditionellt sett lite av Samsungs trumfkort, inte minst för Galaxy S- och Galaxy Note-serien. Samsung tillverkar sina egna AMOLED-paneler och de är med god marginal den mest erfarna och, sannolikt, den bästa tillverkaren av AMOLED-paneler på marknaden, åtminstone för portabelt bruk.

Note 9 har utrustats med en 6,4 tum stor AMOLED-skärm i det lite udda formatet 18,5:9 (där de flesta konkurrenterna istället har valt 18:9) med en upplösning på 1 440 x 2 960 pixlar och en pixeltäthet på utmärkta 516 PPI. Bildskärmen är precis så skarp som vi har kommit att förvänta oss av ett modernt flaggskepp, med pixlar som på allt annat än mycket nära avstånd är bortom vad våra ögon kan uppfatta.

Skärmens upplösning är alltså 1 440 x 2 960 pixlar (1440p), men ur kartong använder Samsung inte 1440p, utan de har i mjukvaran begränsat upplösningen till ”låga” 1080p. Detta är sannolikt ett försök att först och främst spara batteri genom att belasta grafikkretsen mindre hårt, men sannolikt även för att ge gränssnittet ett bättre flyt. Det senare har länge varit ett av våra klagomål på Samsungs telefoner att flytet och responsen inte alltid kan mäta sig med aktuella konkurrenter, då Samsungs gränssnitt är ganska tungjobbat.

Är det ett problem att köra telefonen i 1080p då, i utbyte mot bättre prestanda? Mja, jo, men högst marginellt. Till skillnad från telefoner med skärmar i 6-tumsklassen, som OnePlus 6 med 1080p-upplösning, har Note 9:s skärm fortfarande mycket mindre subpixlar, så man upplever inte pixlighet på samma vis som i OnePlus 6 trots att båda kör 1080p-upplösning.

Däremot kan man då man anstränger sig se att man inte bjuds på samma knivskarpa skärpa på skärminnehållet som på andra 1440p-telefoner, utan vissa grafiska element upplevs som lätt ”mjuka” och lätt ofokuserade. Men, återigen, problemet är marginellt.

Vi valde dock snabbt att ställa in full 1440p-upplösning då vi helt enkelt inte kommer överens med tanken på att betala för 1440p men bara använda 1080p. Därtill anser vi att om andra tillverkare, som HTC i U11 och Google i Pixel 2 XL, kan leverera ett ypperligt flyt trots full 1440p-upplösning så skall Samsung kunna göra detsamma. Inte minst när prislappen ligger norr om 10 000 kronor.

Dessvärre förlorar Note 9 med full 1440p-upplösning en aning av det finfina flytet vi bjöds på direkt ur kartong, med den grundinställda 1080p-upplösningen. Flytet är fortfarande fullt acceptabelt för de allra flesta, föreställer vi oss åtminstone, men för den som är osedvanligt känslig för mikrofrysningar och ”hackande” kan det här vara ett potentiellt problem.

De allra flesta är sannolikt helt och hållet ok med att använda 1080p-upplösning och bjudas på ett gränssnitt som är mjukare och mer följsamt än någon tidigare Samsung-telefon, S9-duon undantaget.

Färgerna är som alltid med Samsung klara och uppvridna något snäpp förbi vad som kanske upplevs som naturligt. Detta är dock precis vad de flesta konsumenterna vill ha, inte minst efter kritikstormen mot Googles Pixel 2 och Pixel 2 XL som av Google medvetet gavs skärmar med mer korrekt färgåtergivning.

Galaxy Note 9 har alltså inte i grundinställningen en skärm med naturlig färgåtergivning, men de ger sina användare möjligheten att med skapligt stor frihet justera färgens mättnad och färger själv, i telefonens bildskärmsinställningar.

Svärtan är som alltid exemplarisk med moderna OLED-skärmar och kontrasten är därtill ypperlig. Detta i kombination med en ljusstark skärm innebär att läsbarheten utomhus även soliga dagar är mycket bra, men de rundade skärmkanterna skapar olyckliga reflektioner nästan hur man än vinklar och vänder på telefonen.

Betraktningsvinklarna. Här var vi på vippen att av ren vana skriva att de är utmärkta, som alltid med Samsungs skärmar. Men är de verkligen det? Efter den hysteriska dramatiken kring Pixel 2 XL:s ur vinklar blåskiftande skärm (Google fixade dock detta i senare versioner av Pixel 2 XL) bestämde vi oss för att jämföra lite noggrannare, och se hur skärmen i Note 9 uppträder ur samma vinklar.

Något vi genast ser är att Note 9 precis som Pixel 2 XL mot vita bakgrunder har en tendens att skifta mot en blå nyans och ur 45-gradiga vinklar är blåsticket nästan lika påtagligt på båda telefonernas skärmar. Den stora skillnaden ligger istället i att blåskiftet sker mycket snabbt i Pixel 2 XL, nästan genast och redan ur små vinklar, medan det i Note 9 sker gradvis. Det blir aldrig samma av/på-effekt som Pixel 2 XL, och man störs som användare därför inte av det på samma vis.

Något som däremot stör oss en del, även om vi redan efter några dagars användande hade vant oss, är de rundade skärmkanterna som utöver att resultera i reflektioner även resulterar i ljus- och färgförvrängning på grund av att den krökta bildskärmen påverkar betraktningsvinklarna. De två långsidorna framstår mot vissa bakgrundsfärger som bleka och med en lätt färgförvrängning.

Bildskärmen i Note 9 är som sig bör i ett flaggskepp från Samsung av toppklass, men då vi jämför sida vid sida med Note 8 från förra året kan vi inte påstå att Samsung tycks ha förbättrat skärmen under det gångna året. Bildskärmarna är då de betraktas sida vid sida nästan helt identiska vad gäller allt; färger, ljusstyrka, betraktningsvinklar och skärpa. Nästan.

Skall sanningen fram så lutar vi faktiskt åt att Note 8 har aningen bättre ljusstyrka och bättre betraktningsvinklar, ett intryck som även människor i vår omgivning, utan vana av att testa eller analysera telefoner, har uttryckt.

Vi skall inte gå så långt som att med bestämdhet påstå att Galaxy Note 9 har fått en sämre bildskärm än fjolårets Note, men den tycks heller inte till det yttre vara bättre. Det är möjligt att Samsung i år istället har fokuserat på saker som en lägre energiförbrukning och en längre livslängd snarare än att göra en nästan perfekt bildskärm än mer behaglig att vila ögonen på. Vi vet helt enkelt inte.

Pekskärmen är mycket snabb och responsiv och svarar lika snabbt som de allra bästa konkurrenterna vid fingerkommandon som textinmatning på skärmtangentbordet, snabba pekgester i spel och svep i gränssnittet. Skärmen skyddas av ett lager Corning Gorilla Glass 5 och har fått en fettavstötande (oleofobisk) behandling som håller det värsta skärmkladdet borta och som därtill ger skärmen en härligt halkig yta för våra fingertoppar.

Mjukvaran


Samsung har i Note 9 förstås lagt in sitt egenutvecklade gränssnitt ovanpå Android. Gränssnittet TouchWiz såg dagens ljus för första gången sommaren 2010, då Samsung Galaxy S lanserades, och användes av Samsung fram till i fjol med få undantag i alla företagets Androidtelefoner och -plattor.

Samsung har sedan Galaxy S4 som av många ses som höjden av Samsungs ”bloatade” gränssnitt i små steg år för år bantat ned sitt gränssnitt och tagit bort en rad inbyggda appar och funktioner som gjorde att deras telefoner trots snabb hårdvara upplevdes vara tröga och tungarbetade. I och med lanseringen av den snabbt nedlagda Note 7 döpte Samsung officiellt om gränssnittet till Samsung Experience, även om en betaversion av Samsung Experience hade lanserats innan dess för Samsungs S7-duo.

I Galaxy Note 9 har Samsung Experience nått fram till version 9.5, och telefonen körs ur kartong med Android 8.1 Oreo. Vid recensionens publicering finner vi augusti månads säkerhetsuppdatering. Vi är inte helt glada åt att Note 9 redan vid lansering släpar efter vad gäller Androidversion, men samtidigt är Android 9 Pie så pass nylanserad att detta var helt förväntat, och vi är åtminstone lättade att telefonen har fått den för tillfället allra senaste säkerhetsuppdateringen.

Samsung har i Samsung Experience stuvat om och designat om sin hemskärmsapp. Även om det mest handlar om layoutändringar och mindre designändringar så är det i regel ändringar som vi uppskattar och känner att vi som användare gynnas av. Den som har haft en eller flera Samsungtelefoner med TouchWiz förut, åtminstone de senaste 3–4 åren, känner sig nästan genast hemma på Samsungs Galaxy Note 9 och syskonen ur Galaxy S9-duon. Vilket förstås är precis vad Samsung vill – förändringar i all ära, men det sista de vill är att förvirra eller skrämma bort sina trogna kunder med alltför betydande förändringar.

Den kanske mest betydande putsningen är dock något som man inte kan se på ytan utan något man snarare förnimmer efter en stunds användande; flytet är noterbart bättre än i tidigare versioner av gränssnittet. Det är ännu inte lika snabbt och följsamt som i de bästa konkurrenterna, men flytet är nu inte längre den där elefanten i rummet som det en gång var. Det är inte längre där stora problemet som vi så gärna ville, men inte kunde, blunda för då telefonerna var så läckra på andra vis.

För att ge gränssnittet ett bättre flyt har Samsung till synes genomfört en rad mindre ändringar för att belasta grafikkretsen mindre. Dels ser vi att Galaxy Note 9, som har en 1440p-skärm, i sin grundkonfiguration precis som S9-duon bara använder 1080p-upplösning. Detta resulterar i att grafikkretsen bara behöver bolla runt strax under 2,4 miljoner pixlar istället för nästan två miljoner fler pixlar, vilket förstås gynnar prestandan (och strömförbrukningen).

Tack vare ovan beskrivna åtgärd, och sannolikt en hel del kodoptimering, har Samsung alltså kunnat ge Note 9 ett flyt som utan tvekan vida överträffar Samsungmodeller från några år sedan. Vi noterar ibland fortfarande en del mikrofrysningar under bråkdelen av en sekund på olika platser i gränssnittet och i tredjepartsappar, och ibland en kort stunds tvekan innan en app öppnas, men inte alls i samma omfattning som i tidigare testade Samsungtelefoner.

Exempel på sporadiska mikrofrysningar, eller ”hackande”, kan vi se i webbläsaren då vi på en större webbsida, såsom Aftonbladet eller Expressen, skrollar på förstasidan. Varje gång en animerad annons dyker upp i vy så uppstår en någon tiondels sekund lång mikrofrysning i Galaxy Note 9, medan Google Pixel 2 XL skrollar förbi samma animerade annons på samma sida och med samma webbläsare utan ett på långa vägar lika påtagligt ”hackande”.

Men är inte ovanstående en bagatell, ärligen? En tiondels sekunds mikrofrysning? Jo, för många är det sannolikt inte bara en bagatell utan även ett totalt ickeproblem, kanske till och med något som majoriteten aldrig ens skulle se om ingen påpekade det. För andra vet vi dock att det kan komma att utvecklas till ett störningsmoment av betydande karaktär.

Bara du vet vilken skara du tillhör, men oavsett vilket så är det viktigt att alla konsumenter görs medvetna om brister, stora som små, innan ett eventuellt inköp, inte minst ett inköp för en god bit över 10 000 kronor. En informerad konsument är en bra konsument.

Nedan följer ett urval av telefonens inställningar och funktioner.

Ansiktsigenkänning
Upplåsning av telefonen genom ansiktsigenkänning har under det senaste året varit flitigt omskrivet, inte minst då Apple i iPhone X valde att ersätta fingeravtrycksläsaren med avancerade sensorer för ansiktsigenkänning. Vi såg under senhösten förra året även OnePlus 5T och sedermera 6 lanseras med en mycket snabb ansiktsigenkänning – noterbart snabbare än Apples Face ID – som fungerar på armlängds avstånd även då vi ”skjuter från höften”, i dåligt ljus och ur svåra vinklar.

Apples version, Face ID, kan med lätthet luras av enäggstvillingar, men tycks utöver det vara en relativt säker metod som inte kan luras av exempelvis en bild eller ansiktsmasker. Vi kan inte uttala oss om hur hög säkerhet OnePlus version erbjuder, men vi gissar att den i bästa fall ligger i nivå med Apples version och i värsta fall kan luras utan en enäggstvilling till hands.

I Note 9, liksom i Note 8 förra året, har Samsung hakat på trenden och lagt till ansiktsigenkänning, som komplement till de sedan länge existerande upplåsningsmetoderna irisskanner och fingeravtrycksläsare. Att programmera ansiktsigenkänningen går snabbt och smärtfritt, precis som i iPhone X och OnePlus 6. Dessvärre är Samsungs implementering av ansiktsigenkänning aningen bristfällig, och funktionen misslyckas under vår testperiod åtminstone vid var fjärde inläsning.

Precis som i OnePlus 6 kräver Note 9 ett tryck på strömknappen för att tända låsskärmen, varpå ansiktsavläsningen påbörjas. Vi har inte lyckats lista ut varför funktionen misslyckas så ofta som den gör, då det lika ofta sker i dunkla förhållanden som det sker i väl upplysta omgivningar i fullt dagsljus och såväl med och utan glasögon.

Till och med då vi nogsamt håller upp telefonen rakt framför vårt ansikte och står så still vi bara kan möts vi ibland av meddelandet ”Ingen träff.” alternativt ”Inget ansikte identifierades.”. Efter fem misslyckade försök spärras vi från att försöka igen under en period och tvingas använda vår PIN-kod istället då även fingeravtrycksupplåsning inaktiveras då detta sker.

Det skall dock sägas att Samsung löpande och genom uppdateringar har gjort funktionen för ansiktsupplåsning betydligt bättre än i Galaxy Note 8 då den lanserades förra året, men det finns fortfarande en del utrymme för förbättring.

Mot recensionens slutfas beslutade vi oss för att radera vårt inlästa ansikte och läsa in det på nytt, varpå det hela genast fungerade mycket bättre. Efter en tid började dock problemen igen, varpå vi fick genomgå samma procedur igen. Vi vet inte vad detta beror på, varför vi med några veckors mellanrum tvingas omprogrammera ansiktsinläsningen. Kanske har det att göra med en mycket stor känslighet för saker som skäggväxt och hudton, men mer sannolikt har det med mjukvarans känslighet att göra, vilket är en bra sak då Samsung kan lösa det genom en simpel mjukvaruuppdatering.

På grund av den ibland krånglande ansiktsigenkänningen och den opraktiska irisskannern finner vi snabbt att vi nästan uteslutande använder fingeravtrycksläsaren istället, vilken Samsung nu har placerat där den borde ha varit redan i fjolårets Note 8 – mitt på bakstycket, nedan kameralinserna – istället för till höger om kameralinserna som på Note 8. Fingeravtrycksläsaren är blixtsnabb att använda och att programmera, och fungerar rent allmänt näst intill perfekt.

Vi är övertygade om att ansiktsigenkänning är en viktig del framtiden för smarta telefoner och att funktionen är här för att stanna, men funktionen som sådan behöver en del finputsning, och den måste alltid vara ett komplement till fingeravtrycksavläsning, inte istället för som i fallet med iPhone X.

S Pen


S Pen är som S Pen och fungerar som S Pen alltid har gjort, med ett fåtal små undantag. Vi skulle i princip kunna sammanfatta det här segmentet på så vis och helt sonika gå vidare.

Det som gör en Note-telefon till just en Note-telefon är den medföljande styluspennan. Det finns gott om andra telefoner med likartad skärmstorlek och prestanda, inte minst det betydligt mindre kostsamma Samsung-syskonet Galaxy S9 Plus, så de som köper en Note gör det sannolikt för pennan eller för skillnaderna i design.

Precis som i alla Note-telefoner de senaste 3–4 generationerna fungerar det hela mycket väl i Note 9, men vi ser en nyhet i år som kanske inte kan beskrivas som revolutionerande men som definitivt kan kallas ett trumfkort; stöd för Bluetooth. Detta gör att Stylus-pennan inte längre bara är en penna för pekskärmen, utan även kan fungera som en slags fjärrkontroll på avstånd på upp till tio meter.

Exempel på funktionalitet som Bluetoothfunktionen bjuder på är att kunna trycka på styluspennans knapp för att ta bilder, att starta eller pausa videouppspelning, att växla till nästa bild i en presentation eller starta valfri app. Stylusens strömkälla är istället för ett traditionellt batteri en ytterst liten suprakondensator som ger stylusen nog ström för cirka 200 knapptryckningar, och tack vare suprakondensatorn kan stylusen genom att matas in i telefonen laddas full igen på blott 40 sekunder.

Rent allmänt är S Pen kanske mer för nytta än för nöje, och för den som verkligen behöver och använder en styluspenna är det ett mycket användbart verktyg. Vi på redaktionen har aldrig riktigt fastnat för det då vi upplever att det mesta tar längre tid än att helt sonika använda fingrarna istället, men att nyttan finns råder det ingen tvekan om. Inte minst i år, med den nya Bluetoothstylusen. Behöver man en smartphone med en stylus så saknar Note-serien i princip konkurrens.

I kartongen medföljer två extrastift för styluspennans udd, utöver det förmonterade stiftet, samt ett litet verktyg för att avlägsna och montera stiften.

Kameran


Samsung har med Note 9 precis som i Note 8 hoppat på det trendiga dubbelkameratåget, återigen med två 12-megapixelsensorer. Huvudkameran har fått optik på f/1,5 för ett maximalt ljusinsläpp och har för mörkerprestandans skull sensorpixlar på ordentligt tilltagna 1,4 mikrometer. Den sekundära kameran är närmast att betraktas som en telefotokamera (zoomkamera) med optik på f/2,4 och sensorpixlar på låga 1 mikrometer.

Utöver bländarvärdet för huvudkameran (f/1,5 i Note 9, f/1,7 i Note 8) är kameran näst intill identisk med kameran i Note 8, vilket innebär att den är mycket bra men även att inte jättemycket har hänt rent hårdvarumässigt på ett år.

Tillsammans kan dessa tu kameror precis som så många andra telefoner av 2018-snitt bjuda på en så kallad bokeh-effekt vid porträttfoto, där huvudmotivet framstår i full skärpa medan bakgrunden ges en påtaglig oskärpa, kallad bokeh.

Till sin hjälp har både huvudkameran och telefotokameran fått optisk bildstabilisering, medan endast huvudkameran har fått fasdetekterande autofokus. Zoomkameran bjuder på traditionell autofokus och uppges kunna leverera 2x förlustfri zoom. Vidare finner vi en dubbel LED-blixt för hjälp i dunkla förhållanden samt laserautofokus för fokusering på kortare avstånd. Frontkameran är på 8 megapixlar med optik på f/1,7 och sensorpixlar på skapliga 1,22 mikrometer. Vidare finner vi autofokus och stöd för automatisk HDR.

Kameramjukvaran har i Samsungs flaggskepp de senaste åren genomgående varit av mycket hög klass, och Note 9 är inget undantag. Kameramjukvaran startar snabbt, om än inte blixtsnabbt, och bjuder på alla grundläggande funktioner som en kameramjukvara i en telefon skall ha. I vanlig Samsung-anda har de utöver det grundläggande lagt till en rad olika funktioner och finesser av varierande nytta, men vi upplever aldrig att de har gått så långt att kameramjukvaran upplevs som bloatad eller tungjobbad.

I autoläget sköter kameramjukvaran som sig bör själv allt åt oss, allt vi behöver göra är att sikta och trycka av, men den som föredrar att ta mer kontroll finns det ett utmärkt Pro-läge där vi manuellt bland annat kan justera saker som ISO, slutartid, vitbalans och exponering.

Samsung kallar sin version av bokeh-funktionen för ”Livefokus”, och då de har två helt olika bländare på de två kameralinserna tvingas de utgå från zoomkameran och sedan beskära bilden tagen med huvudkameran vid bokeh-foto. Vi såg samma sak i exempelvis OnePlus 5 som tvingades göra samma sak för att kompensera för de två kamerornas bländare. Detta är standard för i princip alla bokeh-funktioner på marknaden, och Samsung är därmed inte ensamma om detta.

Samsung ett minimalt avstånd på 1,2 meter till motivet, och kräver därtill att det är goda ljusförhållanden, medan exempelvis Googles bokeh-funktion i Pixel 2 XL utan problem kan användas på avstånd på ett par decimeter och i tämligen dåliga ljusförhållanden. I normalt inomhusdunkel under dagtid är funktionen ofta otillgänglig eller opålitlig i Note 9 och detta har frustrerat oss så till den graden att vi efter en tid slutade bemöda oss att ens plocka fram kameran för bokeh-foto då vi befann oss inomhus.

Vi hade samma problem i Note 8, men Samsung har ändå gjort en del framsteg i Note 9 och vi möts numera inte av meddelandet ”Livefokus används inte på grund av ljusförhållandena” lika ofta, även om det fortfarande sker för ofta för att vara en funktion vi älskar att använda inomhus.

På plus-sidan ser vi att Samsung har gett oss samma typ av fiffiga skjutreglage som i exempelvis Nokia 8 Sirocco, vilket låter oss manuellt justera hur påtaglig bakgrundsoskärpa vi vill ha. I telefoner som Googles Pixel 2-duo och OnePlus 6 kan vi inte justera styrkan på oskärpan, utan bakgrundsoskärpan är statisk och förbestämd av tillverkaren, vilket vi inte alls uppskattar.

Exempelbilder
Notis: Alla bilder har tagits med kameramjukvaran i dess grundinställning, med vissa undantag för bildförhållande, och med den för tillfället via OTA senast tillgängliga mjukvaran. I bilder där fokuspunkten spelar någon roll, det vill säga närbilder, har vi manuellt lagt fokusen där vi vill ha den med hjälp av pekfokusfunktionen. Då kameramjukvarorna är i sitt grund-/autoläge så har vi alltså låtit kameramjukvaran själv hantera saker som HDR, exponering, färgåtergivning, slutartid och vitbalans utan någon som helst hjälp från oss.

Problem med exempelvis överexponering kan i många fall åtgärdas om man växlar till ett manuellt kameraläge och själv justerar exponering, men detta är inte något vi gör i våra kameratest. Vi testar helt enkelt alltid, med undantag av manuell pekfokus i vissa fall, kamerans ”sikta och skjut”-duglighet. En medveten fotograf kan manuellt kompensera för eventuella brister i kamerans autoläge och en testad kamera kan alltså med en god fotograf vara bättre än vad som framgår i våra recensioner.

Dagsljusbilder
Samsung Galaxy Note 9 (t.v.), Google Pixel 2 XL (t.h.)


I dagsljus presterar Galaxy Note 9 precis så väl som vi hoppades. I det första bildparet ser vi att exponeringen är ett halvt snäpp för högt ställd, men skärpa, detalj och färgåtergivning är ypperlig. Pixel 2 XL presterar även den ypperligt, men med en snäppet bättre exponering som ger bilden mer djup. Hårfin seger för Pixel 2 XL.

I det andra bildparet, på den hängande blomkrukan, ser vi ytterligare en jämn kamp de tu emellan. Båda lyckas väl med att undvika överexponering i bakgrunden trots luriga ljuskontraster, men Galaxy Note 9 lyckas bättre med förgrunden, där mer detalj lyfts fram. Det är ovanligt att se Pixel 2 XL förlora en exponeringsduell i dessa ljusförhållanden, så en stor eloge till Galaxy Note 9 som vinner ronden med liten men tydlig marginal.

I det tredje bildparet, på termometern, ser vi två mycket bra bilder. Samsung lyckas ett halvt snäpp bättre än Pixel 2 XL med exponeringen och bjuder därmed på aningen mer djup, men missar samtidigt med ett lite för påtagligt gulstick färgåtergivningsduellen. Oavgjord rond.

I det fjärde bildparet, på slangmunstycket, ser vi ytterligare exempel på Galaxy Note 9:s tendens att missa en korrekt färgåtergivning, med ett ganska kraftigt varmt gulstick. Pixel 2 XL lyckas här nästan helt perfekt, och bjuder därtill även på en bättre detalj och skärpa. Ronden till Pixel 2 XL.

I det femte bildparet, på trädkronan i motljus, finner vi återigen att båda telefonerna presterar i absolut toppklass. Det här är kort sagt två väldigt bra kameror. Galaxy Note 9 bjuder på en bättre detaljskärpa, men det är ganska uppenbart en artificiell skärpa som upplevs lite onaturlig. Pixel 2 XL bjuder på en mjukare och mer naturlig skärpa. Vilken man föredrar är egentligen mest en fråga om tycke och smak. Färgåtergivningen är snudd på perfekt i båda bilderna, och de tu hanterar det svåra motljuset mycket väl. Vi ser lite mer linsblänk i Note 9, men det handlar mer om tillfälligheter än om en större känslighet för linsblänk. Oavgjord rond.

I det sjätte bildparet, på löven, ser vi två bra bilder, men med övervikt för Galaxy Note 9 som levererar livligare färger och mer ljus. Bilden tagen med Pixel 2 XL upplevs som lätt dunkel och en del detalj går förlorad i mörkret. Ingen kamera lyckas här perfekt, men Galaxy Note 9 kommer närmast och vinner därmed ronden.

I det sista bildparet på androiderna finner vi att båda kamerorna har tagit mycket bra bilder. Färgåtergivning, detalj och skärpa är av hög klass i båda bilderna, och det är svårt att utse en vinnare. Vi ser dock att Galaxy Note 9 uppvisar en viss tendens till överexponering på den grå androidens och den gula androidens huvud, något som Pixel 2 XL saknar, och vi ger därför pixeln en hårfin seger i den sista ronden.

Allt som allt ser vi alltså tre rondsegrar för Pixel 2 XL, två rondsegrar för Galaxy Note 9 och två oavgjorda ronder. Därmed vinner Pixel 2 XL med minsta möjliga marginal vår stillbildsmatch i dagsljus.

Bokeh
Samsung Galaxy Note 9 (t.v.), Google Pixel 2 XL (t.h.)


Bokehfunktionen i Note 9, av Samsung kallad ”Livefokus”, är bra när allt klaffar men upplevs aningen opålitlig och ojämn. Allt från ljusförhållanden och avstånd till ren slump tycks avgöra huruvida bilden blir en framgång, eller om telefonen ens låter dig använda funktionen, medan Pixel 2 XL, sin enkelkamera till trots, bjuder på en klart högre framgångsprocent och mer flexibilitet även i sämre ljus och på mycket korta avstånd.

En trevlig bonus i Note 9:s kameramjukvara är att vi ges möjligheten att justera bakgrundsoskärpans styrka med ett smidigt skjutreglage, precis som i exempelvis Nokia 8 Sirocco. Vi kan till och med justera oskärpan efter att bilden har tagits – en funktion som många konkurrenter saknar. Som alltid använder vi dock grundinställningen i våra kameratest.

I det första bildparet, på den lilla androiden i gräset, finner vi att båda telefonerna gör ett bra jobb, men Pixel 2 XL levererar en bättre skärpa och detalj där vi med pekfokus lade den (mitt på androidens hals). Vi finner därtill en aningen bättre exponering i bilden tagen med Pixel 2 XL. Seger för Pixel 2 XL.

I det andra bildparet misslyckas Galaxy Note 9 tämligen rejält; vi ser en påtaglig överexponering som får bilden att sakna kontrast och djup. Bilden upplevs som platt, och det är en kraftig överexponering på flera av androidernas huvuden. Vi ser därtill att skärpan brister en aning mitt på den främre androidens bröstkorg där vi med pekfokus placerade den. Enkel seger för Pixel 2 XL trots att mjukvaran misslyckas med att på ett korrekt sätt separera förgrund från bakgrund i bildens nederkant, precis nedan bordsskivan.

I det sista bildparet på den svarta ficklampan ser vi återigen exempel på Samsungs bristande exponering i autoläget. Den djupt svarta ficklampan framstår som grå och blek men färgåtergivningen i bakgrunden är ganska bra och Note 9 gör ett bra jobb vad gäller att separera förgrund från bakgrund. Pixel 2 XL lyckas bättre med det mesta i den här bilden; exponeringen är överlägsen, färgåtergivningen i bakgrunden är snäppet bättre och skärpan är skarpare.

Note 9 lyckas i sista bilden bättre med att separera förgrund från bakgrund; notera att Pixel 2 XL misslyckas med detta i ficklampans överkant, där vi ser att en del av bakgrunden, de gröna löven, inte har fått samma bakgrundsoskärpa som resten av bakgrunden.

Allt som allt går Bokeh-ronden med lätthet till Pixel 2 XL.

Dunkel- och mörkerbilder
Samsung Galaxy Note 9 (t.v.), Google Pixel 2 XL (t.h.)


Google Pixel 2 och Pixel 2 XL har sedan lanseringen för snart ett år sedan varit vår primära måttstock vad gäller kameraprestandan, inte minst i dunkla och mörka ljusförhållanden där de har visat sig hålla utmärkt hög kvalitet. Då vi matchar Galaxy Note 9 mor Pixel 2 XL ställer vi alltså Samsungs topptelefon mot ett mycket tufft motstånd. Och Note 9 levererar.

I dunkla omgivningar, som inomhus en molnig dag eller under kvällstid med normal inomhusbelysning presterar Pixel 2 XL utmärkt, som alltid, medan Note 9 inte riktigt kan matcha. Vi ser en viss tendens till oskärpa, och aningen för gula färgtoner.

I svårt mörker står det dock genast klart att Galaxy Note 9 med god marginal slår Pixel 2 XL, tack vare en överlägsen skärpa och detalj. Vi finner dock återigen att färgåtergivningen ibland går alldeles för mycket åt det varmt gula eller bruna hållet, precis som i dunkel- och dagsljusfoto.

Exempel på gulsticket hittar vi i de första två bildparen (blommorna och strömbrytaren) samt det sista bildparet (ytterbelysningen). I andra bilder (bildpar tre, fyra och fem: trädet, ytterdörren och bilen) lyckas Note 9 snudd på perfekt vad gäller allt från färgåtergivning till skärpa och detalj.

En svaghet Note 9 dras med som Pixel 2 XL saknar är att telefonen behöver uppåt en halv sekund att behandla bilden och vara redo för nästa när vi fotograferar i mörker samt när HDR aktiveras, vilket är lätt enerverande när man är van vid Pixel 2 XL som tar bilderna omedelbart, utan någon som helt fördröjning oavsett ljusförhållande eller om HDR är aktivt.

Fördröjningen till trots, och trots ett ibland påtagligt gulstick i färgåtergivningen, ger vi Galaxy Note 9 en klar seger mot den utmärkte mörkerkameran i Pixel 2 XL. Väldigt imponerande, Samsung.

Kamerasummering
Då vi summerar stillbildskameran i Note 9 konstaterar vi att Samsung har levererat en mycket bra kamera, med vissa brister. Som vanligt med Samsungs telefoner ser vi i dagsljus en periodvis påtaglig tendens till överexponering som får ljusa partier att överexponeras och detaljer att försvinna i en vit soppa, vilket drar ned betyget en del, samt en viss tendens till gulstick i vissa förhållanden. I övrigt är kameran i dagsljus ypperlig.

Mörkerkameran är smått fantastisk och dess enda egentliga svaghet är att bilderna ibland får en varmt gul nyans som inte helt matchar verkligheten. Pixel 2 XL har en utmärkt mörkerkamera, en av de bästa på marknaden, men Galaxy Note 9 är både ett och två snäpp bättre. Detta är den just nu, enligt vår mening, bästa mörkerkameran på marknaden jämte syskonet Galaxy S9+.

Bokehfunktionen har en del brister och är lite för opålitlig och lynnig för att vara till vår belåtenhet. När allt klaffar kan man fånga riktigt läckra bilder, men det klaffar sällan helt. Tendensen till överexponering även vid bokehfoto drar ner betyget ytterligare ett snäpp. Google Pixel 2 XL går här, trots en ibland bristande separation av förgrund och bakgrund, med lätthet segrande ur bokehmatchen.

Allt som allt ger vi, i kameraduellen, segern till Galaxy Note 9. Marginalen ned till Pixel 2 XL är liten, men tack vare utmärkta bilder i dagsljus och smått fantastiska bilder i mörker lyckas Note 9 slå Pixel 2 XL trots en svag bokehfunktion. Den som lägger stor vikt vid kameran torde bli mer än nöjd med Galaxy Note 9.

Videoklipp
Samsung Galaxy Note 9 super slow motion
Samsung Galaxy Note 9 UHD/4K
Samsung Galaxy Note 9 (mörker)

Buggar, problem och brister

Samsung Galaxy Note 9 har under testperioden varit en mycket stabil telefon, med ganska få problem av betydande art. Förra årets Note hade betydligt fler små problem och det tycks som att Samsung har dragit lärdom av detta inför lanseringen av Note 9. En del problem måste dock nämnas.

Först och främst har ansiktsigenkänningen fungerat ganska dåligt periodvis. Vi har läst att det kan bero på tredjepartsappar som ”stör ut” funktionen, men ingen avinstallation av någon app har löst problemet i vårt fall, och vidare anser vi att det ligger på Samsungs bord att se till att tredjepartsappar inte kan störa ut en funktion som bokstavligt talat är säkerhetsrelaterad. Enda lösningen för oss har varit att radera vårt inlästa ansikte och läsa in det på nytt, varpå det hela fungerar igen – under en begränsad tid. Samsung har absolut förbättrat funktionen sedan Note 8, men de har inte riktigt nått hela vägen fram ännu.

Ett annat problem vi har stött på under testfasen är anslutningar som mot vissa Bluetoothenheter. Dels kan det vara svårt/långsamt att etablera anslutningen, men vi har även noterat att anslutningen, mot Bluetoothenheter där den initiala anslutningen har tagit längre tid än normalt, har varit aningen opålitlig och med låg räckvidd. Vidare tar det allt som oftast 3-4 sekunder att ansluta till vårt Wi-Fi-nätverk, medan telefoner som OnePlus 6 och Pixel 2 XL ansluter på någon sekund, max två.

Exempel på Bluetoothproblemet är då vi parar Note 9 mot vår bilstereo, samt mot ett par Bluetoothhörlurar. Vi kan inte med säkerhet säga att det här är ett problem med Note 9 i sig, kompatibilitetsproblemet kan mycket väl ligga hos den andra enheten, men vi konstaterar att andra telefoner, som ovan nämnda OnePlus 6 eller Google Pixel 2 XL, inte har några problem att ansluta till, eller behålla anslutningen till, samma enheter.

Vi bör även nämna den lite ovilliga bokeh-funktionen i kameran, som i normalt inomhusdunkel inte sällan inaktiveras på grund av otillräckligt ljus. Vi gissar att Samsung vill garantera ett bra bildresultat och att de hellre stänger av funktionen än att låta användaren ta en potentiellt misslyckad bild i dåliga ljusförhållanden, men vi anser att de är för aggressiva och stänger av funktionen alldeles för tidigt. Vi föredrar att själva kunna bestämma när vi vill ta en bokeh-bild, oavsett ljusförhållanden och oavsett risk för en misslyckad bild.

Vi har också noterat en lite Samsungtypisk sporadisk tendens till mikrofrysningar, där animationer och grafiska övergångar under bråkdelen av en sekund ibland kan tyckas ”hacka” fram, och vid enstaka tillfällen har vi noterat ett par tiondelars sekunds tvekan innan systemet tycks reagera på exempelvis en appstart. Samsung tycks för var ny generation göra sina topptelefoner allt bättre vad gäller just detta, och även om vi fortfarande kan förnimma de sporadiska mikrofrysningarna så måste vi numera nästan specifikt leta efter dem för att ens reagera på det.

Även om ovanstående problem har frustrerat oss till viss grad så vill vi tydligt påpeka att Galaxy Note 9 har varit stabil som en granitklippa vad gäller hart när allt annat. Vi har inte råkat ut för några plötsliga appkrascher, inga spontana omstarter, inga systemlåsningar av vare sig kortare eller mer permanent typ, inga nedkopplade telefonsamtal och inga grafikbuggar i spel eller appar. Kort sagt inga buggar som berör systemet överhuvudtaget.

Batteritiden

PCMark Work Life 2.0

Flygplansläge, ljusintensitet ~250 cd/m2 (+/- 15%)
Samsung Galaxy Note 9 4000mAh
610Minuter
Xiaomi Redmi Note 4X 4100mAh
601Minuter
Galaxy S8 Plus 3500mAh
582Minuter
Nokia 7 Plus 3800mAh
565Minuter
Nokia 8 Sirocco 3260mAh
561Minuter
Asus Zenfone 4 3300mAh
561Minuter
OnePlus 5 3300mAh
532Minuter
Google Pixel XL 3450mAh
530Minuter
Sony Xperia XZ2 3180mAh
528Minuter
Google Pixel 2 XL 3520mAh
525Minuter
Samsung Galaxy S9 3000mAh
524Minuter
OnePlus 6 3300mAh
523Minuter
OnePlus 5T 3300mAh
515Minuter
Huawei Mate 9 Pro 4000mAh
492Minuter
Xiaomi Mi Pad 3 6600mAh
481Minuter
Google Pixel 2 2700mAh
475Minuter
Nokia 8 3090mAh
469Minuter
Sony Xperia X Compact 2700mAh
466Minuter
OnePlus 3T 3400mAh
461Minuter
Google Pixel 2770mAh
444Minuter
Huawei P10 3200mAh
412Minuter
LG G7 ThinQ 3000mAh
411Minuter
Nokia 6 3000mAh
406Minuter
HTC U11 3000mAh
405Minuter
Sony Xperia X 2620mAh
401Minuter
Huawei Honor 9 3200mAh
396Minuter
OnePlus 3 3000mAh
395Minuter
Galaxy Tab S3 6000mAh
392Minuter
Essential Phone PH-1 3040mAh
390Minuter
Sony Xperia XZ Premium 3230mAh
388Minuter
Moto G5 2800mAh
385Minuter
LG G6 3300 mAh
384Minuter
ZTE Axon 7 3250mAh
380Minuter
Samsung Galaxy S7 3000mAh
366Minuter
Sony Xperia XZs 2900mAh
364Minuter
Huawei P10 Plus 3750mAh
346Minuter
ZTE Axon 7 mini 2705mAh
345Minuter
Huawei P9 3000mAh
340Minuter
Moto X Style 3000mAh
325Minuter
Huawei Nexus 6P 3450mAh
322Minuter
LG Nexus 5X 2700mAh
308Minuter
Samsung Galaxy S6 2550mAh
286Minuter
Sony Xperia X Performance 2700mAh
210Minuter
100
200
300
400
500

Efter den smått katastrofartade lanseringen av Note 7 vars batteri i sällsynta fall kunde börja brinna på ett nästan explosionsartat vis, tog Samsung ett steg tillbaka vad gäller batterikapaciteten i Note 8, för att säkerställa att deras telefoner var säkra för kunderna. Detta innebar att Note 8 fick ett batteri på blott 3 300 mAh, vilket i relation till skärmstorleken var för litet. Note 8 fick som resultat en medioker batteritid, vilket rimmade illa med Note-seriens traditionellt utmärkta batteritid.

I Note 9 har Samsung tagit ett stort steg framåt med ett batteri på hela 4 000 mAh, hela 700 mAh, eller 21 %, större än i fjolårsmodellen. Och vilket resultat det har gett! Note 9 är vår nye regent vad gäller batteritid såväl i vårt syntetiska test som hur vi upplever att telefonens batteri presterar vid normalt användande.

En hel dag på en och samma laddning, även med tungt användande, har inte varit några som helst problem och endast vid två tillfällen under hela vår testfas har vi tvingats mellanladda” för att klara dagen ut; ena gången under vår benchmarkdag, då vi utförde alla prestandamätningar, och den andra gången efter en dag med en fyra timmar lång bilresa med Note 9 som navigeringsenhet med skärmens ljusstyrka på 100 %, utan laddaren inkopplad.

Galaxy Note 9 har naturligtvis stöd för snabbladdning (medföljande laddare levererar upp till 15W) och vi mäter upp laddning från tomt till fullt på godkända 118 minuter, strax under två timmar. Detta kan i batteritabellen ovan framstå som en ganska långsam laddning, men vi får inte glömma att batteriet i Note 9 med 4 000 mAh är betydligt större än i tidigare Samsung-modeller ur Note- och S-familjen.

Som bonus finner vi som vanligt med Samsungs topptelefoner stöd för trådlös laddning (Qi) och därtill trådlös snabbladdning. En trådlös snabbladdare medföljer dock inte i kartongen, utan måste köpas separat (oklar prisnivå, men räkna med minst 300 kronor för Samsungs originalladdare).

Spel, prestanda och grafer


Prestandan har i de allra flesta fallen varit mycket bra, snudd på fantastisk. Appar installeras mycket snabbt och startar allt som oftast snabbt, gränssnittet flyter generellt som smör och telefonen blir inte ens då vi pressar den till sitt yttersta speciellt varm. Visst noterar vi då den pressas maximalt att den blir varmare än vid normalt användande, men på sin höjd känns telefonen ljummen till och med efter en 30 minuter lång spelsession samtidigt som vi laddar batteriet.

Vi skriver ovan att appar ”allt som oftast” startar snabbt, för att det finns vissa undantag. Då och då tycks telefonen nämligen tveka några tiondelar av en sekund när vi försöker öppna en ny app. Vi ser att pekskärmen har reagerat på vårt tryck, men inget händer förrän uppskattningsvis strax under en halv sekund senare, då appen plötsligt öppnas precis så snabbt som vi förväntar oss. Vi vet inte vad som orsaker detta, och det är ärligen inte ett betydande problem då det endast sker sporadiskt, men när vi inte ser samma tendenser på andra telefoner måste vi fråga oss varför vi skall acceptera det utan klagomål.

Gränssnittet flyter i regel mycket bra i Note 9 och vid sidan om S9 och S9 Plus är detta utan tvekan den mest följsamma Samsungtelefonen någonsin. Precis som vid appstarter finner vi dock att gränssnittet sporadiskt och under korta stunder drabbas av mikrofrysningar på platser och i appar där andra flaggskeppstelefoner inte uppvisar samma beteende. Är vi överkritiska till mikrolagg på grund av Samsungs förflutna med tveksam mjukvaruuoptimering? Kanske. Rentav sannolikt. Men vi döms alla delvis utifrån vårt förflutna, och detta är något som vi kommer titta närmare på i alla recensioner av Samsungtelefoner till dess att problemet är borta en gång för alla.

Återigen, dock: mikrolagget är inte längre ett betydande problem, inte minst då Samsung har förbättrat flytet noterbart de senaste två åren.

Vi har spelat en rad olika 3D-spel och enklare 2D-spel på Note 8 och vi kan till vår glädje rapportera att det har fungerat alldeles utmärkt, och i spel har vi heller inte stött på de sporadiska mikrofrysningarna som vi talar om här ovan. Flytet har med ytterst få undantag varit exemplariskt och endast i spelsessioner där det har varit många med- eller motspelare i vy samtidigt har vi sett mindre tendenser till bildfrekvensfall – precis som i konkurrenternas telefoner.

På grund av skärmens lite udda bildförhållande på 18,5:9 ser vi i vissa spel så kallade sorgekanter utmed de två kortsidorna, det vill säga yta som inte utnyttjas av spelets grafik. Vi kan med hjälp av Samsungs mjukvara dock välja att sträcka ut spelet så att det täcker hela skärmen. Detta kräver en omstart av spelet, men fungerar i de flesta fall bra och utan att skapa problem.

Tillgängligt RAM

Mängden tillgängligt primärminne enligt operativystemet.
OnePlus 5T 8GB
7.72GB
OnePlus 5 8GB
7.72GB
OnePlus 6 8GB
7.66GB
Samsung Galaxy Note 9 8GB
7.64GB
Huawei Mate 9 Pro 6GB
5.85GB
OnePlus 3T 6GB
5.74GB
OnePlus 3 6GB
5.74GB
Nokia 8 Sirocco 6GB
5.71GB
Samsung Galaxy Note 9 6GB
5.62GB
Xiaomi Mi Pad 3 4GB
3.97GB
LG G5 4GB
3.79GB
Huawei P9 Plus 4GB
3.79GB
LG G6 4GB
3.78GB
HTC 10 4GB
3.77GB
Google Pixel 4GB
3.76GB
Google Pixel XL 4GB
3.76GB
Asus Zenfone 4 4GB
3.75GB
Sony Xperia XZ Premium 4GB
3.73GB
HTC U11 4GB
3.73GB
Essential Phone PH-1 4GB
3.72GB
Nokia 8 4GB
3.72GB
Nokia 7 Plus 4GB
3.72GB
Huawei Honor 9 4GB
3.72GB
ZTE Axon 7 4GB
3.7GB
Sony Xperia XZ2 4GB
3.68GB
Huawei P10+P10 Plus 4GB
3.68GB
Galaxy S6 Edge+ 4GB
3.66GB
LG G7 ThinQ 4GB
3.65GB
Google Pixel 2 4GB
3.64GB
Google Pixel 2 XL 4GB
3.64GB
Galaxy S7+S7 Edge 4GB
3.58GB
Galaxy Note 7 4GB
3.52GB
Galaxy S8+S8 Plus 4GB
3.45GB
Galaxy Tab S3 4GB
3.41GB
Google Nexus 6 3GB
2.97GB
Moto G5 Plus 3GB
2.88GB
Moto G5 3GB
2.88GB
Huawei Mate 8 3GB
2.88GB
ZTE Axon 7 mini 3GB
2.84GB
Sony Xperia X 3GB
2.83GB
Nokia 6 3GB
2.82GB
Sony Xperia X Compact 3GB
2.82GB
Xiaomi Redmi Note 4X 3GB
2.80GB
Huawei P8 3GB
2.79GB
Huawei P9 Lite 3GB
2.79GB
Sony Xperia Z5 3GB
2.79GB
Huawei P9 3GB
2.79GB
Samsung Galaxy Note 4 3GB
2.78GB
Sony Xperia XZs 3GB
2.77GB
LG G4 3GB
2.77GB
HTC One M9 3GB
2.72GB
Huawei Nexus 6P 3GB
2.70GB
Samsung Galaxy S6 3GB
2.69GB
Xiaomi RedMi Note 2 2GB
1.87GB
Samsung Galaxy S5 2GB
1.85GB
LG Nexus 5X 2GB
1.81GB
Sony Xperia Z5 Compact 2GB
1.80GB
1
2
3
4
5
6
7

Geekbench 4 enkeltrådat

Geekbench mäter systemprocessorn och primärminnets samlade beräkningskraft.
Samsung Galaxy Note 9 E9810
3731p
OnePlus 6 S845
2482p
LG G7 ThinQ S845
2429p
Sony Xperia XZ2 S845
2413p
Galaxy S8+S8 Plus E8895
2014p
OnePlus 5T S835
1964p
Nokia 8 Sirocco S835
1941p
Huawei P10 Plus K960
1935p
Nokia 8 S835
1928p
Google Pixel 2 XL S835
1923p
Huawei P10 K960
1923p
HTC U11 S835
1921p
Sony Xperia XZ Premium S835
1921p
Google Pixel 2 S835
1920p
OnePlus 5 S835
1919p
Essential Phone PH-1 S835
1916p
Huawei Mate 9 Pro K960
1911p
Galaxy Note 7 E8890
1853p
Galaxy S7+S7 Edge E8890
1849p
Huawei Honor 9 K960
1848p
OnePlus 3T S821
1833p
LG G6 S821
1783p
Nokia 7 Plus S660
1685p
Google Pixel XL S821
1653p
Sony Xperia XZs S820
1646p
Google Pixel S821
1618p
HTC 10 S820
1618p
ZTE Axon 7 S820
1613p
LG G5 S820
1610p
Xiaomi Mi Pad 3 MT8176
1547p
Galaxy S6+S6 Edge Plus E7420
1388p
Sony Xperia X Compact S650
1365p
Sony Xperia Z5 S810
1332p
Huawei Nexus 6P S810
1321p
HTC One M9 S810
1314p
Sony Xperia Z5 Compact S810
1312p
Galaxy Tab S3 S820
1276p
Huawei P9+P9 Plus K955
1183p
Moto X Style S808
1171p
Nexus 6 S805
1072p
Galaxy Note 4 S805
1056p
Asus Zenfone 4 S630
856p
Xiaomi Redmi Note 4X S625
854p
Moto G5 Plus S625
850p
Huawei P9 Lite K650
810p
Nokia 6 S430
664p
Moto G5 S430
597p
1000
2000
3000

3DMark Sling Shot Test 1 OpenGL ES 3.1 1080p

OnePlus 6
33FPS
Sony Xperia XZ2
32FPS
LG G7 ThinQ
30FPS
OnePlus 5T
26FPS
Samsung Galaxy Note 9
25FPS
Nokia 8 Sirocco
25FPS
Google Pixel 2
25FPS
Google Pixel 2 XL
25FPS
Nokia 8
25FPS
OnePlus 5
25FPS
Sony Xperia XZ Premium
25FPS
HTC U11
25FPS
Essential Phone PH-1
24FPS
ZTE Axon 7
20FPS
Galaxy S8+S8 Plus
20FPS
Huawei Honor 9
20FPS
OnePlus 3T
19FPS
Google Pixel
19FPS
Google Pixel XL
19FPS
Sony Xperia XZs
19FPS
Apple iPhone 7 Plus
18FPS
HTC 10
18FPS
Huawei P10 Plus
16FPS
Huawei P10
16FPS
LG G5
16FPS
Huawei Mate 9 Pro
15FPS
HTC One M9
14FPS
Galaxy S7+S7 Edge
14FPS
LG G6
13FPS
Galaxy Tab S3
10FPS
Nokia 7 Plus
9FPS
Huawei Nexus 6P
9FPS
Asus Zenfone 4
9FPS
Galaxy S6 Edge+
8FPS
Google Nexus 6
8FPS
Xiaomi Mi Pad 3
7FPS
Sony Xperia Z5 Compact
7FPS
Sony Xperia Z5
7FPS
LG Nexus 5X
7FPS
Sony Xperia X
6FPS
Sony Xperia X Compact
6FPS
Samsung Galaxy Note 4
4FPS
Moto G5 Plus
3FPS
Xiaomi Redmi Note 4X
3FPS
Moto G5
2FPS
Nokia 6
2FPS
ZTE Axon 7 mini
2FPS
4
8
12
16
20
24
28
32

Vi låter graferna ovan tala för sig själv, men vi vill ändå påpeka att syntetiska prestandamätningar sällan eller aldrig säger hela sanningen om en enhets prestanda. Sammantaget kan syntetiska mätningar ge oss ett hum om hur en telefon presterar, men det är inte ovanligt att en telefon med blygsam syntetisk maxprestanda ändå upplevs lika snabb som på pappret kraftfullare konkurrenter, vid verkligt användande.

Vi ser ovan att Note 9 med Exynos 9810 Octa faller en god bit efter konkurrenterna i exempelvis 3DMark och AnTuTu, men trots detta har vi vid spelande alltså inte haft några som helst problem med bristande prestanda. Syntetiska prestandamätningar säger som sagt sällan hela sanningen, och ibland säger de inget alls av praktisk betydelse.

Slutsats

Sin vana trogen levererar Samsung med Note 9 en ytterst kompetent och gedigen telefon ur Note-serien, även om Note 7 och de omskrivna problemen med brinnande batterier för två år sedan självfallet solkade Samsungs och Note-seriens anseende. Många frågade sig om Samsung ens skulle kunna lansera en ny Note efter 2016 års PR-mardröm, men med Note 8 och nu Note 9 visar Samsung med all önskvärd tydlighet att de givetvis inte har några som helst planer på att ge upp.

Med Galaxy Note 9 har Samsung vad batteriet berör, efter en stor försiktighet och ett ganska litet batteri i Note 8, valt att ta ett enormt steg framåt med ett batteri på hela 4 000 mAh. Detta har kommit att vid sidan om den nya Bluetooth-stylusen kommit att bli Note 9:s trumfkort. Ypperlig batteritid, och Swedroids nye batteriregent.

Bildskärmen, på hela 6,4 tum, är traditionellt sett ett av trumfkorten i en flaggskeppstelefon tillverkad av Samsung, och Note 9 är inget undantag även om vi inte anser att Samsung har förbättrat skärmen sedan Note 8. Bildskärmen är mycket bra, men de svängda skärmkanterna utmed långsidorna leder till en viss färg- och ljusförvrängning och i vissa lägen irriterande reflektioner.

Hårdvaran består under skalet av Samsungs egentillverkade åttakärniga Exynos 9810 Octa-chipp, 6 GB LPDDR4X-RAM med 128 GB lagringsutrymme eller 8 GB LPDDR4X-RAM med 512 GB lagringsutrymme. För grafiken svarar det kompetenta chippet Mali-G72 MP18. För de flesta är allt beskrivet i det här stycket bara en rad beteckningar och siffror som inte säger ett dyft, men översatt till kortfattad svenska så är Note 9 en mycket välutrustad och snabb telefon som väl matchar det bästa som konkurrerande Androidtelefoner kan erbjuda.

Mjukvaran består av Android 8.1 Oreo med Samsungs egenutvecklade mjukvara Samsung Experience 9.5 ovanpå. Vi var på vippen att av ren vana kalla mjukvaran för TouchWiz men Samsung valde inför Note 7-lanseringen 2017 att döpa om mjukvaran till Samsung Experience.

I Note 9 har Samsung Experience nått version 9.5 (att jämföra med 9.1 då syskonen Galaxy S9 och S9 Plus lanserades) och vi anser att Samsung Experience 9.5 är den klart bästa telefonmjukvaran Samsung någonsin har skapat. Den är inte perfekt, men Samsung närmar sig de allra bästa konkurrenterna.

Säkerhetsuppdateringen är i skrivande stund daterad augusti 2018 och är därmed så aktuell som den i dagsläget kan bli, något som inte alltid har varit fallet med Samsungs mjukvara. Det återstår att se om Samsung ämnar skicka ut tidsenliga säkerhetsuppdateringar för Note 9 eller om de återgår till att endast släppa sporadiska uppdateringar som förr om åren.

Gränssnittets flyt är det bästa vi någonsin har sett i en Samsung-telefon, vid sidan om systertelefonerna ur S9-duon, så det tycks som att Samsungs ansträngningar har betalat sig – även om de har tvingats till åtgärder som att på mjukvaruväg sänka upplösningen (från 1440p till 1080p).

Flytet är vid full upplösning, 1440p, något som användaren själv kan ställa in i telefonens bildskärmsinställningar, ännu inte riktigt i nivå med de allra bästa konkurrerande Androidtelefonerna, men ett klart steg framåt. Vi frustreras inte längre konstant av mikrofrysningar i Samsungs mjukvara, även om de fortfarande ibland finns där.

Kameran är kort sagt utmärkt. Både i dagsljus och i mörker presterar Note 9 ytterst väl, med undantag av svårigheter med överexponering i luriga ljuskontraster och en viss tendens att producera ett relativt påtagligt gul- eller brunstick i vissa bilder. Kamerans kanske största problem utöver överexponeringen är bokeh-funktionens ovilja eller oförmåga att aktiveras i dunkla ljusförhållanden och på kortare avstånd, ett problem som de flesta konkurrenterna inte har.

Telefonen har precis som alla telefoner en och annan svaghet, men det drar inte nämnvärt ned det mycket höga snittet Galaxy Note 9 bjuder på. Samsung Galaxy Note 9 är en telefon utan ansenliga brister, och vi är nästan helt övertygade om att den som slår till och köper en Samsung Galaxy Note 9 kommer bli belåten. Så länge den smått barocka prislappen inte är en alltför stor nagel i ögat.

Och det är en ganska stor nagel i ögat: prislappen är i skrivande stund på hela 10 890 kronor för den billigaste versionen med 128 GB lagringsutrymme och 6 GB RAM, och från smått hisnande 13 450 kronor för 512 GB-versionen med 8 GB RAM, på svenska butiker. Smakar det så kostar det.

Allt som allt är Samsung Galaxy Note 9 som sig bör ett flaggskepp av mycket hög klass, en av de allra bästa telefonerna på marknaden, och en telefon som Swedroid rekommenderar varmt. Samsung Galaxy Note 9 får Swedroids varma rekommendationer som en av de allra bästa telefonerna på marknaden just nu.

Bland konkurrenterna finner vi för under 8 000 kronor för syskonet Galaxy S9 Plus, cirka 8 500 kronor för Google Pixel 2 XL, låga 7 000 kronor för LG G7 ThinQ och smått fantastiskt låga 5 300 kronor för OnePlus utmärkta 6.

Samsung Galaxy Note 9

10 890 till 13 450 kronor
Samsung Galaxy Note 9
9.3333333333333

Gränssnitt & mjukvara

9/10

    Byggkvalitet & form

    10/10

      Skärm & pekskärm

      10/10

        Kamera

        10/10

          Prestanda

          9/10

            Batteritid & laddning

            10/10

              Styrkor

              • Mycket bra batteritid
              • Vattenresistent (IP68)
              • Ypperlig bildskärm
              • Bra kamera
              • Bra prestanda
              • Trådlös laddning

              Svagheter

              • Extremt dyr
              • Glasbakstycke; halkigt och skört
              • Ansiktsupplåsning krånglar
              • Bokehfoto opålitligt i minsta lilla dunkel
              • Anslutningsproblem mot vissa Bluetoothenheter

              Aktuellt

              Konkurrensen: Apple har introducerat tre nya Iphones. Toppmodellen kostar 18 395kr.

              Android på Prisjakt

              Samsung Galaxy S9
              Sony Xperia XZ2 Compact
              Sony Xperia XZ2
              Samsung Galaxy S9 Plus
              Google Pixel 2
              Google Pixel 2 XL
              8.6

              Test av LG G7 ThinQ

              8.1

              Test av Nokia 8 Sirocco

              9.3

              Test av Samsung Galaxy Note 9

              8.9

              Test av OnePlus 6

              8.8

              Test av Sony Xperia XZ2

              8.5

              Test av Nokia 7 Plus

              8.8

              Test av OnePlus 5T

              9.2

              Minitest av Google Pixel 2

              0

              Google Home med skärm – Lenovo Smart Display 10

              Visa fler recensioner

              Populära ämnen

              Senaste nyheterna om

              Allt om

              Sweclockers RSS

              Mest kommenterat

              1. Hur viktigt är det för dig idag att en mobil har hörlursutgång?
              2. Swedbank byter ut sina bankdosor nästa år – vill minska risken för bedrägeri
              3. OnePlus kommer släppa smart-TV
              4. Påstådda pressbilder på Google Pixel 3 och Pixel 3 XL i skal
              5. Xiaomi erbjuder mobilflaggskepp, aktivitetsarmband, Bluetooth-hörlurar och en laptop för samma pris som Apple Iphone Xs
              6. Svenska mobilsurfandet fördubblades i juli – växte mest på Gotland

              Mest läst

              1. Apple introducerar Iphone Xs och bjässen Xs Max
              2. Hur viktigt är det för dig idag att en mobil har hörlursutgång?
              3. Xiaomi erbjuder mobilflaggskepp, aktivitetsarmband, Bluetooth-hörlurar och en laptop för samma pris som Apple Iphone Xs
              4. Google lägger ned Gmail-alternativet Inbox
              5. Så här ser Samsungs nya Pie-baserade gränssnitt ut – stödjer gestnavigering
              6. Första aptitretaren för Google Pixel 3

              7. Visa topplistan

              Undersökningar

              Hur viktigt är det för dig att en mobil har 3,5mm-jack? [2018]

              Visa resultatet

              Loading ... Loading ...

              Undersökningar