Även om vissa tillverkare tar mer betalt än någonsin för sina flaggskeppstelefoner finns samtidigt strömningar åt precis motsatt håll. Ett flertal aktörer i mobilbranschen, inte minst från Kina, siktar istället på att erbjuda mycket hårdvara för relativt små summor.

Huawei är en av dessa tillverkare och har senaste åren satsat på Europa, inte minst genom märket Honor som lanserades i fjol. Sverigeaktuella Honor 7 har utrustats med åttakärniga 64-bitarschippet HiSilicon Kirin 935, 3GB RAM, 16GB lagring, minneskortsplats, dubbla SIM-kortsplatser, en 20MP-kamera, ett 3100mAh-batteri, universalfjärrkontroll, fingeravtrycksläsare, samt en 5,2-tumspanel med 1080p.

Konstruktionen består av metall, med fasade kanter. Priset i Sverige idag ligger strax under 4000 kronor. Häng med när vi tar reda på om Honor 7 är värd sina slantar eller om det är bättre att investera i en annan telefon.

I kartongen

I den turkosa förpackningen för vårt testexemplar fanns utöver Honor 7 även ett SIM-kortsverktyg, informationshäften, samt en USB-kabel och väggladdare.

Utseende, byggkvalitet och konstruktion

Chassit för Honor 7 består nästan uteslutande av metall, med utrymmet över och under skärmen på framsidan som enda undantag. Hela framsidan täcks av glas och skyddas av Gorilla Glass från Corning. Kanterna är fasade och konstruktionen ger ett mycket robust intryck.

Att telefonen är relativt tung med sina 157 gram (samma vikt som HTC One M9) bidrar på ett vis till att den känns gedigen. Vi gillar hur Honor 7 ligger i handen och det är en av de där mobilerna som kan vara trevlig att bara plocka upp och hålla i. Även om chassit är av metall med fasade kanter känns inte konstruktionen fullt lika förfinad som den i exempelvis HTC One M9 eller Sony Xperia Z3+.

Huawei har fått till en fin placering av enhetens knappar – i alla för våra händer. Längs högersidan sitter volym- och strömknapparna vilka båda ligger bra till för tummen. På vänstersidan sitter en programmerbar knapp som i sin tur ligger bra till för pekfingret när telefonen greppas med högerhanden. Även knapparna består av metall.

Knappen längs vänsterkanten kan som sagt programmeras till att utföra olika kommandon beroende på om du trycker, långtrycker eller dubbeltrycker på den. Vi valde att starta en röstsökning med enkeltryck, ta en skärmdump med långtryck och starta kameran med dubbeltryck.

Högst upp på vänstersidan sitter luckan som rymmer de dubbla SIM-kortsplatserna. Ena SIM-kortsplatsen kan istället användas till minneskort upp till 128GB om så önskas. Ovansidan rymmer 3,5mm-jacket samt IR-sändaren (universalfjärrkontroll).

På undersidan finner vi högtalaren och micro-USB-porten. Bakstycket rymmer 20MP-kameran, en LED-blixt, samt den aktiva fingeravtrycksläsaren. Vi har inte mycket att invända mot själva konstruktionen – här har Huawei lyckats bra, precis som i Ascend Mate 7 från förra hösten.

Att Huawei kan konstruera mobiler med hög kvalitet är sannolikt en av anledningarna till att Google valde att samarbeta med tillverkaren för att bygga Nexus 6P.

Skärmen

Honor 7 erbjuder en 5,2 tum stor LCD-panel med 1920 x 1080 pixlar, vilket ger 424PPI i pixeldensitet. Det har alltid varit ovanligt med direkt undermåliga 1080p-skärmar och Honor 7 utgör lyckligtvis inget undantag.

Huawei tillhandahåller rentav en fin panel med skarpt innehåll, god kontrast och bra betraktningsvinklar. Om inte solen skapar reflektioner kan vi se skärmens innehåll även från extrema vinklar. Det har blivit vanligare att tillverkare låter kunder ställa in skärmars färgtemperatur – både HTC och Sony erbjuder exempelvis den möjligheten.

Vi finner även alternativet att kalibrera färgtemperaturen i Honor 7, från varmt till kallt. Vi har använt det varmaste färgläget då vi tycker det är behagligast för ögonen. De som föredrar rena vita färger bör dock dra reglaget åt det kallare hållet, då vitt framstår som beige när värmen skruvas upp.

En nackdel med skärmen är att lägsta ljusstyrkan inte är tillräckligt låg i mörka rum. Vi hade velat kunna skruva ner ljusstyrkan betydligt för att inte störa ögonen vid exempelvis sängläsning.

Ljud och samtalskvalitet

Högtalaren i Honor 7 är placerad på mobilens vänstra undersida. Det finns även högtalarhål till höger om micro-USB-porten men de är bara där för syns skull. Ljudet från högtalaren kan dämpas nästan helt och hållet ifall ett finger trycks över hålen. Å andra sidan ska det mycket till för att högtalaren ska dämpas oavsiktligt.

HTC är i en klass för sig med sina främre stereohögtalare i One M9 vilka både kan nå relativt hög volym och ett brett frekvensomfång. Honor 7 kan inte mäta sig med One M9 på den punkten men högtalarna är överraskande bra. Musik låter inte överdrivet spinkig och det är ingen risk att missa aviseringar eller samtal på grund av för låg volym. Ljudet i favorithörlurarna har varit utmärkt.

Huawei erbjuder inga särskilda ljudinställningar, som exempelvis en equalizer eller olika profiler. Däremot går det att ställa in separata ringsignaler när två SIM-kort används, så du hör vilket nummer någon försöker nå dig på.

Samtalskvaliteten har varit god med klart och tydligt ljud hos båda parter. Vi vet dock inte hur ljudet är vid bristande täckning då vi inte lyckats framkalla dålig mottagning.

Fingeravtrycksläsaren

Fingeravtrycksläsaren förtjänar ett separat kapitel då den inte bara kan användas till autentisering utan även till att kontrollera delar av gränssnittet. Först och främst är det lyckligtvis en aktiv läsare som registrerar ditt fingeravtryck så fort du lägger fingret på den.

Det innebär att du kan ta upp och låsa upp telefonen i en och samma rörelse. Du behöver inte väcka skärmen först utan behöver bara plocka upp den, låta pekfingret snudda läsaren på bakstycket och vips så är du vid hemskärmen. Undertecknad tycker Huawei valt en rätt optimal placering men det blir naturligtvis problem för de som gillar att använda telefoner utan att plocka upp dem.

Ibland behövs två tryck för att läsaren ska känna av ditt fingers mönster, vilket kan vara lite frustrerande. Läsaren kan även bli förvirrad av blöta eller flottiga fingrar. I regel fungerar dock läsaren utmärkt och ger användare ett smidigt sätt att låsa upp enheten.

Det går även att använda läsaren till en rad andra saker. Ett enkeltryck när skärmen är tänd kan agera bakåtknapp. Ett långtryck kan fungera som hemknapp eller användas för att svara på inkommande samtal, ta kort när kamera-appen är öppen, eller stänga av alarm som börjat tjuta.

Ett svep uppåt över läsaren kan öppna multikörningsmenyn medan ett svep nedåt blottar aviseringsmenyn (rullgardinsmenyn). Alla dessa funktioner är valfria. Vi valde att bara använda ett fåtal av dessa genvägar, mest för att det kändes ovant och för att det inte alltid fungerade felfritt – det är exempelvis lite svårt att få till ett godkänt svep nedåt.

Mjukvaran

Även om mjukvaran har ett överflöd av finesser, vissa riktigt praktiska, anser vi att Huaweis gränssnitt är en belastning för Honor 7. Om Huawei istället satsat på en oförändrad variant av Android 5.1.1 med en samling extrainställningar hade Honor 7 förvandlats till en läcker Nexus i metall.

Det hade i vår mening lyft telefonen och fått mjukvaran att kännas lika fräsch som hårdvaran. Gränssnittet är överlag elegant på ett Iphone-aktigt vis men det är samtidigt onödigt rörigt och svårnavigerat emellanåt, med brister i enhetlighet.

Alla ikoner ligger på hemskärmen samtidigt i stil med IOS. Det är dock lätt att kringgå Huaweis hemskärmsapp för de som föredrar ett traditionellt Androidformat, genom att exempelvis installera Google Now Launcher eller Nova Launcher.

Honor 7 kör snart ett år gamla Android 5.0 vilket inte känns särskilt fräscht för en ny telefon idag. Vi hoppas på en snabb uppdatering till både Android 5.1.1 och Android 6.0 Marshmallow men Huawei har en del att bevisa när det gäller uppdateringar (föregångaren Honor 6 fick dock nyligen Android 5.1).

Huaweis gränssnitt EMUI 3.1 har samtidigt en hel del funktioner vi uppskattar, som exempelvis:

• Möjligheten att dra ner aviseringsmenyn med mjukvaruknapp i navigationsfältet, som i LG:s gränssnitt.
• Anpassningsbar färgtemperatur för skärmen.
• Separata ringsignaler för varje SIM-kort när två kort används.
• Tre olika strömlägen och möjligheten att välja vilka appar som ska få vara aktiva i stand-by.
• Stöd för teman som ändrar utseendet för låsskärmen, ikonerna och Huaweis hemskärmsapp.
• Möjligheten att bestämma vilka appar som ska få nå internet, antingen genom mobildata eller Wi-Fi. Det går alltså att blockera en app från att nå internet helt, eller bara tillåta internet över Wi-Fi eller mobildata.
• En bonusknapp längs vänstersidan som går att programmera.
• Styrning genom rörelser som att vända telefonen uppochner för att tysta ringsignal och dubbeltryck för att väcka skärmen. Det går även att rita bokstäver över skärmen när den är släckt för att starta utvalda appar.
• Hela gränssnittet kan krympas tillfälligt så det blir enklare att använda med en hand.
• En flytande genvägsmeny i stil med Paranoid Android.

Huaweis gränssnitt är lent och mjukt i Honor 7 – särskilt när energiläget är inställt på högsta prestandan.

Kamera

Honor 7 har utrustats med en 20MP-kamera från Sony med fasdetekterande autofokus. Främre kameran erbjuder 8MP och har dessutom en egen liten blixt.

Kameraexempel

Exempelbilderna nedan har fångats med kamerornas respektive standardinställningar. Det innebär bland annat att Honor 7 aktiverade HDR automatiskt för vissa bilder.

Huawei Honor 7 — Sony Xperia Z3+

Honor 7 presterar respektabelt då den ställs mot Sony Xperia Z3+, som vi vet har en utmärkt men inte fantastisk kamera. Färgåtergivningen är i de flesta bilderna kallare än Sonyns, mindre livliga, mindre färgmättade, men detta är inte alltid fallet. I enstaka foton, såsom bilden på smartklockan med Stålmannen-bakgrund, lyckas Honor 7 tvärtom ge bilden mer liv.

Skärpan är även den skapligt god men kan inte riktigt nå samma nivå som Z3+. I motljus upplevs bildresultatet, inte minst mörka partier, som lite urvattnade, men då är vi ganska petiga.

Närbildsfoto är inte en av Honor 7:s trumfkort, utan vi fann att telefonen hade svårt med både fokus och detalj på nära håll, vilket ni kan se exempel på i bildparet på krukväxten i fönstret. På samma bild ser vi även ett exempel på den lite urvattnade färgåtergivningen.

I svåra kontrastförhållanden, som bildparet taget inomhus genom växterna i fönstret, på den gulaktiga lägenhetsbyggnaden, visar Honor 7 däremot framfötterna och hanterar den svåra situationen klart bättre än Sonyn. Där Z3+ producerar en bild där byggnaden är alldeles för ljus och detaljer går förlorade (exempelvis byggnadens fasadstruktur och balkongernas vertikala panel), lyfter istället Honor 7 fram en hel del detalj även om färgåtergivningen återigen lämnar lite i övrigt att önska.

Allt som allt är vi skapligt nöjda med Honor 7:s kamera. Den räcker förvisso inte till mot Z3+. Och även om Honor 7 fick se sig slagen i de flesta delmomenten, såsom färgåtergivning, skärpa och närbildsfoto, så lyckades den ändå skina i svåra kontrastförhållanden där det blev en enkel seger för Huaweis mobil.

Huawei Honor 7 bjuder en hyfsat kompetent kamera som torde vara nog för det allra mesta och de allra flesta, så länge förväntningarna och/eller ambitionerna inte är för högt ställda.

Buggar och problem

När vi först började använda Honor 7 vägrade Play Store visa korrekta sökresultat. Vi var därför tvungna att Googla appar för att installera dem. Samma sökningar på andra enheter gav rätt träffar.

Detta är dock inget vi håller Honor 7 ansvarig för då buggen sannolikt uppstod på grund av en äldre version av butiken, som sedermera uppdaterade sig själv.

En bestående bugg är dock att vi inte kunnat använda engelska som språk samtidigt som svenska i Googles egna tangentbord. Det har bara gått att använda engelska språkpaketet i Google Keyboard när engelska varit systemspråk. Tangentbordet är förinstallerat men att avinstallera och installera igen har inte hjälpt – engelska finns helt enkelt inte med i listan över språk.

Gränssnittet innehåller flera grova översättningsmissar – både på svenska och på engelska (”mobile phone fever is the normal phenomenon” – WTF). Vi blir lika överraskade varje gång en enorm smartphonetillverkare inte lyckas tillhandahålla kompetenta språkpaket.

Om inte två SIM-kort används visas en varningsikon konstant i statusfältet, även ifall ett minneskort sätts i ena SIM-kortsplatsen. Det hindrar inte funktionaliteten men är en smått störande designmiss.

Batteritid

Honor 7 erbjuder ett 3100mAh-batteri vilket är generöst sett till ren kapacitet. Batteriet är fast och går inte att byta själv på ett enkelt vis. Med vårt användningsmönster och det ”smarta” energiläget aktiverat har vi upplevt batteritiden som god och ibland rentav mycket god.

[bench]17battery|huawei honor 7[/bench]

När vi snålat med bakgrundsuppdateringar, ljusstyrka och GPS har vi kunnat komma upp i 5-6,5 timmars skärmtid emellanåt. I PC Marks batteritest som simulerar blandad användning nådde Honor 7 8 timmar och 21 minuter, vilket är nytt rekord sedan vi började använda testet.

Prestanda

Huawei använder sitt egenutvecklade och åttakärniga 64-bitarschipp HiSilicon Kirin 935 i kombination med grafikdelen Mali-T628 MP4 och 3GB RAM.

Kirin 935 tillsammans med Huaweis EMUI-gränssnitt bjuder på en bra användarupplevelse med gott flyt i förhållande till prislappen. Prestandan är godkänd vid surf såväl som när vi startar appar, eller installerar dem från Google Play.

I spel är vi inte lika övertygade på pappret eftersom grafikdelen i Kirin 935 – Mali-T628 MP4 –  har svårt att hänga med i konkurrensen, vilket graferna nedan tydliggör. Vi har dock inte stött på något problem med spel alls.

[bench]16system|huawei honor 7[/bench]

Av de 3GB LPDDR3 som medföljer telefonen finns 2789MB tillgängligt för användaren medan resten är reserverat för bland annat radiodelen. Av det inbyggda lagringsutrymmet på 16GB återstår ca 10,4GB efter att systempartitionen reserverat sitt. Det är förhållandevis lite.

Med en slumpmässig skriv- och läshastighet på 22MB/s respektive 10MB/s är prestandan fullt godkänd vad gäller flashminnet och telefonen står sig väl i konkurrensen. Arbetsminnet presterar likaså som vi förväntar oss och ligger i linje med vad övriga LPDDR3-utrustade enheter presterar.

[bench]16cpu|huawei honor 7[/bench]

I både Geekbench och AnTuTu hamnar Huawei Honor 7 strax framför LG G4 och Huawei P8. I Vellamo Metal som är enkeltrådat hamnar Honor 7 desto längre ned och detsamma gäller Vellamo HTML samt 3Dmark; delmoment där grafikdelen har större inflytande.

[bench]16gpu|huawei honor 7[/bench]
I grafiktesterna blottas grafikdelens svaga prestanda med bottenresultat över hela brädet.

Slutsats

Huawei är ingen liten uppstickare. Det är inget budgetmärke. Huawei är en av världens fem största smartphonetillverkare som på senare år imponerat på flera punkter, inte minst genom byggkvaliteten.

Tillverkarens Honor 7 har överlag varit en trevlig bekantskap. Metallkonstruktionen håller hög kvalitet, gränssnittet är snabbt, skärmen skarp, batteritiden god och telefonen har en kompetent fingeravtrycksläsare. De som har två olika telefonnummer, exempelvis ett privat och ett i tjänsten, kan använda båda SIM-korten samtidigt.

En av nackdelarna är i vår mening mjukvaran. Den baseras på smått förlegade Android 5.0 och är inte lika ren, lättnavigerad och konsekvent som original-Android. Med ett oförändrat Android och en satsning på snabba uppdateringar hade Honor 7 blivit som en metall-Nexus utanför Nexus-serien vilket i vår mening gjort telefonen mer attraktiv.

Precis som OnePlus 2 och flera av Xiaomis telefoner saknar Honor 7 stöd för närfältskommunikation (NFC). Att så många kinesiska telefoner är utan NFC måste bero på något specifikt, som exempelvis certifieringsbekymmer eller licensavgifter, då det till synes är en enkel och grundläggande finess.

Vi ger avslutningsvis tummen upp för Honor 7 som erbjuder mycket hårdvara för pengarna. Samtidigt går det idag att köpa en LG G4 genom att lägga till 650 kronor, vilket kan vara värt ett övervägande.

[P_REVIEW post_id=127820 visual=’full’]