Lustigt att mina observationer i trådstarten blev till en skandal där flera företag skyller på varandra. Uppenbarligen fanns ett problem med Bank-ID-implementeringen i PostNord-appen.
Jag kan säga att jag förstår båda sidornas argument. PostNord har rätt i att den brottsliga handlingen och det ursprungliga problemet uppstår på
Tele2:s webbsida när den felaktiga beställningen görs. Det kan man inte bortse ifrån, det är
Tele2:s system som blir bedraget till en början. Men det innebär inte att PostNord borde ha lämnat ut paketen i fråga, det har ju skapat massa extra oreda och skada som kunde ha undvikits. Lösningen på problemet är helt enkelt att PostNord ändrar i sin app så att beställarens namn och Bank-ID-namnet måste stämma överens.
Nu är det många personer vars "verkliga namn" och namn som anges i folkbokföringen skiljer sig åt, ibland väsentligt. Så någon automatisk matchning tror jag inte på. Det man får införa är nog en manuell kontroll vid utlämnandet. Personalen kontrollerar att de båda namnen stämmer överens till rimliga gränser. Viss diskrepans måste kunna tillåtas. Det kan i så fall ändå uppstå bedrägerier, till följd av "social engineering" där en bedragare övertygar personalen, men jag kommer inte på någon bättre lösning.
Exempel på varför automatisk matchning inte borde kunna användas:
Många har en konstig/felaktig stavning på sina namn i folkbokföringen, och använder en annan stavning i verkligheten. Särskilt invandrare kan det gälla. Mohammed, Mohamud, Mohamed, det finns ju massor av varianter och stavningar och jag vet av egen erfarenhet att de själva inte vet vilken stavning som används hos Skatteverket. Men även svenskar kan det gälla. En "Lars" kanske heter "Lasse" i folkbokföringen. En "Anna-Maria" eller "Anna Maria" i folkbokföringen kanske kallar sig enbart "Anna", en "Ann-Louise" kanske stavar det "Annlouise" i verkligheten, en "Marianne" kanske heter "Mari-Anne" i folkbokföringen osv. Sen har folk andranamn, mellannamn, efternamn och annat. Det kan inte krävas att folk vid en beställning på nätet ska ange alla sina namn, inkl mellannamn och flera efternamn. Jag gissar att Bank-ID levererar en sträng som består av ett antal namn, utan att det anges vilka namn som är vilka.
Eller det kanske rent av är så att Bank-ID enbart levererar personnumret till tjänsten som begärt identifiering? Bank-ID:s funktion är ju just att säkerställa att ett visst personnummer har identifierat sig med en hög grad av säkerhet. Då kan appen xx eller tjänsten yy lita på att man kommunicerar med just ett visst personnummer. Är det ens möjligt för en tjänst - såsom PostNord:s app - att begära ett namn direkt från Bank-ID?
Vad tror ni? Tänker jag fel?
Click to expand...