Huawei har under de senaste åren etablerat sig som en tillverkare att räkna med i Androidvärlden. De har gått från att här i Europa av många ses som en lite obskyr tillverkare till att lansera topptelefoner som kan matcha de allra bästa konkurrenterna, med en utmärkt byggkvalitet som grädde på moset.
Såväl Huaweis P-serie som deras Mate-familj har vid det här laget hunnit gå genom generation efter generation och Huawei har för varje gång putsat och förbättrat modellerna. I den här recensionen sätter vi tänderna i en av de i våra ögon intressantaste telefonerna för året: Huawei Mate 9 Pro.
Som vanligt kommer vi låta telefonen genomgå två olika testfaser: först fokuserar vi på syntetisk prestanda genom en uppsjö benchmarks som mäter telefonens CPU-, GPU, RAM- och NAND-prestanda i olika scenarion och sedan övergår vi i en mer verkliga världen-baserad testfas där vi helt enkelt använder telefonen som vi alltid använder telefoner – men högst medvetet mer intensivt.
Efter våra veckor med Huawei Mate 9 Pro hoppas vi kunna svara på om telefonen är värd sin prislapp om 7 990 kronor eller om era pengar är bättre spenderade på annat håll.
Specifikationer
Specifikationer | Huawei Mate 9 Pro |
---|---|
Releasedatum | Hösten 2016 |
Processor | 2,4GHz octa-core |
Plattform | HiSilicon Kirin 960 64-bit |
Grafikkrets | Mali-G71 MP8 |
RAM-minne | 6GB |
Inbyggt minne | 128GB / plats för minneskort |
Skärm | 5,5" / WQHD - 1440x2560 pixlar / 534PPI |
Skärmtyp | Super AMOLED / 16:9 / 83,39 cm² / ~73,2% av fronten |
Kamera | 20MP |
Främre kamera | 8MP |
Vikt | 169g |
Höjd, bredd, djup | 152 x 75 x 7,5mm |
Batteri | 4000mAh |
Kommunikation | USB Type-C, Bluetooth 4.2, Wi-Fi 802.11 a/b/g/n/ac, dual-band, DLNA, WiFi Direct, IR-sändare |
Sensorer | GPS+GLONASS, accelerometer, gyro, magnetometer, närhetssensor, barometer, fingeravtrycksläsare |
FM-radio / NFC | Nej / Ja |
Nätverk | Fyrbands GSM / HSDPA / LTE |
IP-klassning | Nej |
Övrig info | 3,5mm-jack. Har dubbla bakre kameror: 20MP + 12MP. Kan användas som universalfjärrkontroll (IR). |
Mer info | Mer info om Huawei Mate 9 Pro på Androidenheter.se |
Huawei Mate 9 Pro bygger kring en 5,5 tum stor AMOLED-skärm med en upplösning om 1 440 x 2 560 pixlar (WQHD), vilket resulterar i en pixeltäthet på 534 PPI – exakt samma pixeldensitet som konkurrenterna ZTE Axon 7 och Google Pixel XL. Likt Samsungs numera pensionerade Galaxy Note 7 och den utmärkta Galaxy S7 Edge har Mate 9 Pro fått en skärm med svängda långsidor.
Under skalet finner vi systemchippet HiSilicon Kirin 960 som Huawei marknadsför som det snabbaste chippet på Androidmarknaden just nu. Kirin 960 består av en åttakärnig processor uppdelad i 4 x 2,4 GHz Cortex-A73-kärnor och 4 x 1,8 GHz Cortex-A53-kärnor. RAM-bestyckningen uppgår till 6 GB LPDDR4 och lagringsminnet, av UFS2.0-typ, uppgår till hela 128 GB.
Mate 9 Pro har på baksidan utrustats med dubbla kameror, en 12-megapixelkamera med RGB-sensor och optisk bildstabilisering och en monokrom (svartvit) 20-megapixelkamera som även den har optisk bildstabilisering. Linserna för båda kamerorna har en bländare på f/2.2 och är utvecklade i samarbete med Leica. Vi finner vidare laserautofokus, fasdetekterande autofokus samt en tvåtons-LED-blixt. Frontkameran är på 8 megapixlar.
Mjukvaran bygger på Android 7.0 Nougat, ovanpå vilken Huawei har lagt version 5.0 av sitt egna grässnitt EMUI (”Emotion UI”). Gränssnittets form, design och färgval är sagt att vara inspirerat av den egeiska kulturen.
Vidare finner vi ett brett stöd för mobila frekvensband i Sverige, såväl via 2G som 3G och 4G/LTE med hastigheter på upp till Cat 12 (600/150 Mbit/s), det normala stödet för Wi-Fi (802.11b/g/n/ac) samt Bluetooth 4.2 A2DP, EDR, LE. Sensorerna är likaså de vi förväntar oss: närhetssensor, ljussensor, gyro, accelerometer, kompass, barometer och fingeravtrycksläsare.
Telefonen mäter 152 x 75 x 7,5 millimeter och vikten är 169 gram. Olyckligtvis saknas två saker som både vi på Swedroid och många av våra läsare efterfrågar, nämligen vattenresistens i form av en officiell IP-klassificering samt trådlös laddning av det 4 000 mAh stora batteriet.
Huawei Mate 9 Pro är aktuell i två färger på den svenska marknaden: Haze Gold (guld) och Titanium Gray (grå), och prislappen är i skrivande stund på cirka 7 990 kronor och upp.
I kartongen
Mate 9 Pro levereras i en för Huawei sedvanligt påkostad kartong som känns robust och lyxig. Kartongen är svart, eller kanske snarare mycket mörkt grå med texten ”Huawei Mate 9 Pro” tryckt på lockets mitt. Längst ned på locket finner vi även en röd liten logga som skvallrar om att Huawei har samarbetat med kameratillverkaren Leica.
När locket lyfts av möts vi av telefonen själv med fronten vänd framåt i ett fack för sig till vänster och texten ”Huawei Design” till höger. Nedan det övre facket finner vi kartongens övriga innehåll vilket består av en vit snabbladdare, en vit USB-kabel (Typ C), ett vitt trådburet headset, ett transparent hårdplastskal samt garantiinformation och en snabbstartguide.
Punktlista över kartongens innehåll:
- Huawei Mate 9 Pro (”Haze Gold”, 128 GB lagring, 6 GB RAM)
- Laddadapter (Vit, 5V 2A + 4,5V 5A + 5V 4,4A)
- USB-kabel (Vit, cirka 1 meter, USB Typ C)
- Hörlur (Vit, trådburen, in ear-typ med svarsknapp)
- Transparent hårdplastskal
- Diverse dokumentation
Vi kan i vanlig ordning inte garantera att just era exemplar innehåller exakt samma saker som vår kartong, vilket är ett utvärderingsexemplar som Huawei skickar ut till media. Är kartongens innehåll av stor vikt för just dig rekommenderar vi som alltid att du kontaktar återförsäljaren innan ett eventuellt köp.
Konstruktion, knappar, sensorer, anslutningar och trådlöst
Till det yttre har Huawei Mate 9 Pro många likheter med Samsungs S7 Edge, men framför allt med den numera nedlagda Galaxy Note 7. Mate 9 Pro har precis som dessa två telefoner fått svängda skärmkanter, men mer subtilt än på S7 Edge och mer i stil med den nedlagda Galaxy Note 7.
Till skillnad från både S7 Edge och Note 7 har inte Mate 9 Pro en skärm som går nästan hela vägen ut till telefonens kanter, varför skärmen i sig inte är mer än lätt böjd utmed kanterna. Endast det yttre skärmglaset har en lite kraftigare kurvning.
Likheterna med Samsungs S7-duo slutar dock inte med skärmen, utan vi ser även att hemknappen är mycket lik den på S7 Edge och Note 7. Hemknappen agerar även fingeravtrycksläsare, men kan till skillnad från Samsungs telefoner inte tryckas in – hemknappen är helt stum och av kapacitiv typ. Till vänster och höger om den centrerade hemknappen finner vi ytterligare två knappar, tillbaka och appväxling, vilka i mjukvaran kan programmeras att byta sida med varandra eller helt och hållet inaktiveras. Om dessa knappar inaktiveras kan man istället navigera genom svepgester på och runtom hemknappen.
Hela telefonens front täcks av ett stycke glas, under vilket vi finner en slags horisontellt svarvad metallyta. Vårt testexemplar är guldfärgat, och oavsett vad man tycker om färgen som sådan så tycker de allra flesta i vår omgivning att Mate 9 Pro utstrålar premiumkvalitet och lyx.
Direkt ur kartong är Mate 9 Pro har skärmen utrustats med ett lager skyddsplast. Detta går lyckligtvis att avlägsna, det är inte tänkt att vara ett permanentmonterat skydd som på många Sony-telefoner för några år sedan, men skyddsfilmen är så tunn och håller så pass hög kvalitet att vi aldrig kände att det var nödvändigt. Till skillnad från de flesta förmonterade skärmskydden av plast så tycks detta vara nanobehandlat, vilket ger skärmen en halkig och fettavstötande yta.
På telefonens vänstra långsida finner vi i överkant den i metallramen infällda släden för de två SIM-korten. Till skillnad från Mate 9 saknar Mate 9 Pro möjlighet att använda microSD-kort. På den högra långsidan finner vi i överkant volymknappen (+/-) samt strax nedan den strömknappen. Båda dessa knappar tycks vara av metall, håller exemplarisk kvalitet och bjuder på såväl bra motstånd som tydlig klickkänsla och sticker ut ordentligt från chassit så att vi lätt kan finna knapparna i blindo.
I telefonens huvudände finner vi något så ovanligt numera som ett IR-öga, vilket kommer väl till pass för alla som vill kunna använda telefonen som en universalfjärrkontroll. I fotänden finner vi från vänster till höger samtalsmikrofonen, 3,5 mm-uttaget, USB Typ C-porten samt en högtalaröppning. En andra högtalaröppning återfinner vi på telefonens front, ovan skärmen, vilken även extraknäcker som telefonsamtalshögtalare. Mate 9 Pro har alltså dubbla högtalare – mycket uppskattat.
Mate 9 Pro bygger på en så kallad unibodykonstruktion, där telefonens hela chassi och bakstycke är utskuret ur ett enda block metall. Detta gör telefonen mycket rigid och vridstyv; Huawei har de senaste åren nästintill fulländat byggkvaliteten på sina telefoner och Mate 9 Pro håller samma höga klass som Apples, HTC:s och Samsungs allra mest välbyggda telefoner.
I handen ligger Mate 9 Pro tämligen bra och den känns nästan som att hålla i Oneplus 3/3T, fast med en blankpolerad yta och lite mer påtaglig kurvning. Den större kurvningen i mate 9 Pro, jämfört med Oneplus 3, innebär att den är aningen bekvämare att hålla i handen.
Telefonen mäter enligt Huawei 152 x 75 x 7,5 millimeter vilket i höjd och bredd stämmer väl överens med vårt skjutmått, men däremot mäter vi tjockleken till 8 millimeter snarare än 7,5. Vikten uppges vara 169 gram, men vår brevvåg insisterar att vikten är 1,5 gram högre: 170,5 gram. Förmodligen anger Huawei vikten utan displayskyddet.
Tyvärr saknar Mate 9 Pro en officiell IP-klassificering för vatten- och dammresistens. Det är möjligt att telefonen har någon form av vattenresistens, exempelvis i form av nanobehandling som Motorolas Nexus 6 m.fl har, men Huawei har i skrivande stund vare sig bekräftat eller dementerat detta.
Fingeravtrycksläsaren
Fingeravtrycksläsaren är placerad på telefonens front, nedan skärmen, och har fungerat exemplariskt under hela vår testfas. Identifieringen av fingeravtryck misslyckas sällan och det fåtalet fall då det ändå har skett så har det utan undantag varit för att vi antingen har slarvat med att placera fingret på läsaren eller för att våra fingertoppar en regnig dag har varit för blöta.
En nackdel är att inprogrammeringen av fingeravtryck är en tämligen utdragen process som ofta kräver uppåt 20 inläsningar per finger, betydligt mer än de 5–6 man kommer undan med på vissa konkurrenter. Vi skall dock inte klaga för mycket på detta då inprogrammering är något man i regel gör sällan, och om ett 20-tal inläsningar resulterar i högre precision så finns det ärligen inte mycket att invända mot.
Bildskärmen
Bildskärmen är av AMOLED-typ och mäter 5,5 tum på diagonalen. Upplösningen är på 1 440 x 2 560 pixlar, även kallat WQHD, och i kombination med skärmens storlek resulterar detta i en pixeldensitet på 534 PPI – knivskarpt. Precis som Samsung Galaxy S7 Edge (och den numera nedlagda Note 7) har Huawei gett Mate 9 Pro-skärmen svängda långsidor. Kurvningen är inte lika påtaglig som i S7 Edge utan är mer i stil med hur Note 7 var.
Tack vare en blygsammare kurvning ser vi ingen färgförvrängning då skärmen betraktas rakt framifrån, något som är ganska påtagligt i S7 Edge, men samtidigt ser det helt enkelt inte lika läckert ut då skärmen inte sträcker sig hela vägen ut till telefonens långsidor.
Färgåtergivningen är för övrigt utmärkt, kraftfull utan att vara övermättad, och tack vare en tämligen avancerad editor för färgtemperatur kan vi ställa in den precis som vi vill ha den, om vi nu inte vore nöjda med färgåtergivningen i grundinställningen. Vilket vi dock är.
Då vi jämför Mate 9 Pro sida vid sida med Google Pixel XL så kan vi konstatera att Mate 9 pro har en aningen ljusstarkare skärm, vilket ger den en lite större läsbarhet utomhus i fullt dagsljus. Betraktningsvinklarna är som väntat utmärkta och slår Pixel XL på fingrarna. Inte minst i kraftiga vinklar lyckas Mate 9 Pro-skärmen bibehålla skapliga nyanser, medan Pixel XL-skärmen resulterar i färgförvrängningar. Förvisso använder man i princip aldrig en telefon på så vis, ur så kraftiga vinklar, men vi är ändå imponerade över hur vida vinklar Mate 9 Pro bjuder på.
Svärtan är som sig bör med en modern AMOLED-skärm i princip perfekt, och detsamma kan sägas om pekskärmens respons, rapphet och precision. Dock vill vi nämna en viss bristande respons i de tre fysiska ”touchknapparna” nedanför skärmen: tillbaka, hem och appväxling. Dessa tre kapacitiva knappar bjuder inte alls samma omedelbara och känsliga respons som pekskärmen i övrigt. Vi misstänker att Huawei har gjort detta med mening, för att undvika knapptryckningar av misstag, men vi finner det bara enerverande att vi tvingas vara mer bestämda med våra tryck på dessa knappar än på pekskärmen i övrigt.
Allt som allt bjuder Huawei Mate 9 Pro på en mycket imponerande skärm och pekskärm. Allt från skärpa och ljusstyrka till färgåtergivning, svärta, betraktningsvinklar och pekskärm är av toppklass. Enda smolket i bägaren är de aningen oresponsiva knapparna nedan skärmen, som kräver ett mer bestämt tryck.
Ljud- och samtal
Samtalskvaliteten har under vår testfas varit utmärkt, som så ofta är fallet numera, både i vår ände och i motpartens ände. Metallchassin är i regel inte helt optimalt vad gäller mottagning, men signalstyrkan motsvarar vad vi förväntar oss och är i regel vare sig bättre eller sämre än vad konkurrenterna presterar. Inte heller har vi noterat några problem med betydande signalfall när vi med båda händerna försöker täcka över så mycket av telefonen som möjligt – ”dödsgreppet” är alltså inte något att oroa sig för.
Telefon | dB 50cm från front | dB 50cm från högtalare |
Huawei Mate 9 Pro | 81 | 81 |
Google Pixel | 81 | 86 |
Google Pixel XL | 82 | 88 |
ZTE Axon 7 | 81 | 81 |
Sony Xperia X | 80 | 80 |
OnePlus 3 | 81 | 85 |
Elephone P8000 | 75 | 78 |
Huawei Nexus 6P | 87 | 87 |
LG Nexus 5X | 80 | 80 |
Xiaomi RedMi Note 2 | 77 | 82 |
Ulefone BeTouch 2 | 76 | 80 |
Motorola Moto X Style | 88 | 88 |
OnePlus 2 | 80 | 83 |
Samsung Galaxy S6 | 77 | 81 |
Motorola Nexus 6 | 87 | 87 |
LG Nexus 5 | 75 | 78 |
Samsung Galaxy S5 | 73 | 80 |
Samsung Galaxy S4 GPE | 63 | 66 |
HTC One M8 | 85 | 85 |
Nexus 7 (2103) | 73 | 76 |
Ljudet via de inbyggda högtalarna är skapligt. Vi finner en högtalare i telefonens fotände och ytterligare en på fronten ovanför skärmen. Den ovan skärmen placerade högtalaren extraknäcker i vanlig ordning som telefonsamtalshögtalare. Ljudet är lite tunt och saknar djupet som vissa andra telefoner bjuder på, men tack vare att det är två högtalare så är ljudnivån lika hög oavsett om vi mäter från fronten eller från fotänden: 81 decibel.
Dessvärre är detta långt ifrån lika högt som de mest ljudliga telefonerna, men det är samtidigt inte katastrofalt dåligt. Med 81 decibel placerar sig Mate 9 Pro ungefär mitt i vår lista.
Att det är två högtalare placerade långt ifrån varandra är en trevlig bonus då det innebär en betydligt lägre sannolikhet att båda högtalarna råkar täckas över helt och hållet samtidigt, vilket kan dämpa ringsignalen då telefonen ligger i fickan eller i en väska så pass mycket att man inte hör det inkommande samtalet. Med telefoner som Google Pixel XL, som bara har en högtalare i fotänden, är detta ibland ett problem.
Mjukvaran
Mate 9 Pro bygger direkt ur kartong på Android version 7.0, även kallad Nougat. Ovanpå Android har Huawei lagt sitt egenutvecklade gränssnitt EMUI, som i och med lanseringen av Mate 9 Pro har nått version 5.0. Huawei beskriver EMUI 5.0 som inspirerad av den egeiska kulturen, där vitt och klara färger dominerar.
Bakgrundsfärgen i EMUI 5.0 är med undantag för hemskärm och låsskärm och tillhörande funktioner i regel vit, och tämligen genomgående ser vi klarblå, nästan pastellblå, inslag i form av skärmelement som knappar, reglage och ikoner. Rent gränssnittsmässigt har Huawei i EMUI 5.0 lyckats mycket väl, vill vi påstå, och vi föredrar gränssnittsmässigt Mate 9 Pro och EMUI 5.0 framför exempelvis Samsungs TouchWiz och LG:s Optimus UI.
Mjukvaran är kraftigt anpassad jämfört med Android i dess standardutförande. För somliga är detta ett problem, för andra en tillgång, men rent generellt är vi – som är mycket förtjusta i Android i dess grundutförande – ganska imponerade av EMUI 5.0 i förhållande till tidigare versioner, som vi uppfattat som lite röriga och inte särskilt konsekvent. Gränssnittet är klart och tydligt och lättnavigerat och vi bjuds på en rad funktioner som är av praktisk nytta, men även en del onödig bloat, exempelvis ett inbyggt antivirusprogram.
Vi vet att de allra flesta föredrar att installera den typen av appar på egen hand snarare än att påtvingas en förinstallerad och icke borttagbar sådan. Lyckligtvis är inte antivirusfunktionen permanent aktiverad från start, vilket riskerar göra telefonen periodvis trög, utan den behöver aktiveras manuellt.
Något som vi på Swedroid inte är förtjusta i är när det saknas en så kallad ”applåda”, den i Android traditionella platsen där alla installerade appar hamnar. Ur kartong saknar EMUI 5.0 dessvärre en applåda – alla installerade appar hamnar på hemskärmarna, på ett mer Iphone-typiskt vis. De kan arrangeras i ordning och med mappar, för den som vill slippa en hemsk röra på hemskärmarna, men det är allt.
Lyckligtvis har Huawei tänkt på alla oss som inte alls tycker om Iphonelösningen och ger oss möjligheten att genom några simpla skärmtryck växla till en mer traditionell Androidlayout med en applåda. Vi är mycket tacksamma för detta, även om det förstås i annat fall hade varit en smal sak att installera en tredjepartslösning för detta, exempelvis Apex– eller Nova Launcher.
Vad gäller gränssnittets layout, utformning, funktionalitet och design är vi på det hela taget rätt nöjda med EMUI 5.0, inte minst med den mer traditionella applådan aktiverad, men det finns samtidigt saker som är mindre bra. Närmare bestämt flytet i gränssnittet.
Telefonen är rasande snabb, förstå oss rätt nu. Att installera appar, starta appar och spel och ladda tunga webbsajter et cetera går snabbt och som på räls, men gränssnittet lider tyvärr av ett visst oflyt i animationerna och övergångarna. Detta kan visa sig på olika vis, men främst uppstår det när vi skrollar i listmenyer, på webbsajter och i applådan. Korta men frekventa mikrofrysningar drar ner det rappa intrycket som telefonen i övrigt bjuder på.
EMUI 5.0 är i ett relativt tidigt utvecklingsstadium än så länge och vi har all anledning att tro att Huawei kommer fixa dessa mindre problem med flytet – inte minst då föregångaren EMUI 4.x har ett utmärkt flyt även på betydligt långsammare hårdvara – men i skrivande stund tvingas vi konstatera att det finns en del saker för Huawei att jobba på.
Inställningsmässigt finner vi mer eller mindre vi kan önska oss. I grund och botten känner vi igen det mesta från Android 7.0, men Huawei har stuvat om i inställningsmenyerna och lagt till en del smart funktionalitet. De har lyckats göra detta utan att gå överstyr vilket lätt resulterar i en ”bloatad” upplevelse, med alldeles för många appar och funktioner av tveksam nytta.
Bland guldkornen finner vi en avancerad editor för att ställa in skärmens färgtemperatur i ett nästintill gränslöst antal nyanser, samt smart geststyrning för saker som skärmdumpar och öppna utvalda appar. Vi är därtill mycket förtjusta i batteriinställningarna som ger oss en mycket mer överskådlig bild än Android i grundutförande, samt flera inbyggda (men ej tvingade) strömspararlägen som verkligen ger Mate 9 Pro en batteritid utöver det vanliga.
Utöver ett vanligt strömsparläge som exempelvis drar ned skärmens ljusstyrka och stänger av skärmen efter en kort tids inaktivitet finner vi även strömsparlägen för skärmen där vi ges möjligheten att sänka upplösningen samt växla till ett mörkt gränssnitt, vilket gynnar AMOLED-skärmen. Utöver detta finner vi slutligen även ett Ultra-läge där telefonens funktionalitet begränsas till de allra mest grundläggande funktionerna, med tid och datum samt tre applikationsikoner mot en helsvart bakgrund – med möjligheten att utöka till maximalt sex appar – och där inget annat kan göras med telefonen, allt för att maximera batteritiden vid ”nödsituationer”.
Nedan följer ett urval ur Mate 9 Pros inställningsmenyer och systemappar.
Kameran
Mate 9 Pro har fått en typ av dubbelkamera på bakstycket, bestående av en fullfärgskamera på 12 megapixlar och en monokrom (svartvit) kamera på 20 megapixlar. Dessa tu kameror arbetar ihop för att ge bilderna maximal lyster och skärpa, och ger dessutom Mate 9 Pro en typ av icke-digital zoom, vilket är ovanligt för mobilkameror. Båda kameralinserna har en bländare på f/2.2.
Till sin hjälp vid dunkla förhållanden finner vi en tvåtons-LED-blixt, och kamerorna har vidare fått såväl fasdetekterande autofokus som laserautofokus för närbilder. På fronten finner vi en så kallad selfiekamera på 8 megapixlar och en lins med ett riktigt skapligt bländarvärde om f/1.9.
Kameramjukvaran är inte helt perfekt, men ändå kompetent. Funktioner och finesser i överflöd, som om det vore en systemkamera, men vi noterar att mjukvaran ibland under korta stunder kan bli lite trög. Detta gäller EMUI 5.0 som helhet, och vi får intrycket att mjukvaran inte är färdigutvecklad ännu. Putsningar och optimeringar behövs, men även i sin nuvarande form är kameramjukvaran rent funktionellt fullt godkänd. Samarbetet med Leica tycks onekligen ha fått en positiv effekt.
Exempelbilder
Huawei Mate 9 Pro till vänster, Google Pixel XL till höger
Notis: Alla bilder har tagits med kameramjukvaran i dess grundinställning för respektive telefon och med den för tillfället via OTA senast tillgängliga mjukvaran . I bilder där fokuspunkten spelar någon roll, det vill säga närbilder, har vi manuellt lagt fokusen där vi vill ha den med hjälp av pekfokusfunktionen. Då kameramjukvarorna är i sitt grund-/autoläge så har vi alltså låtit kameramjukvaran själv hantera saker som exponering, färgåtergivning och vitbalans utan någon som helst hjälp från oss.
Problem med exempelvis överexponering kan i många fall åtgärdas om man växlar till ett manuellt kameraläge och själv justerar exponering och dylikt, men detta är inte något vi gör i våra kameratest. Vi testar helt enkelt alltid, med undantag av manuell pekfokus i vissa fall, kamerans ”point and shoot”-duglighet. En medveten fotograf kan manuellt kompensera för eventuella brister i kamerans autoläge och aktuell kamera kan alltså vara bättre för just dig än vad som framgår i våra recensioner.
De första två bildparen har tagits inomhus under dagtid. Ljusförhållandena är skapliga, men lätt dunkla. I det första bildparet ser vi att Mate 9 Pro lyckas mycket bra och matchar den ypperliga kameran i vår referenstelefon Google Pixel XL mycket väl. Mate 9 Pro bjuder på en aningen bättre skärpa utmed bildens yttre höger- och vänstersida, men Pixel XL kontrar med en naturligare exponering och snäppet bättre färger. Oavgjord rond.
I det andra bildparet misslyckas Mate 9 Pro av oklara skäl (trots att vi tog tre bilder med respektive telefon, och valde ut den bästa) med både skärpan och exponeringen. Vi lade här manuellt, med hjälp av pekfokus, skärpan mitt i den vita blommans center med båda telefonerna. Ronden till Pixel XL.
I det tredje bildparet set vi två tämligen lyckade resultat, med ett litet övertag för Mate 9 Pro vad gäller färgåtergivningen. Pixel XL renderar en lite för grå färgnyans, medan Mate 9 Pro mer eller mindre lyckas pricka färgerna våra egna ögon ser till perfektion. Skärpematchen går dock här till Pixel XL. Oavgjord rond.
I det fjärde bildparet, på trädet utomhus, ser vi att de tu telefonernas förmåga att hantera motljus skiljer sig åt en hel del. Mate 9 Pro lyckas förvisso rendera en naturligare färgåtergivning i det gröna gräset, men misslyckas å andra sidan med att rendera den blå himlen. Skärpan och detaljrikedomen går till Mate 9 Pro, även om den genom en lätt överexponering lyfter fram mer detaljer på trädstammens skuggsida än vad våra ögon kan uppfatta. Trots misslyckandet med den blå himlen ger vi ronden till Mate 9 Pro.
I det femte bildparet på de röda bären ser vi prov på en av Mate 9 Pros akilleshälar: manuell fokus med hjälp av pekfokus. Precis som i bilden på blommorna i det andra bildparet så misslyckas Mate 9 Pro att fokusera där vi manuellt väljer att lägga fokusen. Vi ser vidare prov på en lätt urvattnad grönnyans. Ronden till Pixel XL, som lyckas bättre med både skärpa och färger.
I det sjätte bildparet ser vi mer prov på Mate 9 Pros oförmåga att fokusera med manuell pekfokus. Fokus lades manuellt på det gulnade lövet, men endast Pixel XL lyckades fokusera korrekt. Återigen ser vi även lätt urvattnade grönnyanser från Mate 9 Pro. Ronden till Pixel XL.
Det sjunde bildparet, på löven på marken, är en revansch för Mate 9 Pro. Äntligen lyckas kameran lägga fokus där vi med pekfokus placerade den, och Mate 9 Pro tar en mycket bra bild. Färgåtergivningen är även den bra, och skärpan är utmärkt. Även Pixel XL gör ett bra jobb med skärpa och färger, men bilden är lite för dunkel för att ordentligt motsvara vad våra egna ögon såg. Ronden till Mate 9 Pro.
I det åttonde bildparet har vi tagit en bild rakt emot solen en molnfri dag, ett för kameror ofta mycket lurigt scenario. Mate 9 Pro lyckas inte riktigt kompensera för det kraftiga motljuset och vi ser att bilden, inte minst den blå himlen, blir tämligen urvattnad. Vidare ser vi ett ganska påtagligt linsblänk i bilden tagen med Mate 9 Pro. Google Pixel XL lyckas klart bättre med motljuset och levererar en klarblå himmel och betydligt mindre linsblänk. Skärpan, exempelvis trädens grenar i bakgrunden, är bättre i bilden tagen med Mate 9 Pro, men det är inte nog för att stjäla ronden, som går till Pixel XL.
I bilden på köket ser vi en lätt urvattnad bild från Mate 9 Pro, där en viss dynamik tycks saknas i framför allt de mörka bildpartierna. Bilden upplevs som lite platt, men samtidigt är färgåtergivningen lite mer realistisk än Google Pixel XL:s övermättade rödbruna nyanser på skåpluckorna. Skärpan är klart bättre i bilden tagen med Pixel XL och sammantaget går ronden, trots lite övermättade färger, till Pixeln.
I de två sista bildparen, mörkerbilderna, ser vi tyvärr två ganska dåliga bilder tagna av Mate 9 Pro. Kameran lyckas förvisso lyfta fram massor av ljus (som egentligen inte finns där) men det sker på total bekostnad av dynamik, färger och detaljrikedom. Google Pixel XL har en erkänt mycket kompetent mörkerkamera och vinner med lätthet båda dessa avslutande ronder.
Fotnot: Vi har läst flertalet rapporter om en kommande uppdatering till Mate 9 Pro som sägs åtgärda, eller i alla fall kraftigt förbättra, kamerans bristande mörkerprestanda. Vi har i skrivande stund ännu inte erhållit den här uppdateringen och vi kan inte göra något annat än att recensera telefonen som den fungerar med den senast tillgängliga mjukvaran via OTA – det vill säga samma mjukvara som majoriteten av konsumenterna själva använder.
Allt som allt har Huawei och Leica i Mate 9 Pro skapat en på många sätt imponerande kamera med bra skärpa och detalj, smart och genomtänkt mjukvara, snabb bildtagning och i regel bra färgåtergivning, men problem med pekfokusens precision och en i dagsläget smått bedrövlig mörkerprestanda drar ned betyget. Om den kommande uppdateringen är så bra som det viskas om så kommer Mate 9 Pro gå från att ha en bra kamera med ett par stora brister till att ha en mycket bra kamera som kan utmana de allra bästa, men om detta kan vi just nu bara spekulera.
Buggar och problem
Vår tid med Huawei Mate 9 Pro har varit tämligen problemfri. Utöver tidigare nämnda smärre prestandaproblem i mjukvarans gränssnitt har Mate 9 Pro bjudit på en stabil och trygg upplevelse. Vi har inte stött på några problem eller buggar i form av plötsliga appkrascher, längre låsningar, spontana omstarter eller överhettning trots att vi pressat hårdvaran.
Batteritiden
[bench]19battery|huawei mate 9 pro[/bench]
Med en batteristorlek på hela 4 000 mAh trumfar Mate 9 Pro på pappret i princip alla i Sverige etablerade konkurrenter, såsom Samsung Galaxy S7 Edge och ZTE Axon 7. Ett stort batteri innebär dock inte per automatik att batteritiden är bra. Om mjukvaran är dåligt optimerad eller om systemchippet är strömhungrigt så kommer batteritiden ändå bli lidande.
Lyckligtvis är Huawei Mate 9 Pro och dess mjukvara en till synes skapligt väloptimerade vad energieffektiviteten berör, och det nya toppchippet Hisilicon Kirin 960 tycks heller inte förbruka onormalt mycket energi även om vi samtidigt känner att det finns mer att hämta. Vid ett normalt användande i verkliga världen upplever vi att Mate 9 Pro kan matcha vår nuvarande batterikung Google Pixel XL steg för steg. Med båda telefonerna har vi när dagen är slut allt som oftast minst 40 % batteri kvar, efter en dag av medelhård användning.
Noteras bör dock att Google Pixel XL mäktar med ovanstående bedrift trots ett mindre batteri än Mate 9 Pro. Pixel XL är alltså mer energieffektiv än Mate 9 Pro, men likväl är vi mer än nöjda med hur Mate 9 Pro har presterat under vårt test.
I vårt artificiella batteritest, Futuremarks PCMark 2.0 Work Battery Life, slår Mate 9 till med den näst bästa tiden vi hittills har mätt upp, efter suveräne Google Pixel XL. Med en tid på 8 timmar och 12 minuter, 492 minuter, slår Mate 9 Pro toppkonkurrenter som Oneplus 3T med över en halvtimme, och fullkomligt utklassar telefoner som fjolårets Nexus 6P och ZTE:s i övrigt förträffliga Axon 7. Mot batteriledaren Google Pixel XL räcker det dock inte riktigt till, utan Mate 9 Pro får se sig slagen med nästan 40 minuter.
Vid laddning imponerar Mate 9 Pro rejält. Tack vare den på pappret kraftfullaste laddaren vi har sett skickas med någon telefon lyckas vi ladda det 4 000 mAh stora batteriet fullt på bara 93 minuter. Detta innebär att Huawei Mate 9 Pro är den i relation till batteristorlek snabbast laddande telefonen vi någonsin har testat, till och med snabbare än den långvarige ledaren Motorola Moto X Style. Imponerande!
Allt som allt är vi mer än nöjda med Huawei Mate 9 Pros batteritid och laddning, även om det förstnämnda sannolikt kan förbättras ytterligare med tanke på det väl tilltagna batteriet.
Spel, prestanda och grafer
Hjärtat i Mate 9-serien – Kirin 960 – är som vi konstaterade i inledningen utrustad med totalt åtta stycken systemprocessorkärnor varav fyra stycken Cortex-A73-kärnor, vilket Kirin 960 är först med att använda på marknaden, samt fyra stycken Cortex-A53-kärnor, enligt ARM:s big.LITTLE-arkitektur.
Cortex-A73 är ARM:s senaste systemprocessorkärna och levererar upp till 30% högre prestanda vid motsvarande strömförbrukning som föregångaren Cortex-A72 (Kirn 950). Under skalet är förändringarna betydande och Cortex A73 tillhör egentligen inte samma familj som Cortex A72 (Cambridge), utan har snarare mer gemensamt med Cortex-A17 (Sophia) – en kärna som aldrig användes i någon större utsträckning av exempelvis Qualcomm, Samsung eller Huawei, men som bland annat Mediatek dragit nytta av i MT6595. För den som vill läsa mer om Cortex-A73 går Anandtech i vanlig ordning på djupet.
Precis som i Kirin 950 använder Huawei ARM:s Cortex-A53-kärna som parhäst till den mer avancerade och kraftfullare A73-kärnan. A53-kärnorna erbjuder ingen imponerande prestanda, men det är inte heller deras syfte, utan de används vid låg belastning för att erbjuda så låg energiförbrukning som möjligt. Samtliga åtta stycken kärnor kan arbeta tillsammans vid högre belastning.
Ytan en A73-kärna tar i anspråk har vidare minskat i förhållande till vad en A72-kärna kräver, från 1.15 mm2 till 0,65 mm2, vilket lämnar mer plats åt annat i det sammansatta chippet, som exempelvis en mer avancerad grafikdel.
Som följeslagare till de fyra stycken A73-kärnorna har Huawei bakat in ARM:s nyaste och kraftfullaste grafikdel i form av Mali-G71, som efterträder Mali-T860 / T880.
Mali-T880 återfinns i bland annat Exynos 8890 som sitter i Samsungs populära S7-serie med en konfiguration om 12 stycken kärnor (MP12). Huawei använde samma krets i Kirin 950 samt Kirin 955, men då i en konfiguration med 4 (MP4) kärnor, vilket inte medgav någon imponerande prestanda bredvid Exynos 8890 eller Qualcomms Snapdragon 820-plattform (Adreno 530).
Mali-G71 skalar från en till trettio stycken kärnor och levererar upp till 20% högre energieffektivitet, 40% högre prestanda och 20% utökad extern minnesbandbredd i jämförelse med Mali-T880. G-71 är också optimerad för Khronos plattformsoberoende API ”Vulkan” och är designad med bland annat VR i åtanke. G71 arbetar vid en klockfrekvens på 850 MHz och har en fillrate på 27.2Gpix/s medan T880 arbetar med samma klockfrekvens men levererar samtidigt bara en fillrate på 13.6Gpix/s.
Av graferna nedan framgår hur Kirin 960 presterar i jämförelse med konkurrerande plattformar vid syntetisk belastning.
[bench]19system|huawei mate 9 pro[/bench]
Av arbetsminnet om 6GB återstår 5720MB för operativsystemets räkning efter att bland annat radiodel/modem lagt beslag på sitt.
I AnTuTu benchmark presterar Kirin 960 det högsta resultat vi uppmätt i minnesdelen. Om än med knapp marginal till HTC 10.
I Androbench presterar flashminnet vid slumpmässig läsning / skrivning 169MB/s respektive 20MB/s. Läshastigheten är den högsta vi mätt upp medan skrivhastigheten halkar efter S6 Edge och, märkligt nog, Huawei P9.
[bench]19cpu|huawei mate 9 pro[/bench]
Även i Geekbench slår Kirin 960 nytt testrekord med 6374 poäng, vilket placerar den före Apples iPhone 7 och den tidigare androidtestettan Galaxy Note 7.
I 3Dmark hamnar Kirin 960 däremot i lä och får se sig besegrad av bland annat Note 7 och OnePlus 3/3T. Detsamma gäller i Vellamo Metal och slutligen Vellamo HTML.
[bench]19gpu|huawei mate 9 pro[/bench]
I detta moment ser vi varför Kirin 960 halkar efter konkurrenterna i grafikintensivare tester som Antutu och 3Dmark. Trots att ARM:s allra senaste GPU – Mali-G71 – används presterar Kirin 960 i linje med Exynos 8890/Mali-T880 MP12 (ex. Galaxy S7). Qualcomms Snapdragon 821/Adreno 530 (ex. Google Pixel, OnePlus 3T) presterar överlag bäst.
Slutsats
Huawei har med Mate 9 Pro skapat en telefon som till det yttre inte är långt ifrån ett mästerverk. Att Huawei kan bygga telefoner med mycket hög premiumkänsla har vi varit medvetna om i flera år nu, men med Mate 9 pro känns det som att de har tagit ytterligare ett steg framåt. Lyxkänslan är påtaglig, och telefonen andas till det yttre kvalitet på alla sätt och vis.
AMOLED-skärmen på 5,5 tum och med en upplösning på 2650 x 1440 pixlar är kort sagt fantastisk, och den har fått lätt svängda kanter på samma vis som Samsungs utmärkta Galaxy S7 Edge, men långt ifrån lika påtaglig kurvning. Kameran är bra, bitvis mycket bra, men ett par problem i form av dålig mörkerprestanda och oprecis pekfokus drar ned betyget. En uppdatering som skall åtgärda dessa problem sägs dock vara på väg.
Prestandan, genom Huaweis egenutvecklade Kirin 960-chipp, är mycket bra. Telefonen är i nästan alla lägen snabb och kompetent, men Huawei har samtidigt lite att jobba på vad gäller det sprillans nya EMUI 5.0-gränssnittet (som bygger på Android 7.0 Nougat) som behöver en del optimeringar vad gäller gränssnittets flyt vid svep, skrollning och grafiska övergångar, har några mindre layoutbrister samt behöver en och annan putsning vad gäller den svenska ”översättningen”.
Batteritiden är, tack vare ett rejält tilltaget batteri på hela 4 000 mAh, av toppklass. Pixel XL är fortfarande den i våra batteritest regerande härskaren, trots ett mindre batteri, men vi misstänker att det finns en hel del mer att hämta från Mate 9 Pro då Huawei har optimerat EMUI 5.0 lite mer, precis som de gjorde med EMUI 4.0.
Prislappen ligger i skrivande stund på från 7 600 kronor och uppåt, vilket är en saftig bit pengar, men samtidigt får man för detta hela 128 GB lagringsutrymme, 6 GB RAM, en av de mest välbyggda telefonerna på marknaden, dubbla SIM-kortplatser samt en skärm av toppklass. Och man kommer definitivt inte stöta på andra människor med exakt samma telefon på vart och vartannat gatuhörn, vilket inte kan sägas om alla konkurrenter.
Swedroid rekommenderar Huawei Mate 9 Pro, inte minst för er som uppskattar hög byggkvalitet, god prestanda, bra batteritid och en utmärkt skärm samt tilltalande design.
[P_REVIEW post_id=145394 visual=’full’]