Den stora politiska tråden

Men om jag bor längs den till tänkta sträckningen av motorvägen vad händer då om jag inte vill att den ska byggas? Vem ska hindra dem som vill bygga från att bara jämna mitt hus med marken för att det blir billigare?

Hur menar du med att dem behåller det mesta för dem själva? Vad jag vet så har dem en lön på kanske 100k i månaden och även om det är mycket så tycker jag inte det är så mycket att ge till den som ska vara den som styr vårt land och representerar oss offentligt mot andra länder.

Betyder inte detta bara att vi får väligt mäktiga orginisationer/kollektiv som inte behöver bry sig om vad du tycker? Jag har en känsla för att dem som förr eller senare kommer styra dessa. För det kommer vara någon som tar ledningen det är det alltid. Det går inte ens att driva en grupp på 10 pers utan att någon tar påsig ledarrollen.

En tillräckligt stor orginisation har pengar och makt nog att marknadsföra sig bort från problem. Alla företag fungerar mer eller mindre så du vill. Då det är du som väljer om du vill ge pengar till dem eller ej.

I ett extrem fall så kan vi säga att ica skulle gå ut och säga att de inte kommer ge mat till dem som inte finansierar deras projekt. Och även om du inte tycker detta så vill du fortfarande ha mat från din lokala butik och tänker inte åka en lång sträcka för att få tag på den.

Men när människor vill något så finns det en modell som folk brukar gå.
1. Man samlar ihop en massa anhängare och lovar dem en bättre värld.
2. Man får lite rika människor att sponsra.
3. Det lyckas fortfarande inte
4. Man tar till våld för att få som man vill
5. Krig mellan dem som vill och dem som inte vill

Jag säger inte att det nuvarande systemet är perfekt LÅNGT ifrån. Men jag tror heller inte riktigt på detta.

 

Det får de andra lösa. Huvudsaken är att de inte inkräktar på vad du äger. För övrigt gillar jag inte heller den här diskussionen, eftersom den möjliggör en äganderätt över vad du och jag kan förvalta. Jag lutar mer åt den klassiska anarkismen, och inte mot anarkokapitalism.

Deras löner betalas genom konsekvent rån. De betalar själva inte skatt eftersom deras lön betalas med endast skattemedel. Om vi inte hade lagt 52k per månad för många politiker så kunde vi spenderat 52k/per politiker som existerar på något annat, mer vettigare, exempelvis att hjälpa fattiga.

Nej. Om kollektiven inte bryr sig om vad människor tycker så har det inte heller något stöd att grunda sin organisation på. Organisationen fallerar.

Nu är jag inte förespråkare av pengar, utan av arbetstid. Men i vilket fall, bubblan spricker alltid förr eller senare. Exempelvis, jag donerar inte till Röda korset om dess VD tar ut två miljoner i lön. Jag donerar endast till Röda korset om jag tycker att de ger en, av vad jag tycker, skälig del till välgörenhet.

Och eftersom ICA inte på något sätt äger allt som innefattar definitionen av mat så innebär detta att andra kollektiv startar upp och konkurrerar med ICA. Där folk kan handla närhelst de finner det lämpligt.

Krig kommer alltid att vara dyrare än lägga ner diskussionen. Krig möjliggörs endast på grund utav att politiker har under årtionden lagt ihop rånade pengar på hög, redo att spenderas på att skjuta ihjäl människoliv. I ett anarkistiskt samhälle skulle du i första läget inte ens låta politikerna få tillgång till det du producerat.

--

Mycket av diskussionen mynnar ut i vissa högeranarkistiska argument, men principen om att någon annan inte ska ta av vad du producerar gäller för den klassiska anarkismen med.

Jag skulle vilja avskaffa all makt, inklusive profiten. Detta görs på bästa sätt genom att avskaffa majoritetsdiktatur och staten, för att istället låta människor ingå i kollektiv som de själva finner bra.

Om du googlar marknadssocialism så vet du var jag står. Väldigt långt ifrån Rothbard i synen om äganderätt, väldigt nära i synen om staten och majoritetsdiktatur.

 

Tycker diskussionen börjar bli lite komplicerad nu

Men för att förenkla saker och ting så tycker det låter lite som hur vi levde på stenåldern
Ingen äger något alla får klara sig själva och göra det dem tror bäst. Man lever i små kollektiv som bestämmer allt.

Jag tror det finns en naturlig process där hur makten fördelas ständigt ändras.
Just nu är vi inne i en period där demokrati anses vara det mest vettiga av de flesta. Men tror på medeltiden så var det att leva under någon diktatorisk kung som ansågs vara det rätta.

Jag tror mer på att vi går mot någon typ av globalt styre. Om detta är bra eller dåligt har jag inte en aning om.

Jag har faktiskt inte så jätte mycket emot att betala skatt. Det gör att jag kan bidra till så mycket mer än vad jag skulle gjort annars tror jag. Om jag alltid hade varit tvungen att välja vad jag skulle lägga mina "pengar" på så tror jag att jag inte hade gett pengar till många saker som vi idag tar för givet.

Se bara på pensionerna där du har rätt att lägga dina pengar på olika fonder där du tror dem kommer växa snabbast. Så att du kan leva så bra som möjligt när du har jobbat färdigt. Många människor har aldrig tagit ett aktivt beslut om hur dessa pengar ska förvaltas.

Jag tror inte heller att alla skulle aktivt hjälpas åt för att skapa olika saker. Speciellt inte saker som inte gynnar en.

Jag tror på att alla människor är själviska. Vilket betyder att om man inte kan se ett sätt som en gärning gynnar en så kommer man inte göra det (har sagt detta till många och dem flesta protesterar men ingen har någonsin kommit på en helt osjälvisk gärning som dem eller någon annan har gjort).

Oj vad långt detta blev . Det är kul att prata politik när man gör det på ett civiliserat sätt .

 

Ser du ingen risk i att folk helt enkelt inte arbetar ifall det inte finns några som helst regler för vad som måste stödjas?

Om jag inte vill åka buss vill jag inte heller betala till bussen. Om jag inte blir sjuk vill jag inte betala sjukvård. Om jag aldrig flyger ser jag ingen anledning till att bygga en flygplats.

Min gissning är att det skulle bli total kaos ifall alla får göra precis som de vill. Något slags gemensamt ansvar har inte alla människor här i världen.

EDIT:
Anledningen till att vi har valda till att styra ett land är väl mestadels för att gemene man omöjligtvis kan sätta sig in i alla frågor denne behöver ta ställning till i ett land där inget styre finns. Om jag skall beshöva sätta mig in i alla frågor som rör mitt liv (kollektivtrafik, ifall mellanmjölken skall finnas i min butik och så vidare) hinns inte mycket mer med.

Eller vad har jag missförstått? Hur skall alla beslut tas för gemene man? Hur skall det finnas tid?

 

Pricken över i:et. Nu tycker jag att det är dags att vakna upp och se att demokrati är inget bra sätt att lösa sociala och komplexa problem på. Parlamentarism, kongress och riksdag och politiker har sedan demokratins införande lyckats lura en förbluffande majoritet av befolkningen att vi väljer vart fjärde år för vårat eget bästa.

Se bara vad som hände efter andra världskriget, innan välfärdsstaten (som bygger på ännu mer intrång i individens suveränitet) som konstruktion hade påbörjats. Successivt för varje år efter 1945 minskade fattigdomen med en procent. Sedan välfärdsstatens införande har den inte minskat alls.

Om du inte har något emot att betala skatt så har du ingenting emot att jag kommer hem till dig, rånar 5000 kronor utav dig under pistolhot med ett löfte om att spendera det på välgörenhet.

Det är just när man inte tar saker för givet som initierar någonting. Om du och jag märker att, fan vi har inget sjukhus, vi bestämmer du och jag, frivilligt och fredligt, att vi lägger en summa vi tycker verkar rimligt på ändamålet. Tänk dig vidare i situationen då ett samhälle består av ännu mer personer d.v.s. 50 000 personer. Det skulle förmodligen fungera fantastiskt - utan våld! Vi behöver inte politiker som fattar beslut som de tycker är bäst åt oss.

Det finns ett behov. Då uppstår det också i en antingen fri kapitalistisk ekonomi eller i en fri mutualistisk ekonomi.

Så när du är på jobbet hjälper du inte till för att skapa olika saker? Folk har sedan tidernas begynnelse kommit överens!

Och då ska vi absolut inte ha politiker. Kolla bara på Reinfeldt och Göran Persson. De "står" och "stod" på folkets sida. Skillnaden är att de är rika genom konsekvent rån, medan vi dödliga får knega på som vanligt.

Ja.

Om folk inte arbetar så blir inget gjort. Om folk vill ha det så är upp till dem. De som vill ha saker gjorda jobbar på.

De som ser en anledning till att flyga initierar då ett företag, organisation, kollektiv eller kooperativ som ser till att få detta ordnat.

Bara för att folk får göra som de vill så uppstår inte "kaos". Det som uppstår istället är att folk samarbetar med andra under frivilliga premisser.

Därför är en fri ekonomi, kapitalistisk som mutualistisk fortfarande bättre än en stat. Om du inte vill sätta dig in de frågor som rör ditt liv kan du låta andra göra det. Om de gör jobbet bra blir du nöjd. Om de inte gör jobbet bra så blir du inte nöjd. Då byter du troligtvis "förvaltare". Men med en stat har man aldrig det valet. De kan bestämma att de ska spendera 15 miljoner kronor på tuggummiautomater på varenda gata i Sverige, och vi är ändå tvungna att finansiera det.

Det är det ingen som vet och ingen som någonsin kan veta. Det vi bara kan utgå ifrån är att vi behöver inget överhuvud som fattar beslut ovanför våra huvuden.

Det tog ett tag för mig, har över en längre tid (dryga ett år) verkligen försökt att förklara bort allting som ett skämt, men jag kunde och kan fortfarande inte förklara bort det immoraliska med skatt och påtvingad demokrati. Om man är genuint intresserad så bör man ge tanken en chans och sätta sig in i det hela, därför rekommenderar jag också Stefan Molyneuxs YouTube-kanal, stefbot. Argumenten han drar är lika giltiga för höger-vs-vänsteranarkism.

Demokrati är verkligen lögn som har gått in i människors vardag, en ursäkt som används av politiker för att de ska fortsätta äga och kontrollera oss.

Avslutar med ett citat av Lysander Spooner och sedan en bild:

"The principle that the majority have a right to rule the minority, practically resolves all government into a mere contest between two bodies of men, as to which of them shall be masters, and which of them slaves." - Lysander Spooner

 

Jag har svårt att se det fungera.

Och de som sitter på sina olika ställen här i världen skall alltså kommunicera och sedan arbeta fram en fungerande flygrutt? Var ifrån skall de få kunskap?

K.

Det känns lite som om jag i ditt samhälle byter ut mycket av min fritid till att sätta mig in i frågor som innan staten avsattes "bara fungerade" mot en avgift som vi kallar skatt eller räkningar till kommunen. Typ kollektivtrafik. Eller sophämtning. Eller elförsörjning. Eller vatten för den delen.

Jag hade inte kunnat sätta mig in i vad som behövdes för att sköta kontakten mot internet. Än mindre tror jag att de som bor mer glesbyggt helt hade fallit ur systemet.

Segregeringen hade ökat då liktänkade grupper hade dragit till varandra. Inbördeskrig ligger inte långt borta när just det händer i andra länder som historien talar om.

Och det är just där vi tänker olika har jag nu märkt. Vi behöver förtroendeställda personer för att ta beslut vi inte möjligtvis kan ta med dagens levnadssätt. För 1000 år sedan var livet enklare på många sätt. Inte enklare att överleva men färre moment. Om du hade tillåtit total anarki och litat på att intressegrupper hade rott runt hela samhället som vi vill ha det ser jag inte en ljus framtid.

Att koncentrera rätt människor med rätt färdigheter för rätt beslut och rätt uppgifter centralt och uppstyrt känns för mig som en bättre levnadsstandard än en oviss frivilligorganisationsbyggd sådan.

Det är tur att man får tänka som man själv tycker känns bra. Vi står dock så långt ifrån varandra i den här frågan att jag inte riktigt orkar debattera fram och tillbaka. Jag tror inte vi kommer komma fram till något vettigt ändå

 

Men det fungerar så redan idag. De som inte jobbar får inget gjort. De som jobbar får saker gjorda. Jag ser ingen inkonsekvens.

Genom utveckling. Det är inte som att bara för att anarki råder så försvinner all kunskap och vetenskap. Det är lite som att fråga om 1000 år; "Och de som sitter på sina olika ställen här i världen skall alltså kommunicera och sedan arbeta fram fungerande teleporterande maskiner? Varifrån kommer kunskapen?".

Därför låter man andra sköta det. Men om de gör ett dåligt jobb så slutar du troligtvis använda tjänsten. Om de gör ett bra jobb så fortsätter du utnyttja tjänsten. Om nu staten och statsdemokrati är så fantastiskt bra så kan alla ni som förespråkar det gå och skapa eran 'stat'sapparat. Men tvinga inte folk in i det.

Jag tycker exempelvis att sjukvård är fantastiskt bra. Det tycker nog 99% av alla oss andra med. Vi bestämmer oss för att betala in till organisationer som kan tänka sig att driva sjukhus.

Jag tycker exempelvis att kungahuset är fantastiskt dåligt. Det är nog 50/50 i opinionen. De som tycker att det är bra kan betala sin godtyckliga del, men man ska inte tvinga andra.

Lite så är det tänkt i ett samhälle utan stat, om en majoritet vill ha fria vägar, fri utbildning och fri sjukvård så kommer det att bli så ändå. Därför behöver vi inte finansiera byråkrater, och absolut inte tvinga andra till att betala det.

Inbördeskrig är en logisk konsekvens av just stater. Krig måste finansieras. Detta har gjorts genom årtionden av skatter. Till exempel som det var i Libyen, som det är i Syrien och som det just nu sker mellan USA och mellanöstern. Utan stater hade de aldrig haft kapital nog för att kriga.

Dessa förtroendevalda vill jag välja själva, när jag vill och hur jag vill. Inte genom en betydelselös papperslapp i en papperslåda vart fjärde år när deras beslut ändå tvingas på andra.

Men det låter bra. Då kan alla som tycker att det är en bra idé gå och skapa "staten". Om den är bättre än ett anarkistiskt samhälle så kommer folk dras till det ändå. Det behövs det inte tvång för.

Problemet ligger i att se vad olika samhällsystem ofta leder till. Under renässansen så var det i princip huvudet av för de som talade illa om kyrkan. Det känns lite så idag. Staten är för mig ingen Gud. Men det roligaste är ändå att anarkismen har idéer både från socialister och nyliberaler, d.v.s. att de har kommit fram till samma sak, att staten inte är så bra som vi alltid tror.

Troligtvis. Men det är en rolig vändning, för ett år sen så var jag blåförnekande mot allting och hela konceptet. Men vi vill ju trots allt varandras bästa. Det är viktigt och inse.

 

ViLANDER;
Nu blev det jobbigt att citera.

Men du skrev att människan har kommit överens sen tidernas begynnelse.

Det stämmer bara till viss del. Människan har kommit överens i små grupper sedan tidernas begynnelse. Men dessa grupper har krigat sedan tidernas begynnelse

Ett annat problem jag ser är sjukhus och liknande dyra organisationer.
I storstäder hade det säkert fungerat då det finns många människor som är bereda att betala och det finns många som skulle kunna utbilda sig till läkare.

Men jag tror sjukvården hade blivit väldigt dålig på platser med lite människor. Då avancerad utrustning blir väldigt väldigt dyrt.

 

Jag bumpar den här tråden lite.

Jag är ospecificerad vänster. Att kapitalism inte vare sig maximerar nyttan för så många så möjligt i samhället eller kan anses vara "moraliskt" riktigt tycker jag är ganska självklart. Kapitalistisk politik bygger till för stor del på två felaktiga påståenden (ju renare kapitalism desto mer):

Alla har haft samma förutsättningar. Det är fel. Många argument (som för det mesta ligger mer höger än det svenska spektrat, men jag tar upp det i alla fall) bygger delvis på detta. Exempelvis: Alla har fötts likadana och vad de gjort med sina liv sedan sin födsel har varit helt och hållet deras val. Att person A är hemlös och person B är VD för ett multinationellt företag är för att person B använt sin tid bättre, arbetat sig uppåt och utvecklat sina talanger. Det är därför inte rimligt att tvångskonfiskera delar av person Bs pengar för att på olika sätt förbättra person As situation, A förtjänar det inte. I så fall ska person B göra det frivilligt. Detta ser jag som ett ogiltigt resonemang. Alla har långt ifrån samma förutsättningar. Det mest uppenbara är att vi har arv. Vidare kan också kontakter nämnas, det är klart det blir lättare för mig att skaffa ett högavlönat jobb om jag har en inflytelserik förälder. Sen föds inte alla heller med samma begåvning. Om man dessutom har ett samhälle där man betalar för utbildning osv blir skillnaderna ännu större. Och det är absurt att bestraffa någon för att den fötts med mindre gynnsamma förutsättningar. Och det är heller knappast rimligt att förlita samhällets välfärd på att de rika frivilligt ska skänka bort pengar. Och om resultatet blir detsamma, varför inte göra det på det säkrare sättet, via staten?

Det andra är övertron på marknadens förmåga att spontant lösa olika problem. För det första existerar inte en perfekt insyn över marknaden. Renodlad marknadsekonomi förlitar sig på att konsumenterna vet exakt vad de köper, så att ett företag som exempelvis håller arbetare i slavliknande förhållanden eller förorenar miljön inte ska kunna sälja sina produkter, då konsumenterna inte vill bidra till deras agerande. Men det fungerar inte, långt ifrån alla för att inte säga ingen har tid, lust och möjlighet att ta reda på hur allt de köper har producerats. Om jag ber dig redogöra exakt för hur strumporna du köper har producerats, under vilka arbetsförhållanden, vilka kemikalier som använts och exakt hur de påverkar miljö och hälsa osv betvivlar jag att du kommer kunna göra det. Alltså har du inte gjort ett medvetet val (förutom efter pris och utseende då). Undantaget är förstås om ett företag är med i någon form av skandal, då brukar det bli reaktioner. Men det ska inte krävas så enorma tabbar, och alla "mindre" tabbar ska inte få slippa förbi. Vidare är det långt ifrån alltid som ett företag tjänar mest pengar på att göra vad som är bäst för konsumenterna. Ett exempel på det är medicinföretag. De tjänar som mest när de utvecklar mediciner som inte är så bra att folk blir friska och inte behöver köpa mer, men samtidigt inte så dåliga att folk inte vill köpa dem. Ett annat exempel är apples patentstrider. Ett tredje exempel är spelföretag, de tjänar som mest när det finns så många spelmissbrukare så möjligt. Det samma gäller tobaksföretag. Och alkoholföretag. Och godisföretag. Dessutom tjänar företag allt som oftast på att tumma så mycket som möjligt på säkerhet och dylikt.

Jag vill också poängtera att många rika inte bidrar till samhället på ett sätt som står i proportion till deras lön, speciellt inte de som kan anställa folk att göra det mesta av deras jobb år dem. Därför är det fel att de får så mycket av samhällets samlade resurser.

Därför behövs flera restriktioner och korrigeringar i marknaden i form av lagstiftningar som begränsar eller i bästa fall fullständigt eliminerar risken för den här typen av beteende hos företag. Dessutom ska inte grundläggande saker som sjukvård skötas av privata företag, alla ska ha samma tillgång. Även utbildning ska i så stor utsträckning som möjligt vara kommunal. Just i de här två fallen tycker jag faktiskt att det ska vara uteslutande kommunalt utan privata alternativ för den grundläggande vården/utbildningen. Hur rik man än är har man inte rätt till bättre än någon annan i såna här fall. Att alla har samma ökar förhoppningsvis kraven på förbättring samt hastigheten detta sker i så att den hålls så bra så möjligt. Sen ska det naturligtvis finnas privata alternativ när det gäller vissa kurser efter ens basutbildning och vissa mindre nödvändiga medicinska ingrepp, som fettsugningar. Man kan också dekomersialisera vissa andra tjänster som är nödvändiga i ett samhälle men som inte bör drivas av vinstintressen, svenska systembolaget är ett bra exempel. Tillgången av alkohol är fortfarande likvärdig eller bättre, men vi slipper många av de problem andra länder har med alkohol.

Jag har också andra åsikter som generellt sett (men inte nödvändigtvis) förknippas med vänstern. Jag är ateist och tycker att man egentligen skulle kunna avskaffa religionsfriheten och istället klassa religion som ett fritidsintresse och inget annat, undantaget att diskriminera personer som tillhör en viss religion pga religionen som sådan när religionen är irrelevant i sammanhanget. Men en religion ska inte heller få några fördelar eller undantag över andra lagar. Är det exempelvis bestämt att man inte bär maskering på banken för rånriskens skull inkluderar det burqa, helt enkelt. Jag tycker också att monarkin borde avskaffas, den fyller verkligen ingen som helst funktion och är en väldigt konstig prioritering av skattepengar som behövs bra mycket bättre på annat håll. Kungahuset kan gärna för min del behålla sina titlar, men de ska inte ha några pengar bara för att de råkar vara släkt med någon. Jag är också för jämställdhet och jämlikhet i den mening att en persons lön ska utgå från prestation och inget annat, dvs ingen diskriminering pga kön, ras, sexuell läggning osv. Mängden fördomar som cirkulerar ska också vara så liten som möjligt. Men att exempelvis tvinga företag att anställa hälften män och hälften kvinnor stödjer jag inte, en person ska som sagt anställas efter meriter och inte efter kön.

Jag kan vidare säga att jag starkt motsätter mig ideologierna konservatism, fascism och nazism. Konservatism bygger på att bevara gamla värderingar och traditioner och förknippas ofta med religion, något som bara kommer bromsa samhällsutvecklingen. Vidare, att snöa in sig på länder är också extremt onödigt, ett land är bara där man råkar vara född och inget annat. Rasism är idiotiskt. Ingen av dessa ideologier kan någonsin leda till något bra.
Kommunism var en rolig idé men fungerade uppenbarligen inte (över huvud taget). Kanske för att den uppfanns innan man kommit på utbud/efterfrågan, kanske för att den förutsätter diktatur, kanske något annat. Bra blev det i alla fall inte.

TLDR: Socialdemokrati for the win!

 

Nu orkar jag inte svara på allt (det har framgått vad jag anser i tidigare inlägg). Och jag har fortfarande inte fått svar på varför våld från en majoritet är okej.

Men det var inte det jag ville framföra, men om du nu är obunden vänster så tycker jag att du borde kolla in socialism så som den borde vara, d.v.s. klassisk anarkism, markandssocialism (mutualism) och rickardiansk socialism (Hodgskin och Gray).

Dessa idéer kom långt innan mannen som fastnade med skägget i brevlådan, Marx, skrev sin välkända litteratur. Skillnaden? Marx förespråkar staten, precis som varenda parti i Sveriges riksdag, att politiker ska jobba för folket. Marx har absolut ingenting med genuin socialism och göra, marxismen är bara en av alla förtryckarformer av oändlig stor magnitud och det är bäst om han bara ses som en historiefigur.

Idén om klassisk anarkism och marknadssocialism kom runt 1820-talet och världens då första anarkister kritiserade tidigt olika liknande marxistiska drag redan 100 år före USSR! Josiah Warren, Tucker, Spooner och Proudhon är the real deal och de var allihop socialister och motståndare mot staten. Marxs idéer är baserade på förtryck, de andra på frivilligt deltagande med individens suveränitet i centrum - socialism så som den borde vara, och inte någon parasitklass som lever på andras bekostnad.

Kom ifrån idén om att staten är till för oss, det är endast en manick skapad av en ny höger för att fortsätta profitera på andra människor. Det krävs verkligen att man ändrar hela sin tankebana om vad staten är och vad demokrati verkligen innebär för att se det. Sedan kommer en hel del moraliska skäl också, men sådant har säkert redan hörts från "liberaler".

Rekommenderad läsning:

(Free Market Anti-Capitalism) http://mutualist.blogspot.se/

(State Socialism and Anarchism: HOW FAR THEY AGREE, AND WHEREIN THEY DIFFER) http://praxeology.net/BT-SSA.htm

(Svensk sida om mutualism) http://mutualism.blogg.se/

 

Jo, jag hade inte läst hela tråden, bara skummat, då den mest verkade handla om huruvida förintelsen skett eller inte. Här kommer lite svar:

Jag har svårt att se hur välfärd skulle kunna fungera annars. Man måste tvinga rika att finansiera delar av de fattigas välbefinnande.

Visserligen har några politiker köpt toblerone och dylikt för skattepengar, men det är ingenting i den omfattningen du talar om. Svenska staten drar in runt 800 miljarden kronor i skatt varje år och naturligtvis tar inte politikerna 720 av dem för att finansiera privata ändamål.

Du KAN lämna rummet om du vill, dvs flytta från Sverige till ett land med ett politiskt system du gillar bättre.

Korruption och mutor är inte alls utbrett i Sverige.

Jag har svårt att se hur ett system som i grund och botten går ut på att ta pengar från de rika för att finansiera de fattigares grundläggande behov kan anses vara att ta pengar från de fattiga?

Det där bygger delvis på fri insyn över marknaden. Vi kan i nuläget göra exakt samma sak med företag. Ändå har vi multinationella företag som förstör miljön och exploaterar u- länder.

Jag tror de flesta i den situationen skulle tänka att det är bättre att låta andra bygga sjukhuset, då behöver ju jag inte betala någonting men får ändå vård.

Det där låter ganska mycket som en beskrivning av en demokratisk stat.

Det tycker nog vi alla.

Det kommer sluta med att de rika inte vill finansiera exempelvis fri sjukvård, då de tjänar mer på att köpa den själv, och de övriga, som vill ha det, inte har råd. Och om man utesluter de som inte har bidragit är den inte fri, då är den köpt. Poängen med att ta delar av de rikares pengar för att finansiera gemensamma intressen är att majoriteten tjänar på det, och de som berörs negativt absolut klarar sig i alla fall. Varför ska man prioritera en minoritet över en majoritet?

Det är ungefär det som händer. Du kan bilda ett parti som har som mål att införa ett anarkistiskt samhälle om du vill och sedan ställa upp i valet. Vill folk ha det kommer de rösta för det och det samhället kan realiseras. Men eftersom att det inte hänt (någonstans) måste vi utgå från att de allra flesta vill ha det som vi har det nu.


Ett statslöst samhälle skulle bara leda till att en rik minoritet för bestämma över alla istället.

 

Vänta ett tag. Låt oss säga att jag hittar på en sak, som du tycker är jättedålig. Från och med nu förespråkar jag att alla mellan 18-20 års ålder ska få en kostnadsfri körkortsutbildning. Eftersom jag anser att alla ska få möjligheten till ett gratis körkort så måste detta finansieras. Vi säger rent hypotetiskt att du är emot. Om jag, som individuell person, skulle gå hem tilll dig personligen och kräva 10 000 kronor till min brordotters körkort så skulle du förmodligen säga emot. Vad är skillnaden om en större grupp (en majoritet) gör det mot dig eller mig? Eller ändras definitionen av våld beroende av vad pengarna går till?

För det andra, man måste inte tvinga någon till någonting. Det är inte dina pengar. Om en majoritet vill hjälpa fattiga i ett samhälle så behövs ingen övermakt som med våld tar pengar från andra. Det sköter sig självt i vilket fall, sociala skyddsnät behövs och byggs upp av människor som frivilligt vill ha det.

En annan sak. Innan välfärdsstatens införande så minskade världsfattigdomen successivt med en procent. Sedan dess införande har den inte minskat alls. Det har istället skapats en permanent underklass, medan ojämlikheten mellan medel- och överklass har minskat. Politiker är mer varse om att bekämpa ojämnlikhet än fattigdom. För mig är att bekämpa ojämnlikhet före fattigdom som att bli strandsatt på en öde ö och börja med att diskutera hur man ska fördela maten än att faktiskt skaffa den.

Men låt oss se, kolla Stefan Löfvén, Ingvar Persson, Göran Persson, Annie Lööf, Fredrik Reinfeldt, Kjell-Olof Feldt, Thorbjörn Fälldin, Håkan Juholt med många flera politikers löner, fallskärmasavtal. De är bokstavligt talat miljonärer. På andras bekostnad. De har tagit pengar från andra och behållit mycket för sig själv.

Om du vill försörja politiker så får du göra det själv. Men tvinga inte på andra samma idé.

Men även om det nu var så att de faktiskt spenderade pengarna på något bra, så är det inget rättfärdigande överhuvudtaget. Problemet med skatt är att det byråkrater tar är andras pengar. Det är inte deras pengar. Det är inte frivilligt. Om det inte är ömsesidigt så kan en skatt endast genomföras med våld. Och våld lär vi våra barn att det ska aldrig accepteras, varför helt plötsligt acceptera det när politiker använder det?

Och om det nu är så att det är så bra, varför inte förespråka 100% skatt? För skatt är enligt er och andra inte stöld, så varför inte ta 100% och ge till våra politiker? De som vill hjälpa fattiga så mycket, så varför inte ge dem allt så kan vi bli av med ojämnlikhet en gång för alla?

Det där hamnar inte på de topp 500-argumenten jag har hört emot ett fritt samhälle. Om vi levde på 1800-talet och sa till slavarna; om det inte duger så kan du alltid fly 100 mil härifrån, så hör man genast hur dumt det låter. Varför ska jag eller någon annan flytta på oss för att en grupp människor anser att det är rätt att använda våld mot andra? Precis som om jag och mina grannar har kommit överens om att vi vill ta dina pengar för att bygga en lekplats åt våra barn, vi är en majoritet, och om det inte duger kan du alltid flytta.

Politik är en parasit som förstör sig allt den ger sig in på.

Det spelar ingen roll. Precis som om tjuvar skulle ta sig hem till dig och säga att de tar bara 5000 kronor och skänker till välgörenhet. De använder inget för egna ändamål och bör således vara okej.

Men nu är det inte så det fungerar. Staten tar pengar från fattiga också! Staten och kapitalet går hand i hand! De som är riktigt rika äger oftast en massa stora företag, de är således rädda för konkurrens. Staten håller konkurrensen borta med hjälp av regleringar och höga skatter. Fattiga kan inte överhuvudtaget starta en business eller få ett jobb utan att staten ska ta pengar från dem. Skatt är omfördelning från fattiga till rika. Eller menar du att principen har ändrats från förr i tiden då feodalherrar tog böndernas egendom? Skatt har inte ändrats någonting. Den är till för parasitklassen, och ingenting annat.

Återigen, staten och kapitalet går hand i hand. Om staten nu verkligen hade varit till för de svagas sida så hade de gjort någonting åt det.

Men bör vi inte sluta tro och diskutera faktiska frågor? Det är rätt så simpelt, människor som inte hjälper till eller väljer att stå utanför får också ta konsekvenser av sitt eget handlande. Organisationen kan då neka vård till de "rika" eller andra människor som inte valde att vara med på idén om ett sjukhus. Och eftersom en majoritet är för att hjälpa fattiga så förstår de att de inte har råd, och får således vård ändå. Om nu folk verkligen vill hjälpa fattiga.

Ja, exakt. När jag pratar om demokrati pratar jag folkstyre. Inte politikerstyre. Bara för att vi får rösta en gång i en betydelselös liten skitprocess så betyder det inte att vi är fria. Men problemet går vid när du låter andra göra det som inte du vill göra, och sedan tvingar på andra det som du tycker är moraliskt rätt.

Varför vill du då att politiker ska ha befogenheter att ta andras pengar när du anser att det går till moraliskt rättfärdigade saker men inte när det går till det som du tycker är moraliskt fel? Är din eller min moral verkligen den bästa?

Majoriteten i Sverige är medel- och underklass. Om du någon gång räknar på hur mycket du själv får behålla så kan du med hela Sveriges medel- och underklass styra upp saker som ni själva blir nöjda med. Skit i de rika. Vem fan bryr sig om att de kan köpa sjukvård när de vill? Det viktigaste är väl att vi obundet från de rika kan bygga upp sociala trygghetsnät som inte ändras beroende vilka vi röstar på?

Skrivit det sisådär 100 gånger nu. Om en majoritet vill något och tjänar på något, så behöver man inte tvinga andra! Majoriteten kan styra upp vad som helst som är oberoende av att man tvingar på andra samma sak. Låt oss säga att 95% procent vill ge 7000 kronor extra till kungahuset varje vecka. Men det vill inte du. Tycker du att det är moraliskt rätt att de tar dina pengar för att det är i "majoritetens" intresse?

Jag är en konsekvent motståndare av våld. Det vill säga, oavsett vad du och en majoritet röstar igenom ska ni inte tvinga på mig eller andra. Det reversibelt, det jag anser som system ska inte tvingas på andra heller. Ni kan närsomhelst starta upp projektet "staten" som sköter allting. Men tvinga inte på andra det. Jag skiter fullständigt i om de flesta vill ge sina pengar till giriga politiker som inte kan någonting, tvinga inte på mig samma skit.

Det är precis tvärtom. De riktiga vinnarna i ett fritt samhälle är konsumenterna. Det är de som gör fattiga män rika och också de som gör rika män fattiga. Staten är omöjligt att försvara, dess existens beror av våld, och våld kommer alltid vara moraliskt oförsvarbart.

Men det var roligt hur du hoppade hela delen om socialismens originaltänkare, socialismens skrifter och socialismens idéer om ett fritt samhälle, var inte du socialist?

 

Jag tror att en av de större skillnaderna mellan oss är att jag anser att det är OK att missgynna en minoritet för att gynna en majoritet inom ramarna för mänskliga rättigheter (till vilka jag anser att behålla 100 % av sin lön inte hör), dvs majoriteten bestämmer men i enlighet med de mänskliga rättigheterna (som listas i grundlagen). Dock är jag emot den typen av onödigt spenderande du tog som exempel, staten ska sköta vad som är nödvändigt men inte mer (vilket iofs alla tycker, vad som skiljer sig är definitionen av ”nödvändigt”), men kommer rätta mig efter det om de flesta stödjer förslaget.

Vi kan ta det klassiska exemplet ”är det rätt att döda en person för att rädda två personer?”. Jag skulle svara ja på den frågan, två döda istället för en är inte speciellt lyckat. Du borde om jag förstått dig rätt mena att det oavsett situation är fel att döda en person då det inskränker den personens frihet/rätt till liv, vill han eller hon dö för att rädda de två andra måste han/hon välja det själv, vilket antagligen resulterar i två dödsfall.

Du är emot statsdemokrati för att den bygger på ett system som inskränker äganderätten (”stöld”), eller hur?

Jag skulle placera äganderätt bland de mänskliga rättigheterna, men som en mänsklig rättighet med lägre prioritering än exempelvis rätten till sjukvård eller rätten till mat. Därför har man rätt till ägande, men inte när det kommer i vägen för någon annans (eller för all del din) rätt till sjukvård eller mat. Det leder till att det är rätt att stjäla för att ge någon sjukvård eller mat, men inte godtyckligt. Visserligen har staten nu också rätt att stjäla för att finansiera exempelvis infrastruktur om de har stöd av en majoritet av befolkningen, är rätten till infrastruktur en mänsklig rättighet?

Nej, men principen om att maximera nyttan tillkommer också på de mänskliga rättigheterna. Annars skulle ”döda en person för att rädda två”- problemet inte ha någon lösning, då alla tre har rätt till liv. Dödar du en, bryter du mot en persons rätt till liv, låter du två dö genom att förbli passiv, bryter du mot två personers rätt till liv. Men då det är bättre med en död en två döda väljer man att döda en person i alla fall.

Det är dock inte rätt att döda en person för att två ska kunna skratta åt det (vet inte vilka det här skulle vara det är bara ett exempel) då den nackdel den här personen får genom att dö överstiger fördelen de här två får av det. Dessutom är rätten till liv prioriterad över rätten till glädje (notera dock att det rör sig om en rättighet och inte en plikt, en person får om den vill ta självmord).

Alltså kan man ta pengar för att garantera bland annat sjukvård och mat om det finns någon som inte själv kan förse sig med det. Men från vem ska man ta pengarna? Principen om att maximera nyttan leder till att det är mer logiskt att ta pengar från den som har mycket pengar än den som har lite pengar. Men varför inte enbart ta pengar från landets rikaste person? Jo, det skulle skapa en för skarp kurva vilket skulle leda till att punkten som moderaterna pratat om uppstår, punkten då det inte längre lönar sig att arbeta (skillnaden är att de menar att den uppstår vid 50 %). Då skulle det uppstå en summa i inkomst som det knappt lönar sig alls att överstiga då en för stor del av pengarna skulle gå till skatt (en skatt som närmar sig 100 %). Den minimala summan extra pengar är helt enkelt inte värd tiden det tar att tjäna den. Då skulle folk inte längre bry sig om att skaffa en lön som överstigen den punkten, eller försöka kringgå skattesystemet, alltså minskar inkomsterna. Således maximeras nyttan mer om man tar delar av allas pengar.

Det förutsätter att alla har mer eller mindre samma lön.

Har du en källa på det?

Jo, jag tycker också att man skulle kunna sänka de flesta politikers löner med en ganska stor andel, främst eftersom att jag hoppas att yrket då skulle locka till sig fler seriösa människor istället för sådana som bara vill synas och ha pengar. Men det pekar väl snarare på dåligt utförande av statsdemokrati snarare än en felaktighet i själva systemet i sig?

Det skulle bilda något som påminner om planekonomi vilket bevisligen inte fungerar för att ta fram konsumentvaror.

Nej, kanske inte, men det visar ändå att du inte är tvingad att följa systemet i den bemärkelsen.

Jag förstår inte riktigt hur du menar att allt det där hänger ihop. Några viktiga skillnader från feodaltiden är bland annat att pengarna nu går tillbaka till folket (med vissa undantag som du sa) i en lite omfördelad form, samt att de som drar in alla pengarna nu är valda via en demokratisk process. Den demokratiska processen garanterar som du säger inte att alla är nöjda, men den garanterar att den som förvaltar de gemensamma pengarna (staten) kan bli avsatta om de missköter sin uppgift vilket därför förhindrar dem att agera endast i egna intressen. Och vad gäller våld anser jag som sagt att ändamålen helgar medlen.

Det där bevisar väl snarare att inget av systemen fungerar? Jag vågar dock påstå att framgångarna har varit större där det funnits statlig inblandning.

Meningen med den demokratiska processen är inte att alla ska bli nöjda, tvärtom bör det finnas en opposition som håller samhällsdebatten igång och tvingar fram mer genomtänkta beslut, meningen är att de styrande tvingas agera i folkets intresse och inte i sitt eget.

Det är viktigt.

 

Har inte så mycket tid att svara, men jag bjuder på källan.

http://esbati.blogspot.se/2011/01/stimulerad-fattigdom.html (Du känner nog igen personen). Jag hade en annan källa förut, men den hittas givetvis inte nu, men den där täcker upp det som stod i den andra ändå.

http://www.businessinsider.com/22-s...are-in-the-hands-of-1-percent-of-the-people-1 (En annan källa som visar vad staten i USA orsakar). Skillnaden är att Sverige har, som du har skrivit, mindre utrbredd korruption. Men den moraliska biten kvarstår. Och Sverige har fortfarande en permanent underklass, det har inte ändrats trots att Sveriges politiker ger högre avkastning än USA:s.

Hela din diskussion verkar för övrigt gå ut på att din moral är den bästa och det är den du ska prägla på andra. Jag hävdar däremot att varken din eller min är den bästa, och därför ska vi inte tvinga på varandra varken eller. Men du svarar inte relevant på de exempel jag drar, utan du hittar på någon mening som "Jag skulle placera...", "Jag skulle svara ja på den frågan...", "Dock är jag emot...", "Alltså kan man ta pengar för att garantera bland...", "Jo, jag tycker också.." etc. Jag håller med dig i 100% av alla dina resonemang om hur ett samhälle BÖR fungera, men jag tycker verkligen att statlighet och demokrati är totalt onödigt och bara destruktivt att använda för att uppnå det. Vi har haft "socialister" i riksdagen sedan 100 år, och fortfarande kan varken du eller jag ens behålla 100% av det vi skapar, det enda de har lyckats uppnå är att nu snor inte bara kapitalister mervärdet, utan nu snor även politiker en del av den faktiska lönen. En logisk inkonsekvens och ett tankefel, och inte socialistiskt någonstans.

Men hela diskussionen kan ju få sitt slut om du förklarar varför våld är bra, det är där utgångspunkten för allt det jag presenterar baseras på. För övrigt legitimerar jag inte äganderätten per se, utan om du har läst någon del av Proudhons bitar så förespråkar jag besittningsrätt, d.v.s. man äger det man själv kan förvalta utan att exploatera andra.

 

Ursäkta att det tog ett tag att svara.

Så fort två människor interagerar med varandra måste det förr eller senare uppstå någon typ av tvång, då alla inte vill samma saker. Människors rättigheter krockar. Det är omöjligt att skapa ett system där alla får som de vill. Vad händer exempelvis om en person tycker att en stor sten tillhör allmänheten och en annan person anser att den tillhör honom/henne? Någon måste ge den ena rätt och därmed blir den andre påtvingad den andres synsätt. Det gäller inte bara ägande utan kan vara vad som helst. Två personer vill göra olika saker, vem har mer rätt än den andre?

Vad är det för relevanta exempel jag inte svarat på?

Nu är man ju inte riktigt under våldshot på det sättet i Sverige, all typ av misshandel är förbjuden utom möjligen i självförsvar, då även för statligt anställda. Du kan därför inte inom lagens ramar utsättas för fysisk skada så länge du inte anfaller någon med en yxa eller så. Man är snarare under tvångshot, struntar du i att betala skatt får du väl böter eller fängelse eller något åt det hållet. Men annars är våld rättfärdigat då utgången över lag blir bättre av det, det är precis som allt annat inte automatiskt fel i alla situationer. Ett mer extremt exempel är "är det rätt att bruka våld mot en person som anfaller ett barn med en kniv?".
Man kan säga, våld är inte bra och ska undvikas, men kan användas i vissa situationer.
Men, som sagt, det finns inga våldshot i svensk lag, du kan inte bli skadad, torterad eller dödad i alla fall.

Vem ska avgöra när den punkten är nådd? Personen som besitter tillgångarna i fråga lär ju knappast någonsin säga "nä, nu äger jag tillräckligt" och sedan inte ta för sig mer. Det finns massor av exempel på folk som har väldigt mycket mer pengar än de skulle kunna göra av med ens om de försökte. Och ska någon annan avgöra när det räcker blir det omedelbart tvång och våld.

Vad gäller länkarna så säger de att USAs totala rikedom ökat, men trots det har inte andelen fattiga sjunkit. Det innebär att de nya pengarna har hamnat hos de med normal och de med hög inkomst. Borde det inte snarare gå att lösa med mer "goverment"? Via transaktioner från de rika till de fattiga.

Som sagt, om folk bara bojkottade företag som förstörde miljön skulle vi knappt ha några miljöproblem. Och de flesta vill ju göra det som är bäst för miljön, så varför sker det inte? Folk i fattigare länder blir grovt missbehandlade av företag (vi snackar otäckt nära mord, folk får handskas med bevisligen kraftigt cancerogena ämnen utan skyddsutrustning och arbeta med väldigt farliga maskiner utan någon typ av skydd), men ändå förekommer inga masstrejker från deras sida. Och ändå fortsätter folk hålla liv i företagen genom att köpa deras produkter. På sina håll har maffior fått ett stort fäste (fullständigt utan statlig inblandning), ändå förekommer knappt något organiserat motstånd och de kan härja runt som de vill. Folk saknar antingen tid, lust eller möjlighet att sätta sig in i frågor som dessa och organisera något slags initiativ. Därför blir framstegen mycket större då detta istället utförs genom att representanter för alla lite större åsiktsgrupper i samhället kommer överrens om en gemensam lösning samhället sedan går efter.

Hur skulle förresten bestämmelserna kring brott och straff fungera i ett statslöst samhälle? Vem skulle bestämma vad som är ett brott och inte? Hur skulle rättsväsendet vara uppbyggt?

 

Dröjer tid här, men varje inlägg tar sin tid. Rätt så trevligt att diskutera sakenligt, det är man ganska ovan vid.

Det är därför en stat inte är en konstruktiv lösning på när folk vill olika saker.

Ja, det är det. Men det säger ingenting om diskussionen.

Vad du påpekar är en oväsentlig del utav äganderätten. De allra flesta frihetliga tänkare är överens om att man inte kan äga delar utav universum. Det är ingen som idag säger att de äger månen.

Du gör bara antaganden från fria luften. Ingen "måste" "ge" den ena rätt. Det enda som är det moraliskt försvarbara alternativet är att oavsett om du vill finansiera fria tuggummiautomater i varje gatuhörn så ska jag kunna välja att avstå från att finansiera det. Eller kungahuset. Eller politikers löner. Eller något annat som du eller majoriteten hittar på som är "nödvändigt".

Hur är detta relevant för diskussionen? De frågor du ställer är riktade mot dig själv. Om Kalle vill spela fotboll och Lisa vill spela basket, ska då de andra grabbarna som vill spela fotboll tvinga på Lisa eller ska hon kunna välja att avstå? Analogin är direkt översättbar till om två personer vill starta ett företag o.s.v.

Dessa:

(Även källa angavs)

Slut.

Ja, precis. Om man väljer att inte bli rånad konsekvent så blir man straffad. Vilken moralisk inkonsekvens.

"I alla fall". Det var ett snyggt sätt att verkligen undgå individens frihet. Om jag skulle starta ett företag och tjäna egna pengar, eller om en fattig skulle få ett jobb, eller om jag själv skulle jobba hos någon annan så ska inte en majoritet hävda att det är deras pengar för att de är i majoritet. Om jag inte vill finansiera ett logiskt och empiriskt skitsystem så ska man väl ändå ha möjligheten att avstå? Men om jag avstår, successivt, från att finansiera "ert" samhälle så blir man först tagen till förhör, häktad, rättegång och fängslad om man har otur. Det är ingen logisk moral bakom det överhuvudtaget. Det som jag skapar är mitt, inte ditt.

Men förstår du inte? Låt de ha sina korrupta skitpengar hos sig själva så kan du och jag bygga upp något som vi själva kommer överens om. Det finns bättre saker än att leva i något semi-feodalt skitsystem där parasiter lever på vår bekostnad. Jag antar även att du vet att staten gagnar de rika (som jag skrivit förut, monopol och regleringar och små möjligheter till konkurrens), och missgynnar de fattiga. Fattigdomen har inte minskat sedan välfärdsstatens införande!

Nej, det är precis tvärtom. Det är väldigt logiskt. Ekonomisk jämnlikhet har ökat (vilket är bra, givetvis) medan fattigdomen inte minskat överhuvudtaget, men någonstans måste man prioritera. Vill du hellre att skillnader mellan en 30k:are i lön och 20k:are i lön är viktigare än att hjälpa de som är hemlösa, arbetslösa eller låginkomsttagare? Som jag skrev innan, "för mig är att bekämpa ojämnlikhet före fattigdom som att bli strandsatt på en öde ö och börja med att diskutera hur man ska fördela maten än att faktiskt skaffa den".

Miljön är ett problem. Men staten är ingen Gud, den har ingen knapp som kan trolla fram en ny energikälla oavsett vad Miljöpartiet, Moderaterna eller Centerpartiet säger. Det enda du och jag kan ansvara för är att vi lever på ett sätt som vi tycker är vänligt för miljön.

Det är väldigt sant. Men jämför det med folk som arbetar i sådana förhållanden med andra människor i samma länder så märker du att en stor del arbetar i det betydligare fattigare jordbruket. De har det förhållandevis bra inrikes mätt, men inte internationellt sett. Men om vi då ställer oss frågan, varför gör inte staterna i respektive länder något åt det? Har du någonsin funderat på hur i hela jorden dessa tusentals människor i en fabrik aldrig har kunnat starta upp ett eget och mer humant företag? Staten initierar monopol till rika företag, och missgynnar arbetarna som i ett verkligt fritt samhälle skulle kunna starta upp ett företag som gynnar betydligt fler än de rika.

Men återigen, VARFÖR SKA DU OCH EN MAJORITET tvinga på ANDRA det som NI TYCKER att samhället ska gå efter?

Kropotkin hade en väldigt bra idé. Tänk dig att du lever i en valfri kommunitet. Ni stiftar helt enkelt era egna lagar som ni i kommuniteten följer.

---

Men som jag även avslutade sista stycket med:

"Men hela diskussionen kan ju få sitt slut om du förklarar varför våld är bra, det är där utgångspunkten för allt det jag presenterar baseras på."

Sen kan man undra om du förnekar socialismens originalskrifter och vad det egentligen går ut på. Jag tycker Free Market Anti-Capitalism är betydligt bättre än en förtryckarstat.

 

Har du röstat SD?

Titta vad du står bakom.

Titta på hela inslaget.

http://www.expressen.se/nyheter/sd-t...n-lilla-horan/

 

Inte direkt förvånande. Det som är ganska ironiskt är att dårarna filmade sig själva och att det på någotsätt sedan läckte ut. Jisses...

Men sen igen. Så har jag svårt att glömma rasist-skandalen i valstugorna för några år sedan. Det visade att det spelar ingenroll vilket parti utåt sätt folk säger sig sympatisera med. Det låter nog sådär i många folkhem.

Nu sympatiserar jag inte med SD, absolut inte. Men det är ju hyfsat enkelt att förstå varför dom skördat såpass stor framgång, som man ändå får kalla det.

För att i Sverige vågar ingen prata om invandring eller invandrare. För om man gör det är man rasist. Inte något av riksdagspartierna har diskuterat det alls (inte sen ny demokrati) och vad händer då? Kalle Anka parti som SD utnyttjar såklart det.

Det är politikerna själva i riksdag och kommuner som man ska skylla på, inget annat. Deras fel att SD kommit så långt som dom gjort. Hade man diskuterat denna fråga som uppenbarligen är en fråga svenska folket vill diskutera så hade aldrig SD kommit såpass långt. Det är jag övertygad om. Många erkänner ju öppet både här och där (flashback är ett bra exempel) att dom enbart röstar på SD för att dom just ta upp invandring och all dess innebörd.

Den svenska fegheten har ännu engång skjutit sig själv i foten. Nu får man ta konsekvenserna av det, men det är ingen som vill ta åt sig utan alla pekar på stor hand på SD att dom är boven. Men riktigt så enkelt är det ju inte.

Mitt i allting är det mycket annat som är skrämmande. SD har sin vågmästar roll. Som opposition utnyttjat i flera beslut. Alltså, dom röd-gröna har samarbetet med SD för att få igenom beslut. Vem granskar i det? Inte kvällstidningarna. Men vilken idiot som helst som kan använda google etc kan hitta bevis på det.

I andra änden så mobbas SD ut totalt i tv-debatter osv. Vänsterpartiet vägrar ens sitta i samma studio och debattera med dom. Vad sänder det för signaler? För det första, vad är det för demokrati? Man pissar ju totalt på invånare i landet som röstat på SD. För det andra, är det inte bättre att ta debatten med SD och visa tittarna/invånarna svart på vitt att SD är pajaser igenom att debattera sönder dom?

Väldigt väldigt konstigt agerande tycker jag. Men ja, typiskt svenskt. Konflikträdda.


Tack för mig.

 

Rasism är rädsla och inget annat. Rasisterna vet det, vi andra vet det och "blattarna" vet det. ALLA vet det. Se bara på ordet "främlingsfientlig". Man är fientlig mot sådana man inte känner. Främlingar.

Det är lite som att en femåring står framför ett julbord, tittar på brysselkolen och säger "Nä, vill inte smaka, ser konstiga ut." vilket ju är jävligt moget. Skillnaden är väl att ungen har vett nog i huvudet att inte banka skiten ur brysselkolen...

 

Så du drar alla rasister över en kam med att tycka att de direkt bankar skiten ur "främlingar"?