Diskussion: Riksbankens betalningssystem RIX-INST

Mycket välkommet! Sjukt irriterande att behöva vänta en dag för att man råkar ha en annan bank än mottagaren.

Märkte själv av det när vi sålde bil för ett par år sedan och skulle lösa in den mot nya bilen. Ett dygns fördröjning var lagom spännande då och gjorde saken rätt mycket krångligare.

 

Realtid.......inte bra för när bedrägeri är ett problem.

 

De har även en del artiklar vid sidan av pressmeddelanden.

Nedan om modernisering av RIX, 2024-03, ev. framtida plattformsdelning, fler aktörer.
Riksbanken moderniserar RIX

Jag säger inte emot dig i sak, det finns å har funnits fördröjningar mellan banker, något mindre nu än förr, å i en del fall kan det vara bra frustrerande; men till del kan det bero på när överföringen sker, som @bernard berörde i Swish-tråden. Dvs, ofta, om man gör en överföring före 1300-1400 så är den framme 1500-1730, ungefär. Och håller med dig om att det borde kunna bli snabbare.

 

Så om jag har LF och vill skicka till Nordea går det direkt och ja behöver inte vänta 1 bankdag om jag gör det efter 13?!

 

Så tolkar jag det.

 

Vi är som sagt inte riktigt där än, och hur det blir vet vi väl inte. (Och mellan banker finns som nämns i länkade artiklar f.ö. även RIX-RTGS för stora aggregerade betalningar, snittar väl på 20 miljoner/st, ointressant i sammanhanget.)

 

Nu är inte detta Swish-tråden, men om Admin-moderator tillåter så tar jag upp en aspekt av det som nämnts i bägge trådar, men som inte reflekterats över, och som mer är kopplat just till banköverföringar och bankgirobetalningar, temat för denna tråd. (Dessa ska som vi nämnt helst ske typ senast 09:00-09:30 samma dag, resp. för överföringar vid vissa klockslag).

Som jag nämnde (att Riksbanken beskrivit vid lanseringen av RIX-INST, 2022 [RIX-INSThandlar ju om så mycket annat än t.ex. Swish även om det kanske blev först ut, det viktiga: realtidsbetalningar mellan bankerna i centralbankspengar, de anslöts till europeiska TIPS etc. [tjänster för företag & privatpersoner blir väl nästa grej för bankerna att utveckla/erbjuda]) så påbörjades flytten av Swish från Bankgirots betalsystem till Riksbankens i anslutning till lanseringen; planen då var att vara klar i början av 2023.

Och som du nämnde/länkade i första inlägget ska Swish vara helt överfört fr.o.m. mars i år.

Så min kommentar: som alla vet har det fungerat utmärkt geschwint att i realtid föra över via Swish även före februari i år, och återigen det är inte riktigt vad man använder för större, ofta återkommande betalningar (även om föräldrar som Swishar sina barn kanske ser dessa betalningar så).

Då inställer sig frågan, om det nu har existerat något som heter Bankgirots system för Betalningar i realtid (BiR), vilket Swish använde tidigare, varför har då inte detta använts för bankgiro-betalningar av allmänhet och företag, utan att dessa har varit hänvisade till senast visst klockslag på morgonen. (Förvisso inget stort problem, de flesta av oss har ordnade rutiner för räkningsbetalningar, ofta en kombination av autogiro, e-faktura, manuell hantering via internetbank.)

Man skulle kunna tänka sig att "räkningsbetalningar" är långt fler, inte skulle fungera, men svårt att tänka mig, de är ofta koncentrerade till vissa datum i månaden, och jämförelsevis trycker svenska folket nu i väg 2 miljoner Swish-betalningar per dag.

Hursom, bra att RIX-INST ger säkra realtidsbetalningar mellan bankerna i centralbankspengar.

 

Det är väl lite otydligt i texten ovan eller jag som övertolkat kanske, det står att dom "behöver kunna ta emot" men samtidigt på slutet står det "det finns ingen skyldighet för .... att erbjuda dessa tjänster"

 

Storbankerna är ju extremt förlegade, jag tror de allihopa fortfarande använder stordatorer/mainframes som är flera decennier gamla. Antagligen har de inte haft något incitament att göra kostsamma förändringar, såsom erbjuda alla kunder omedelbara betalningar. Riksbankens initiativ kanske kan sätta igång lite verklig konkurrens.

Halvt OT, om bankernas approach:
Jag kommer osökt att tänka på något (hyfsat) nytt krypteringsprotokoll på Internet som jag läste om nyligen, där ett flertal förbättringar och nya säkerhetsaspekter skulle införas (och kanske redan är infört). Men då hade tydligen bankerna något behov av att datapaket skulle kunna avkrypteras innan det nått den avsedda servern, för att de använde något legacy-protokoll som var beroende av det, typ för statistik eller något. Istället för att utveckla sina system för framtiden så försökte bankerna istället försämra säkerheten på hela internet genom att propagera för att en viss krypteringsfunktion skulle bli "valfri" och inte alltid behöva tillämpas. Jag tror inte bankerna fick igenom sitt krav, som tur var.
Någon som vet vad för grej jag syftar på? Har glömt vidare detaljer tyvärr.

Det är väl en ganska vanlig konstruktion att göra så. Jag gissar att en förutsättning för att bankerna skulle vilja ansluta sig till Riksbankens nya system är att de inte åtar sig allt för mycket skyldigheter. De vill nog kunna rulla ut omedelbara betalningar bara i vissa särskilda produkter som de erbjuder i inledningen, och i sin egen takt, innan det är något alla kunder får.

 

Jo, som jag sa i Swish-tråden, det är ett trögrörligt släkte; och de vill väl krama ut maximalt av tidigare investeringar.

(Inte för att jag med nödvändighet vill se eller har ett stort behov av dussintals nya lösningar, appar, e-kronor, eller ett mer fragmenterat betalsystem (som appar: "va, nä ja å mina kollegor/vänner/släkt/familj kommunicerar bara via X, Y eller Z" - det må fungera där, men likväl behövs något med en generell funktion, att ta emot t.ex. sms vid larm etc.)

Det viktigaste är förstås att det finns en eller flera lösningar som fungerar för var och en, men också något som knyter oss samman lite grand; där blir Riksbankens roll central å det finns en logik i det som beskrivs i tråden, de har noterat att det finns ökad efterfrågan på realtidsbetalningar, även om skiftet innebär även andra förändringar.