Svenska skolan

Svenska skolan verkar vara ett hett diskussionsämne, så varför inte skapa en tråd om det!?

Läs sida 90-94 i denna för att läsa vad som har diskuterats hitintills:
https://swedroid.se/forum/showthread.php?t=100294&page=90

 

Ett annat problem med svenska skolan (tror jag) är att läraren har för lite makt. För att fortsätta lite på mattespåret; min sista mattelärare tyckte jag var väldigt bra på att lära ut. Men "folket som inte skötte sig" gick iväg från en halvtimme innan slutet på lektionen och kom en kvart efter starten.

Jag vet inte hur det gick för dem betygsmässigt men jag gissar på att åtminstone några fick IG. Om hon vågat säga till på skarpen så kanske detta hade kunnat ändras i tid.

För ett IG är dåligt på många olika sätt. Individen (eleven) kan få svårare, skolan försämras och det är nog inte allt för roligt för en lärare att sätta ett IG heller. Kanske känns som att man misslyckas som lärare då, även fast det inte är riktigt så?

Det är väl inget större problem att läraren inte har någon makt när det kommer till elever som sköter sig och gör uppgifterna som ska göras utan att bli tillsagda. Men elever som inte sköter sig behöver lärare som vågar, får och kan säga till på skarpen. En sådan lärare kanske inte skulle gillas av folket som inte sköter sig, men jag skulle tyckt det varit väldigt bra gjort...

Edit - Man kan även säga det såhär; läraren har för lite makt och får därmed ingen respekt, som behövs för att kunna lära ut till elever som inte sköter sig.

 

Lärarna får ju knappt göra något nu för tiden.

Mina första skolår gick jag i Indien (till åk 2), där har läraren full makt. Beter man sig illa så är örfil inget ovanligt. Här ska man som lärare tåla bli spottad i ansiktet utan att reagera. (Se länk nedan).

Detta gör att läraren inte vågar agera för att det finns (rätt stor) risk att det slår tillbaka på läraren.

Lite tankar utan bevis av något slag:
En elev får en örfil av läraren, senare när eleven kommer hem så berättas händelsen för föräldern.
Nu: Föräldern blir arg på läraren och börjar ringa lärare & rektor och anklagar läraren för tjänstefel.
Förr: Föräldern frågar barnet alt. lärare vad barnet gjorde för fel.

Länk: http://wp.jain.se/arnav/2013/02/there-shoud-be-som-limits/

 

Äh, va fan. Låt oss som verkligen vill lära oss då ha läraren för oss själva och ig-barnen kan få göra vad dom vill. Bara dom inte stör mig.

Skickat från min Nexus 4 med Tapatalk 4

 

Det finns ganska många folk där folk som är särbegåvade blir behandlade som problembarn/att de skulle ha ADHD etc och aldrig får några utmaningar och därmed inte kan utnyttja sitt fulla potential.
Det är förjävligt helt enkelt.

 

En vettig lärare har aldrig något behov av att ha kontroll i den rent fysiska bemärkelsen.

 

Håller med, Ska inte behöva någon kontroll.
Men min poäng är att elver idag saknar respekt för lärarna. Att eleverna vet inte vart gränsen är för dåligt uppförande. Många av elevers föräldrar sätter inte ner foten för de.

Sent from my Nexus 10 using Tapatalk 4

 

Man går ju i skolan för att lära sig, vill man inte lära sig så behöver man inte närvara. Dock är det skolplikt upp till årskurs 9. Nu när jag tänker tillbaka så är det nördarna som lyckades. Så i slutändan så är det kompetens som räknas i det långa loppet. Jag tror att vi går emot mer fragmenterad skola, där vi har elitbarnen som går i elitdagis, elitgrundskola, elitgymnasium och sen når de höga posterna. Barn förstår inte vilken konkurrens det finns i verkligheten. Tycker att det är varje förälders ansvar att berätta för barnen att de måste förbereda sig för det livet. Fokus och nå sitt mål. Men barnen väljer sitt eget liv och får därför leva med konsekvenserna. Som förälder kan man bara ge de stöttning och resurser som man har tillgång till.

Alla ska inte med eftersom all inte vill vara med. Barnen ska få välja.

 

Tycker också att en örfil är alledes för mycket, och något som inte borde accepteras. Men det finns mycket mildare saker som är förbjudna, som kanske inte borde vara det. Exempelvis att kanske läraren säger att person X ska stanna kvar efter lektion där läraren konstruktivt få ge kritik (åt skälla ut-hållet). Men om föräldrarna/eleven inte kan ta emot kritik så kan det nog tyvärr hända att läraren blir utskälld. Eller? Det är den känslan jag har iallafall.

 

Problemet är att i dagens samhälle är allt kränkande. Självklart ska inte lärarna slå sina elever, men idag kan en lärare hamna i problem om han tar ton mot elever - oavsett vad eleverna sagt eller gjort. Har hört allt för ofta om lärare som får arga samtal från föräldrar som utan vidare tror på barnens förvrängda historier. "Min lille pojke skulle aldrig säga något sådant!"
Jag vågar påstå att det går hand i hand med att läraryrket har så pass låg status. Läraren är ingen auktoritet, och därför lägger man ingen större vikt vid vad han/hon säger.

Att kvarsittning inte används upp till och med högstadiet tycker jag är synd. Eleverna har trots allt skolplikt, och det innebär inte bara närvaro utan att de faktiskt ska (försöka) lära sig något.

På gymnasiet tycker jag lärarna gott kan slippa undan visst ansvar. I första hand ska naturligtvis eleven få en tillsägelse, men därefter:
- Om en elev stör på lektioner? Skicka ut eleven, meddela föräldrarna.
- Om en elev uteblir eller skiter i att försöka lära sig, meddela föräldrarna.
Lärarna är där för att lära ut saker, och om en elev som inte omfattas av skolplikten inte vill lära sig - varför lägga energi på att tvinga eleven? Låt eleven ta konsekvenserna, vid 15 års ålder är det ingen orimlighet att ge eleverna det ansvaret över sig själva.

 

Tycker det hänger mycket på bristande kompetens hos lärarna. Inte så mycket på själva ämnet de är lärare i, utan hur bra de är på att lära ut och motivera eleverna. Vi har väl alla haft någon lärare som vi verkligen gillade som fick lektionerna att vara intressanta eller roliga. Tänk om alla lärare varit lika duktiga som den.

Tycker att det är fel att lärarna ska lägga upp så mycket av sin undervisning själva. Varför ska det vara upp till varje lärare att välja vilka böcker eleverna ska läsa eller vad man ska ta upp på lektioner.

Internet och datorer borde användas i mycket större utsträckning i skolan. Istället för att skriva saker på en tavla kunde man ha illustrationer (bilder, video, 3d animationer) som gör att man förstår lättare och snabbare, samt att det blir roligare.

Vet inte hur många gånger jag sett ett 15 minuters klipp på youtube som gjort att jag förstår något som annars tar mig flera timmar att ta till mig från en bok. Just eftersom det är lättare att illustrera med video.

Man får alltid den senaste kunskapen (istället för gamla skolböcker från 15 år tillbaka i tiden som kan innehålla felaktig och utdaterad information).

Det borde inte bli så dyrt att skapa dessa lektioner/illustrationer om man gör det standardiserat. Ta de bästa lärarna och gör roligare/intressantare/smartare lektioner inom varje ämne och låt alla i landet ta del av dem. Då slipper vi att dåliga lärare gjort dåliga kursupplägg med dåliga kursböcker. Och kanske kan fler barn motiveras när lektionerna är roligare.

Sen måste man ju självklart ha lärare på plats fortfarande, som stöttar, svarar på frågor, ser till att alla närvarar och deltar.

Läser själv på universitet just nu. Och på universitetsnivå tycker jag man helt kan bedriva undervisning via internet + arbeten i grupp. Behövs inga lärare och behövs inga dyra böcker. Samla de bästa föreläsningarna på video. Varför ska en bra eller dålig lärare spendera 2h med att föreläsa för 50 personer, istället för att låta den bästa läraren spendera 2h med att föreläsa för alla studenter i landet (eller varför inte världen)

 

Jag läser ett program som är unikt i norra Europa, våra föreläsare är rätt ofta verksamma från branschen. Inte så jätte lätt att göra standardiserade föreläsningar då.

Men på gymnasie/grundskole nivå så är det alldeles utmärkt sätt att lära sig saker.
Dock ska alla elever vara "tvungna" att lyssna/se på föreläsningarna.

Något som man dock förlorar med denna metod är muskelminnet.
Om något skrivs upp på tavlan så skriver studenten ofta ner det i sitt block. Genom att anteckna det en gång så är det mycket större chans att komma ihåg kunskapen än att bara läsa den.

 

Tror alla klagar för mycket på lärarna när det är mycket föräldrarnas fel. Skolan ska inte vara ett dagis för de som inte kan kontrollera sina barn. Bara tråkigt att det går ut över andra.
Bristen på respekt är också intressant, får mig att tänka på Wheatons law (Dont be a dick).

Sent from my Galaxy Nexus using Tapatalk 2

 

Håller med om att ansvaret borde vara föräldrarnas. Men dåliga eller oengagerade föräldrar kommer det alltid finnas (eller det är åtminstone inget som är lätt att göra något åt). Kanske måste skolan därför hjälpa till att få ordning på barnen? Utbilda lärare på rätt sätt tror jag är lättare än att utbilda alla dåliga föräldrar.

 

Handlar också om klassresa. Hos en arbetarfamilj så finns det inte lika mycket kompetens/kunskap. Jag hade inga föräldrar som kunde förklara derivata och integraler osv. Mina barn kommer kunna få hjälp av mig angående detta. Det här är förklaringen varför barn till akademiker går och klarar av en högskoleutbildning jämfört med en arbetarfamilj.

Skickat från min Nexus 4 via Tapatalk 2

 

Så du är undantaget som bekräftar regeln?

Skämt o sido så tror jag inte att man kan generalisera så. Man behöver inte ha mindre kompetens/kunskap för att man jobbar inom en särskild yrkeskår.

Tapatalked.

 

Problemet kan ligga hos läraren också. Bara för att man är bra på ett ämne så betyder det inte att man är bra på att lära ut det också. Exempelvis hade jag en spanskalärare som kunde spanska bra, men inte så bra svenska. Då blev det jobbigare att försöka lära sig spanska...

Men samtidigt, så hade jag också under åttan haft en lärare som kunde spanska bra och kunde lära ut enligt mig. Men då satt det mest i mig, jag orkade eller hade inte lust att lära mig det. Jag valde spanska p.g.a. klassresa, inget annat. Så det hela slutade med att jag kan knappt någon spanska alls. Tre år av spanska och jag kan knappt en enda mening.

Så även om jag kanske kan klaga på min lärare, så är det i grunden mitt egna fel. Men sedan vet jag inte heller om det skulle gått bra om jag skulle varit taggad på att lära mig.

För att ännu en gång komma in på mattespåret och min mattelärare, jag var i ärlighetens namn inte så taggad på matte i gymnasiumet. Men hon kunde förklara på olika sätt så man förstod. Det gjorde mig mer taggad tillslut att faktiskt börja arbeta lite mer. Men samtidigt så tycker jag att jag blev mer positiv till allt även pluggning under gymnasietiden och därmed gjorde saker mer positivt, såsom matematik. Visst hjälpte en bra lärare till väldigt mycket, men samtidigt, om jag inte skulle sett positivt på det hela - skulle då en bra lärare kunna hjälpt mig än hur mycket han/hon försökt?


En annan sak, jag har så länge jag kan minnas, inte haft någon dum eller en överdrivet arg lärare. Utan det har bara varit skillnad på hur bra de är på att lära ut. Flesta har varit väldigt snälla tycker jag...

Det är en sak jag tänkt på, tänk er barn som har föräldrar som är lärare. Tänk vilken stor hjälp det borde vara att varje dag kunna få bra hjälp hemma med svåra uppgifter. Min mor å far skulle nog inte ens veta vad jag menar om jag skulle frågat: "Kan ni hjälpa mig med derivata?".

 

Var ju det jag menade här...

Ja, jag tror att om en lärare är riktigt duktig kan den få dig att se positivt på skolan och ämnet.

Det handlar dels om att förklara på ett bra sätt så du inte tycker att det känns för svårt (känns det lättare att förstå blir man mer motiverad).

Och dels om att göra det intressant t.ex. med historier om vad matten du läser har använts till för häftiga saker. Eller som jag sa i mitt första inlägg, med hjälp av datorer göra matematiken mer visuell och rolig, än att bara sitta och traggla tal efter tal i en bok.

 

Jag borde ha varit tydligare gällande arbetarfamilj, självklart behövs deras kompetens, men när det gäller hjälp i studierna. Folkpartiet och undersökningar visar att barn i akademiska familjer klarar sig bättre i de högre studierna.

Läraren kan vara dålig, men det är studenten som vill lära sig. Studenten måste anpassa sig. Bra lärare gör mycket, men ute i arbetslivet så finns det bra och mindre bra chefer. Skall du kapitulera bara för det.



Sent from my Nexus 7 using Tapatalk 4

 

Men måste inte studenten också göra något?

Om föräldrarna har bättre kompetens och kan lära ut bra, då tror jag åtminstone att barnet har större chans att lära sig. När ett problem uppstår och man behöver hjälp och läraren inte är tillhands, så kan dessa fråga föräldrarna också. Chans till mer hjälp.