Huawei fortsätter på inslagen väg under 2016: precis som fjolåret, då Huawei P8-familjen bestod av tre olika modeller, består årets upplaga P9-telefoner av tre modeller: P9, P9 Plus och P9 Lite.

Vi har tidigare testat såväl P9 som P9 Plus och turen har nu kommit till den minst kostsamma telefonen ut trion: P9 Lite, med en prislapp på cirka 3 000 kronor. P9 Lite delar som väntat en hel del designelement och specifikationer med sina två större syskon, men för att kunna göra P9 Lite hela 2 300 kronor billigare än mellansyskonet P9 har Huawei förstås tvingats spara in litegrann här och var.

I den här recensionen kommer vi ta en närmare titt på P9 Lite för att utröna hur mycket man tvingas kompromissa om man väljer att spara dessa tusenlappar. Är P9 Lite en prisvärd pjäs, eller är de prispressade kompromisserna helt enkelt för betydande för att ge telefonen en ärlig chans? Vi hoppas i den här recensionen kunna svara på den frågan.

Specifikationer

Specifikationer	Huawei P9 Lite
Releasedatum	Sommaren 2016
Processor	2GHz octa-core
Plattform	HiSilicon Kirin 650 64-bit
Grafikkrets	Mali-T880 MP2
RAM-minne	3GB
Inbyggt minne	16GB / plats för minneskort
Skärm	5,2" / FHD - 1080x1920 pixlar / 424PPI
Skärmtyp	LCD / 16:9 / 74,54 cm² / ~69,9% av fronten
Kamera	13MP
Främre kamera	8MP
Vikt	147g
Höjd, bredd, djup	146,8 x 72,6 x 7,5mm
Batteri	3000mAh
Kommunikation	microUSB, Bluetooth 4.1, Wi-Fi 802.11 b/g/n
Sensorer	GPS+GLONASS, accelerometer, magnetometer, närhetssensor, fingeravtrycksläsare
FM-radio / NFC	Ja / Ja
Nätverk	GSM / HSDPA / LTE
IP-klassning	Nej
Övrig info	3,5mm-jack.
Mer info	Mer info om Huawei P9 Lite på Androidenheter.se

P9 Lite bygger på en 5,2 tum stor LCD-skärm med en upplösning på 1080 x 1920 pixlar vilket ger en pixeldensitet om 424 PPI. Under skalet sitter chippet HiSilicon Kirin 650, utvecklat av Huawei själva. Kirin 650 består av åtta kärnor totalt, av ARM:s big.LITTLE-arkitektur: fyra stycken huvudkärnor av Cortex-A57-typ med en maxhastighet på 2.0 GHz och fyra stycken sekundära strömsnålare kärnor av Cortex-A53-typ med en maxhastighet på 1.7 GHz.

RAM-bestyckningen är antingen 2 eller 3 GB beroende på version. I Sverige säljs oss veterligen tack och lov endast den mer välbestyckade 3GB-versionen (LPDDR3). Det interna lagringsminnet är på tämligen låga 16GB, men vi bjuds lyckligtvis på en MicroSD-kortplats för lagringsminnesexpansion på (enligt GSMArena) upp till 256GB. Vi har själva endast testat upp till 64GB, utan problem.

Kamerabestyckningen består av en huvudkamera med en sensor på 13 megapixlar och en frontkamera på 8 megapixlar. Vi finner vidare stöd för LTE-band 1, 3, 7, 8 och 20 vilket ger ett gediget (men ej 100% komplett) stöd för svenska LTE-band och utmärkt 3G-stöd (HSPA 42.2/5.76 Mbit/s, LTE Cat6 300/50 Mbit/s).

P9 Lite har därtill förstås stöd för de normala trådlösa standarderna såsom Wi-Fi 802.11b/g/n (2,4 + 5 GHz), Bluetooth 4.1, NFC, och (A)-GPS/GLONASS. Vi finner som en liten bonus även stöd för FM-radio. Kabelanslutning för dataöverföring och laddning sker via MicroUSB v2.0.

Konstruktionen är av hög standard, som alltid med Huawei de senaste åren: en solid metallram gör telefonen ytterst vridstyv. Telefonens yttermått är 146,8 x 72,6 x 7,5 millimeter och pjäsen väger in på 147 gram i skuggan. Det inbyggda och ej utbytbara batteriet har en kapacitet på 3 000 mAh.

I kartongen

Vårt testexemplar av Huawei P9 Lite levererades i en helt omärkt vit kartong av tämligen lågkvalitativ papp. Vi kan inte svara på om butiksexemplaren levereras i en lyxigare kartong, men det är heller inte av någon större vikt. Det viktiga är förstås innehållet.

Vår kartong innehöll utöver telefonen i sig (svart, 3GB RAM, modell VNS-L31) en vit laddadapter på låga 5V och 1A, en vit USB-kabel på dryga metern, ett metallstift för utmatning av kortsläden, ett skärmskydd (ej förmonterat) och ett par trådburna vita in ear-hörlurar med svarsknapp.

Då vårt exemplar som sagt är ett exemplar avsett för media kan vi inte svära på att kartongens innehåll för butiksexemplaren som går ut till er kunder är identiskt med vårt. Är innehållet av vikt rekommenderar vi er som alltid att fråga återförsäljaren innan ett eventuellt köp.

Utseende, konstruktion, knappar, anslutningar, sensorer

Huawei har de senaste åren levererat telefoner av hög bygg- och materialkvalité, och P9 Lite är inget undantag. Med en gedigen och snyggt formgiven metallram är Lite vridstyv och känns lyxig i handen, trots att pjäsen blott kostar strax under tre tusenlappar.

Bakstycket är fastmonterat och är tillverkat av mattbehandlad plast och håller inte riktigt så hög kvalité som telefonen i övrigt, men kanske kan man inte förvänta sig för mycket för en telefon i den här prisklassen. Den aningen ”plastiga” känslan till trots så är passformen oklanderlig och tack vare att bakstyckets utsidor är mjukt rundade ligger telefonen mycket bra i handen. Känslan påminner en hel del om Sonys Xperia X.

På telefonens vänstra långsida finner vi i överkant, infällt i lättmetallramen, kortsläden för de dubble SIM-korten (eller SIM + MicroSD för den som så önskar). På den övre halvan av den högra långsidan finner vi volymknappen och strömknappen. Båda dessa knappar sticker ut ordentligt från metallramen, vilket gör dem lätta att finna i blindo, och bjuder därtill på ett gott motstånd och en tydlig klickkänsla. Inga klagomål här.

I telefonens huvudände finner vi 3,5mm-uttaget för exempelvis hörlurar, samt en liten perforering för den sekundära mikrofonen. I fotänden sitter MicroUSB-porten centrerad, omgiven av perforeringar (”högtalargaller”) på vardera sida. Telefonen har dock inte stereohögtalare, utan den högra öppningen är för högtalaren och bakom den andra sitter samtalsmikrofonen.

Högt upp på bakstycket sitter fingeravtrycksläsaren centrerad, strax nedan kameralinsen och dess tillhörande LED-blixt som sitter skyddade bakom ett stycke glas inte helt olikt Huawei Nexus 6P, men utan att sticka ut från bakstycket.

Fingeravtrycksläsaren håller utmärkt klass och är såväl snabb som precis. Ytterst sällan misslyckas läsaren identifiera våra fingeravtryck, och inläsningen går i regel på en bråkdel av en sekund från det att fingret placeras på läsaren, med avstängd skärm, till dess att vi befinner oss på hemskärmen.

Programmeringen är därtill till skillnad från exempelvis OnePlus One, 2 och 3, Samsung Galaxy S6 och Sony Xperia en snabb affär och kräver i regel endast 6-7 inläsningar per fingeravtryck, att jämföra med ett 20-tal för flera av de ovan nämnda konkurrenterna. 6-7 inläsningar för programmering är i paritet med Googles egna Nexus-telefoner 5X och 6P. Mycket bra.

Bildskärm och digitizer

P9 Lite har precis som syskonet P9 utrustats med en 5,2 tum stor LCD-skärm med en upplösning på 1080 x 1920 pixlar. Där brodern P9 har fått en LCD-skärm av IPS NEO-typ har lillebror Lite ”bara” fått en LCD av IPS-typ. IPS NEO är en vidareutveckling av IPS och bjuder på bland annat på bättre svärta, mindre ljusläckage längs med kanterna och en mindre ”ram” runtom skärmen. P9 Lite är några millimeter större än P9 både på höjd och bredd, vilket rimmar mycket väl med att den lite äldre skärmtypen kräver lite större ram.

Svärtan är mycket riktigt aningen sämre i P9 Lite än i P9, men skillnaden är mindre än vad vi hade förväntat oss. Även ljusläckaget längs med skärmens långsidor är lite större, men även detta är ganska marginellt. Den maximala ljusstyrkan är godkänd, klart bättre än fjolårets P8 Lite men också bättre än Nexus 6P, men kan inte riktigt matcha den tämligen ljusstarka Sony Xperia X. Ljusstyrkan och kontrasten ger skärmen en hygglig läsbarhet utomhus, i fullt dagsljus, men i direkt solljus är skärmen näst intill oläslig.

Färgåtergivningen är utmärkt och upplevs som livlig och kraftfull. Kanske aningen för kraftfull för somligas smak, men onekligen vacker. Betraktningsvinklarna är bra men kan inte mäta sig med de bästa. En hel del ljusstyrka går förlorad i vinklar större än 45 grader, vilket dock är av ganska marginell betydelse i de flesta fallen.

Skärpan är god men inte ypperlig. Med en 1080p-upplösning på en 5,2 tum stor skärm landar pixeltätheten på 424 PPI, vilket är bortom vad redaktionens ögon kan uppfatta annat än på tämligen nära håll. Vi har inget att klaga på här – en skärm med högre upplösning skulle både äta batteri och ge gränssnittet ett sämre flyt, så vi anser att 1080p var helt rätt val.

Pekskärmen fungerar som väntat numera utmärkt och vi har inte haft problem med vare sig responstid, flerfingergester eller precision. Med det medföljande skärmskyddet installerat förtas dock en del av den härligt glatta känslan och vi upplever att skärmen missar några enstaka lätta pek och svep, varför vi snabbt avlägsnade skärmskyddet igen.

Allt som allt har P9 Lite fått en bra skärm som förvisso inte kan matcha de bästa men som i relation till telefonens prisklass är utmärkt. Vi känner inte att vi är villiga att betala 2 300 kronor mer för det dyrare syskonet P9 enkom för en aningen bättre skärm.

Mjukvaran

 

Huawei P9 Lite bygger på Android 6.0 Marshmallow och har ovanpå detta förstås utrustats med Huaweis egenutvecklade Emotion UI (”EMUI”) med versionsnummer 4.1. EMUI 4.1 bjuder på en rad funktioner och finesser som Android i grundutförande saknar, och anammar därtill en mer Apple IOS-inspirerad design och layout där bland annat den klassiska Android-applådan saknas.

Alla installerade applikationer hamnar alltså direkt på hemskärmarna, men kan enkelt organiseras med hjälp av mappar och genom att skapa fler hemskärmar. Huruvida detta är en bra eller dålig approach är helt och hållet en smaksak, men vi på redaktionen föredrar den klassiska Android-applådan. Lyckligtvis är det en smal sak att installera valfritt hemskärmsalternativ via Google Play Store.

Vi på redaktionen är inte helt nöjda med den IOS-inspirerade hemskärmslayouten och avsaknaden av en applikationslåda, men samtidigt bjuder gränssnittet på en rad smarta och funktionella finesser såsom möjligheten att ställa in skärmens färgtemperatur, att justera hemskärmarnas rutnät (hur många applikationsikoner man vill skall synas per hemskärm), olika ringsignaler baserat på SIM-kort (P9 Lite har dubbla SIM-kortplatser), dynamisk bakgrundsbild för låsskärmen och en skapligt avancerad strömhanteringsmeny för att maximera batteritiden.

Ju mer vi rotar runt i Huaweis EMUI-gränssnitt desto mer smarta finesser finner vi, men dessvärre upplevs det ofta som lite rörigt och svårnavigerat – finesserna finns där och de är ofta smarta, men de kan vara svåra att hitta fram till, och den lite bristande svenska översättningen gör det ytterligare lite förvirrande. Vi ogillar, även om det är en petitess, att telefonen inte automatiskt går in i filöverföringsläge då den ansluts via USB till en dator. Man får heller inte frågan vad man vill göra när telefonen ansluts, utan allt som sker är att batteriladdning påbörjas.

En personlig favorit är den dolda finessen som låter användaren dölja ikoner/appar på hemskärmarna. Funktionen nås genom att man utför en omvänd nypgest på hemskärmen (”tvåfingersinzoomning”) varpå man når ett dolt hemskärmslager där man kan lägga in appar som man inte vill att obehöriga skall kunna se på din hemskärm, exempelvis om man låter kompisen använda telefonen. Såvida, förstås, de inte är välbekanta med EMUI-gränssnittet och känner till det dolda lagret. Dessvärre kan man inte lösenordsskydda eller sätta fingeravtryckslås på det här dolda lagret, något som annars hade gjort det ännu bättre.

Den som slår till på en telefon ur P9-familjen gör klokt i att ta sig god tid och lära sig var alla funktioner och finesser återfinns. När man väl har lärt sig gränssnittet finns det en hel del karameller att suga på – väl värt mödan.

Kameran

Huawei har till skillnad från P9 och P9 Plus, som har utvecklats i samarbete med Leica (eller åtminstone har fått Leicas välsignelse att använda deras varumärke) och har dubbla 12-megapixelkameror på baksidan, gett P9 Lite en kamera på baksidan. Med 13 megapixlar totalt, bakgrundsbelysning, en sensorstorlek om 1/3 tum och en sensorpixelstorlek om 1,12 mikroner har P9 Lite på pappret inget att skryta med, men heller inget att skämmas för. Vi gissar att sensorn är från Sonys Exmor RS-familj och har beteckningen IMX217, men vi har inte hittat några officiella uppgifter rörande detta.

Tretton megapixlar med en pixelstorlek om 1,12 mikroner motsvarar ungefär vad flaggskeppstelefoner hade för 2-3 år sedan. Linsen har ett bländarvärde om f/2.0 vilket ger kameran ett bra ljusinsläpp, och som kompanjon vid dåliga ljusförhållanden finner vi även LED-blixt/-lampa. Till skillnad från de större syskonen P9 och P9 Plus saknar Lite även laserautofokus.

Frontkameran är på 8 megapixlar och har även den ett bländarvärde på f/2.0.

Maxupplösning vid videoinspelning är för huvudkameran 1080p i 30 bilder per sekund, och för frontkameran 720p i 30 bilder per sekund.

Kameramjukvaran

 

Även om den smått legendariska kameratillverkaren Leica inte har varit med och utvecklat kameran i P9 Lite, eller gett Huawei dess välsignelse att använda deras varumärke för P9 Lite, så är ändå kameramjukvaran ytterst snarlik mjukvaran i de två dyrare syskonen. Detta innebär en mängd avancerade funktioner och finesser, inte minst i det manuella ”Pro Photo”-läget.

Med ”Pro Photo” aktiverat kan vi ställa in en smärre uppsjö inställningar efter tycke och smak, såsom ISO-balans, exponering, vitbalans, färgnyanser och tre olika fokuslägen, varav ett manuellt fokusläge. Att säga att kameramjukvaran är kompetent är näst intill en underdrift.

Autoläget är mycket simpelt och mjukvaran bestämmer kort och gott själv vilka inställningar som passar bäst under givna förhållanden. Som nästan alltid har dock autoläget en hel del brister och kan inte på långa vägar matcha det vi själva kan åstadkomma i det manuella läget, om vi är villiga att ta god tid på oss.

Som ”peka och klicka”-kamera duger autoläget hyggligt, exempelvis för enkel dokumentation (matbilder) och ögonblicksbilder, men vi föredrar inte sällan att ta tio sekunder extra på oss, använda pro-läget, och fånga en bättre bild. En favorit är den mycket välfungerande ”Object Tracking”-funktionen, som alltså följer och håller ett utvalt objekt i fokus. Många kameror har den här funktionen, men långt ifrån alla fungerar speciellt väl.

En enerverande brist i kamerans mjukvara är att inte alla menyelement kan roteras från porträttläge till landskapsläge. Om man exempelvis fotograferar i landskapsläge och vill öppna inställningarna för saker som kameraupplösning, GPS-tagg eller timer så måste man vrida telefonen till porträttläge.

Om man däremot istället vill växla till ett annat kameraläge (exempelvis till ”Pro Photo”) så kan man låta telefonen förbli i landskapsläge. Skärmrotationen i kameramjukvaran fungerar alltså klanderfritt i vissa menyer, men inte i andra. Det känns helt enkelt som att de inte har hunnit färdigställa kameramjukvaran ordentligt. Den är fortfarande ytterst kompetent, men en del layoutbuggar återstår att fixas.

Exempelbilder

Huawei P9 Lite (till vänster) vs Huawei Nexus 6P (till höger)

Precis som Sony Xperia X som vi testade för några veckor sedan så uppvisar Huawei P9 Lite svårigheter med färgbalansen, även om det inte är lika illa som i Xperia X. I det första bildparet, på den lilla motorcykeln, ser vi en närmast rödorange nyans på bilden tagen med P9 Lite, när verkligheten är mycket närmare det Nexus 6P presterar: det vill säga klarröd.

Vi ser vidare en del problem med vitbalansen/exponeringen när vi, som alltid, fotograferar med kamerans autoläge/grundinställning. Ett utmärkt exempel på detta ser vi i det andra bildparet, på stenformationen ute i vattnet, där en hel del detalj går förlorad i de överexponerade ljusa partierna.

Skärpan är riktigt skaplig och vi upplever att P9 Lite i vissa fall lyckas lyfta fram lika mycket detaljrikedom och skärpa som vår erkänt kamerakompetente referenstelefon Nexus 6P – åtminstone så länge ljusförhållandena är goda och alla bitar faller på plats. Dessvärre faller inte alla bitar på plats trots att vi upplever förhållandena som perfekta.

Minuspoäng utdelas även för skärpan utemot bildens utkanter. Ett gott exempel på detta finner vi i det sjunde bildparet, på metallplaketten: ju längre från bildens mittpunkt vi kommer, desto mer linsoskärpa ser vi.

I mörker förlorar P9 Lite precis som Sony Xperia X en hel del skärpa och fokus och bjuder på brus, till skillnad från Nexus 6P och dess i runda slängar dubbelt så stora sensorpixlar som ger ett mycket bättre ljusinsläpp.

Vid närbildsfoto, som på bilden på metallbrickan på trädstammen, visar P9 Lite framfötterna och lyckas ta en riktigt bra bild såväl vad gäller exponering som färgnyans och skärpa.

Buggar och problem

Till vår belåtenhet har vi under testfasen, med undantag av det i kamerakapitlet nämnda problemet med att delar av gränssnittet inte autoroterar då man växlar mellan porträtt- och landskapsläge, inte stött på en enda bugg i Huawei P9 Lite. Telefonen varit stabil som en granitklippa och vi har vare sig stött på problem som plötsliga appkrascher, spontanta omstarter, frysningar/låsningar eller något som framtvingar en manuell omstart av enheten.

Värt att nämna, av petitessart, är dock en del tveksamma översättningar av Androids menyer i det svenska språkpaketet. Som exempel ”Portable Wi-Fi Hotspot” som Huawei har översatt till ”Bärbar wi-fi-hotspot”, vilket inte är riktigt korrekt även om telefonen förstås är bärbar. Portabel, inte bärbar, är sannolikt ordet de söker här. Ett annat exempel är ”Display” som har översatts till ”Visning”, vilket precis som föregående exempel inte nödvändigtvis är fel, men inte heller är riktigt vad vi på redaktionen anser är korrekt i sammanhanget.

Batteritiden

Batteritiden har under våra veckor med P9 Lite varit mycket bra. Vi har med undantag från dagar med extremt tung användning (exempelvis då vi utför alla våra prestandatest) aldrig behövt stödladda telefonen för att klara oss till då det är dags att natta kudden. I regel har vi minst 25 % laddning då laddaren kopplas in innan vi somnar, och somliga dagar har vi landat på runt 40 % vid dagens slut.

För lätta användare tvivlar vi inte ens sekund på att P9 Lite kan klara två dagar utan laddning, men med vårt användningsmönster vore det mycket tveksamt om vi skulle klara två hela dagar.

[bench]17battery|huawei p9 lite[/bench]
I vårt batteritest, utfört med hjälp av appen PCMark vilken simulerar ”riktig” användning av telefonen, mäter vi upp en respektabel tid om 533 minuter, vilket placerar P9 Lite en god bit upp på den övre halvan av vår batterilista, strax efter Samsungs utmärkta Galaxy S7 edge.

Batteriladdning är däremot en mycket tragisk affär. Huawei har snålat in rejält och skickar med en laddare med låga 5V och 1A. Laddare med blott 1A har vi inte sett på många år: de allra flesta tillverkarna skickar numera med laddare med åtminstone 5V och 1.5A, även för budgetmodeller, och många skickar därtill med snabbladdare.

På grund av den ytterst klena laddadaptern behöver Huawei P9 Lite hela 205 minuter för att laddas full, från tom. Nästan tre och en halv timme. Detta är det näst sämsta resultatet vi någonsin har mätt upp och kan jämföras med den i förhållande till batteristrolek snabbast laddande telefonen vi har testat, Motorola Moto X Style, som med exakt samma batteristorlek (3 000 mAh) laddar fullt på blott 71 minuter, eller en timme och 11 minuter.

Vi testade efter detta bedrövliga resultat att ladda med en snabbladdare, för att se om telefonen är kapabel att laddas snabbare med en bättre laddare. Vi lyckades med den betydligt snabbare laddaren nå full laddning på 132 minuter, det vill säga nästan en timme snabbare än med den medföljande laddaren, men ändå långt ifrån lika snabb laddning som de snabbast laddande telefonerna med ungefär samma batteristorlek.

Spel, prestanda och grafer

Huaweis P9 Lite är som vi tidigare har konstaterat budgetmodellen i årets uppsättning P-telefoner, och ingenstans är kostnadsbesparingarna mer uppenbara än vid syntetiska prestandamätningar. P9 Lite är 2 300 kronor billigare än storebror P9, och det är just här majoriteten av dessa kronor har sparats in.

Vid ett normalt användande är P9 Lite, precis som Sonys Xperia X som vi testade häromveckan, mycket rapp: inget lagg i gränssnitt, appinstallationer är snabba, rendering av webbsajter går skapligt snabbt och telefonen känns rent allmänt, rent subjektivt, som en betydligt dyrare pjäs än vad den är.

Precis som Xperia X ser vi dock genast att P9 Lite inte på långa vägar kan matcha de bästa, eller i många fall inte ens två år gamla telefoner, när vi jämför benchmarkpoängen för de olika testapplikationerna.

Framför allt är grafikkretsen tämligen långsam, och till skillnad från Xperia X som trots dåliga resultat i de syntetiska grafiktesterna presterade bra då vi testade en rad olika spel på Google Play, har P9 Lite stora problem att rendera ett acceptabelt bildflöde i några av de mer avancerade spelen. Sägas bör dock att många 3D-spel fungerar alldeles utmärkt, såsom motorcykelspelet Traffic Rider.

Vi summerar prestandan som god nog för det allra mesta och sannolikt de allra flesta – inte minst känns telefonen mycket rapp vid normalt användande – men vi avråder bestämt från ett köp för de som avser spela avancerade 3D-spel på enheten. Enklare spel som Angry Birds fungerar utan några som helst bekymmer, och detsamma gäller enklare 3D-spel där detaljnivån inte är för hög.

Vi låter prestandagraferna här nedan tala för sig själva.

[bench]17system|huawei p9 lite[/bench]

[bench]17cpu|huawei p9 lite[/bench]

[bench]17gpu|huawei p9 lite[/bench]

Slutsats

När vi sammanfattar Huawei P9 Lite måste vi gång på gång påminna oss om att det trots allt är en telefon av budgetklass vi håller i vår hand. Det är lätt att glömma detta, då telefonen i sig är ytterst gediget och exklusivt byggd, skärmen är utmärkt om än ej av yttersta toppklass, batteritiden är föredömlig och telefonen känns vid ett normalt användande mycket rapp.

För strax under 3 000 kronor kan en P9 Lite bli din, och för detta får man en telefon som i mångt och mycket matchar betydligt dyrare telefoner, som exempelvis Sony Xperia X som sammantaget bara är en aningen bättre telefon men med en prislapp som är nästan 2 500 kronor högre.

P9 Lite är alltså en mycket prisvärd pjäs, men den är ingalunda felfri eller utan brister. Huaweis plattform, Kirin 650, är tämligen klen, inte minst vad grafikprestandan berör, och kameran är även om den inte skämmer ut sig inte i närheten av de bättre telefonerna från 2015 och 2016.

Huawei har även i jämförelse med storebror P9 sparat in litegrann på bildskärmen, som är av ett lite äldre snitt. IPS-skärmen är fortfarande skaplig, men svärta och betraktningsvinklar är inte riktigt så bra som i syskonet P9. Ytterligare besparingar finner vi i kartongen, där den medföljande laddaren är på förvånansvärt låga 5V och 1A, vilket innebär att P9 Lite är den näst långsammast laddande telefonen vi någonsin testat.

Lyckligtvis är batteritiden, då telefonen väl är fulladdad, mycket konkurrenskraftig. Både i vårt syntetiska batteritest, där vi mäter upp nästan nio timmar, och vid ett mer normalt användande där vi med enkelhet klarar oss en hel dag även med tämligen aktivt användande, imponerar P9 Lite.

Kameran är skaplig utan att imponera, och mjukvaran är ytterst kompetent (trots att den behöver lite finputsning i gränssnitt och layout). Ett avancerat manuellt läge ger oss goda möjligheter att ta så perfekta bilder som kamerasensorn mäktar med. Till skillnad från Sony Xperia X hade vi inte ens under dagar med 65 grader i solen några problem med överhettning.

Prislappen ligger i skrivande stund på cirka 3 000 kronor och uppåt, att jämföra med cirka 5 300 kronor för storebror P9 och 6 800 kronor för P9 Plus.

Huawei P9 Lite är en av de mest prisvärda telefonerna man kan köpa just nu, och vi rekommenderar den varmt.

[P_REVIEW post_id=139341 visual=’full’]