Enligt en studie genomförd av Massachusetts Institute of Technology (MIT) kan chattbottar inverka negativt på vårt kritiska tänkande, minne och våra språkliga förmågor. Studien genomfördes i en studentmiljö.

De 54 deltagarna delades in i tre grupper och varje grupp behövde skriva fyra uppsatser. En grupp fick utnyttja Chat GPT för att i praktiken fuska. En annan grupp bedrev självständig research på internet när de skrev uppsatsen, medan tredje gruppen behövde förlita sig helt på egna hjärnan.

Forskarna ställde därefter frågor till deltagarna om deras uppsatser och mätte samtidigt hjärnaktiviteten genom elektroencefalografi. Gruppen som förlitat sig på Chat GPT hade lägre hjärnaktivitet och presterade sämre i tester relaterade till uppsatserna än övriga deltagare. Hjärnaktiviteten minskade ju mer personen hade tagit hjälp av chattbotten. Enligt forskarna hade Chat GPT tagit över en stor del av tänkandet.

Av de som utnyttjade Chat GPT misslyckades 83 procent med att återge ett enda korrekt citat från uppsatserna, jämfört med bara 10 procent för de som istället använt internet eller skrivit uppsatserna utan research. Skillnaden mellan de två grupperna som inte använt Chat GPT var försumbar.

Studien avser inte användandet av chattbottar för att aktivt och villigt lära sig mer om saker, eller att utnyttja AI som forskningsassistent i självständig research. Resultatet har kanske därför mindre värde då det poängterar det uppenbara: personer som inte skriver en uppsats själva kommer minnas mindre av texten och lära sig mindre än de som satt ord till tankar och formulerat varje mening.

Samtidigt understryks risken av att förlita sig för mycket på artificiell intelligens, oavsett omständigheter. The Telegraph tar även upp en studie av Microsoft och Carnegie Mellon som hävdar att arbetare som förlitar sig på AI har lägre kritiskt tänkande. Forskarna varnade att ett överanvändande av AI kan göra de kognitiva musklerna ”förtvinade och oförberedda” när de väl behövs.

Texten har förtydligats