Skillnaden mellan 2.2s Apps2SD och roots Apps2SD?

För att kunna utnyttja Apps2SD med android 2.2 krävs det ju att utvecklaren modifierar appen lite. Hur kommer detta sig? För om man rootar och använder Apps2SD, behöver inte apparna vara modifierade för att installeras på SDminnet, utan då kan man lägga in alla apps på det va?

Varför använde inte google detta sättet när dom lade inte apps2SD i 2.2, så man inte behöver vänta på att utvecklarna skall uppdatera sina appar?

 

För att det inofficiella sättet möjliggör piratkopiering. Det gör inte Googles officiella sätt.

 

Grejen är den att alla appar inte lämpar sig för att installeras på minneskortet, och därför är det upp till varje utvecklare att själv bestämma var deras app helst ska installeras genom att göra denna lilla modifikation.

 

Hur då? Jag hänger inte med.

 

Root-metoden monterar en partition av SD-kortet som den delen som apps installeras på, och på så sätt ersätter den appdelen av internminnet. Därför hamnar alla apps på minneskortet.

 

Trots Root har jag nog inte riktigt förstått det där.

Har 450 mb a2sd storage (282 ledigt)
Internal storage 148mb (45 ledigt)

Är det vissa som trots att jag har med a2sd+ i min rom Inte går att flytta till sd.?




Sent from my HTC Desire using Tapatalk

 

Det som finns i Froyo är väl inte apps2sd utan en möjlighet att installera apps på SD-kortet? D.v.s. det är två snarlika, men faktiskt olika sätt.

Med apps2sd så skapar man en separat parition på SD-kortet och monterar denna i filsystemet på den mapp där appar installeras. Det innebär att telefonen ser inte den delen som SD-kortet. Det som normalt räknas som SD-kortet är den FAT32-formaterade partitionen på SD-kortet.

När du t.ex. kopplar telefonen till en dator för filöverföring så avmonterar telefonen FAT32-partitionen från operativet och delar ut den via USB. Men apps2sd-partitionen är fortfarande monterad, så den del av filsystemet där apparna ligger är intakt.

Men i Froyo installerar man såvitt jag förstått på FAT32-partitionen. Det innebär att när telefonen delar ut SD-kortet via USB så är de apparna inte åtkomliga från telefonen. Det är därför den som skriver appen måste få avgöra om appen kan installeras så eller inte.

 

Tydligt och bra svar Nerre (förutsatt att du har rätt). Hmm, ytterligare en anledning till att roota då. Måste fundera på det lite

 

Nackdelen med apps2sd är ju om man ska byta SD-kort. Med ett "vanligt" SD-kort kan du kopiera filerna till datorn, byta SD-kort och kopiera tillbaka dem från datorn. (Det går att göra i en kortläsare också.)

Men med apps2sd så måste du i såna fall ta ur minneskortet och använda en linux-dator och kortläsare för att kopiera bägge partitionerna (både den för apps2sd och den "vanliga"). Detta eftersom Windows inte kan läsa partitionen för apps2sd.

Så man kan väl säga att så länge man inte tänker byta SD-kort så är apps2sd bättre eftersom det är helt transparent.

Ytterligare en nackdel med apps2sd är ju att man måste bestämma hur man vill dela up utrymmet i förväg. Med Froyos lösning så använder man ju bara så mycket av kortet som man behöver. (Men med ett 16 GB kort så tycker jag inte att det gör så mycket att jag slösat bort nästan 400 MB på apps2sd som inte används

 

Hmm, någon linux-dator har jag inte. Drygt att inte kunna göra en bra backup eller kopiera filerna. Har iofs 32GB minneskort så bör väl vara hyssat framtidsäkert men det kan ju gå sönder. Rootar jag min tele så får det nog bli minst 2GB till apps2sd. Håller på att bli tokig i nuläget när telefonen blir full på tre röda och nästan inga appar tillåts ligga på SD.

 

Jag kör backup med Titanium, och kopierar sen den mappen till datorn. Då kan jag byta minneskort, köra full wipe/fabriksåterställning och sen lägga tillbaka backupen.

Så gjorde jag när jag "swappade" min och dotterns Hero. Titanium backup, full wipe, flasha ROM (vi hade olika ROMar) och återställa Titanium backup.

Det enda som inte funkade var alla widgets på hemskärmarna, de fick jag göra om (den fanns kvar men "hittades inte" av telefonen).

 

Det Nerre beskriver är väl egentligen apps2ext om jag inte är helt ute och reser?

Tillägget som finns i bla Cyanogen mfl som tillåter flytt och kallas apps2sd använder väl samma metod som standard 2.2 utan någon speciell partion på kortet.
Skillnaden är bara att alla appar går att flytta utan skaparens medgivande.

 

Inte säker på om du svarade på mitt inlägg, men om du gjorde det; jag menar alltså på vilket sätt möjliggör det ena piratkopiering och inte det andra?

 

Googles variant lägger inte över .apk-filerna som de är på minneskortet, utan de krypteras med en slumpgenererad nyckel som är knuten till varje enskild telefon, så det går inte att bara kopiera över dem till en annan telefon.

 

Medans den inofficiella apps2sd'n kan man montera linux-partitionen under en linux dator och sen bara plocka de installerade apk'erna därifrån...

Om man mountar telefonen som en hårddisk så kan man se en /sdcard/.android_secure katalog där Froyo stoppar in de apps2sd'ade apparna... dessa filer som finns i denna katalog är krypterade... filerna i denna katalog slutar på *.asec vilket jag tolkar som typ "Android Secured" eller nåt...