Sandlådan 21.0/Ugnspannkaka prataomvadsomhelstnärsomhelst-tråden

@jnsson @indika @bernard

Jag har för mig att ni tre har OnePlus 3. Kan ni svara på om OnePlus har löst OIS i 1080p?

 

Hade en lång diskussion med sambon igår.. Överväger att hoppa av studierna för stunden. Känns inte alls bra, men det är pest eller kolera att gå dit eller inte känner jag..

 

Vad studerar du till?

Tack ändå. Kanske får regga mig på deras community.

Godmorgon på dig också.

 

Förskollärare. Har gjort i över ett år.

 

Just det. Tänkte det var du men blev lite osäker. ^^

 

Inte lätt att hålla reda på alla ☺️

 

Klart det är gott (om man inte tvingar i sig något äckligt) men det är en pina allt som oftast.

Jag är ju speciellt kräsen med så jag äter inte mycket. Inga grönsaker tex.

Kul? Kanske inte, men skönt att slippa behöva äta.

 

Kollade inte på det haha

 

Warum? Du känner dig givetvis bäst. Tänkte mer om det är något specifikt med studiemiljön som jag i någorlunda nyvaket tillstånd skulle tycka är den enda anledningen till att man skulle stanna kvar, alt att man har ett par månader kvar innan examen enbart för att få papperet.

Nu blir det morgonens första kaffe.

 

@Rebecka
View: https://youtu.be/LR708uA4zQ8

 

Är det pga det vi pratade om igår?

Är det något specifikt som ändrats som har gjort att du inte längre tycker att det är kul?

Som jag förstått det så har det varit en dröm för dig att bli förskolelärare, så funderar om det inte är ditt sinnestillstånd istället för något specifikt med utbildningen.

 

Utan att ens titta, ja. Jag vill ha en Pixel men den kunde inte komma mer olägligt. Med sin prislapp och otillgänlighet är det svårt att motivera ett köp.

 

Det beror väl till viss del på gårdagens diskussion, men det är samtidigt något som har legat och grott ganska länge. Jag har klarat av allting hitintills och är godkänd i allt som blivit bedömt. Någonstans i början på hösten började jag känna att mitt driv liksom försvann, jag har hitintills antagit att detta berodde på ovana eftersom jag varit "ledig" i 3 månader under sommaren. Men när jag nu var ute på den andra praktikperioden kom jag gång på gång på mig själv med tanken "Fan, det här GÅR att göra men jag har inte roligt. Orkar jag verkligen hålla på med det här i resten av mitt vuxna liv?

Tempot på skolan stressar mig också väldigt mycket, jag försöker få ordning på allting och bara ta en sak i taget, men veckorna går så fort och på grund av bristande motivation är det svårt att vara "på" allting ordentligt. Jag har en väldigt känslig mage som inte funkat som den ska öht. på flera månader och just nu ser det inte ut att bli bättre. Påverkan är alltså både fysisk och psykisk. Samtidigt pratar man med föräldrar och dylikt, de vet att något är fel men man får bara höra "håll ut, du klarar det här, det har ju gått bra hitintills".. Jag vet dessutom inte vad jag ska göra om jag skulle ta en paus. Det är mitt välbefinnande det handlar om men jag kan inte släppa tanken på att jag ska göra någon besviken.

 

Hay si möjlighet att ta en paus från utbildningen eller lite det kört då?

Tänker annars att du ska ta ett steg tillbaka och reflektera på om det verkligen är något du vill i lugnare former, du säger att du redan tänkt tanken att det inte är det du vill göra hela ditt vuxna liv men tror nog vi har alla sådana dagar när man bara vill skita i allt speciellt om det är stressat och man inte kan skilja upp från ner. Så om du tar en paus och tänker på det igen när du känner dig lugnare kanske kommer du fram till du annat svar. Jag tror säkert som dom föräldrar säger att du fixar att ta dig igenom du men frågan är om du vill det...

 

Jag är i precis samma sits som dig, har gått 1,5 år av en 4 år lång utbildning och är nu i den sitsen där allt som har med studierna att göra är pest. Jag kan inte hitta någon motivation i det jag gör, kanske på grund av "chocken" att inse att det jag alltid trott jag velat utbilda mig till och jobba med, inte alls känns rätt för mig.

Läser i högt tempo jag med, upp till fem-sex kurser parallellt. Har under första året dessutom haft praktik i totalt 5 månader. Så sedan skolan började 2015 har jag totalt haft ledigt två veckor, och det märks mentalt! Mina vänner och familj försöker pusha med att det är värt allt i slutändan, men jag är inte så säker på det längre, och det är då jättesvårt att motivera fortsatta studier.

Har tänkt att läsa klart denna termin, för att under vår/sommar jobba istället och eventuellt läsa några enstaka kurser, för att till hösten 2017 ta nya tag och förhoppningsvis bli antagen till en annan utbildning

Du är i vart fall inte ensam om att känna som du gör! Om det kan vara till någon tröst

 

Jag tror att man kan begära ett uppehåll, en kompis gjorde det precis när denna delkurs började för en vecka sedan. Jag ska ta och ringa morsan senare under dagen och lägga korten på bordet. Samtalet med sambon igår hjälpte men hon vet lika väl som jag att det är mitt beslut, viktigast för henne är att jag mår bra, vilket hon märker att jag inte gör.

Skönt att du har en plan B i alla fall, jag borde väl åtminstone försöka avsluta den här delkursen/terminen, men det är mycket jobb och massor av obligatoriska moment jag i dagsläget inte vill ta i med tång.. Jag behöver ta en ordentlig funderare.

 

Mår betydligt bättre sen jag fick ett jobb, skönt att ha något att falla tillbaka på samtidigt som det är roligt och ger energi. Till skillnad mot skolan som bara tar energi [emoji23]

 

Jag är inte kvalificerad för något direkt jobb i dagsläget, har inte heller körkort.. Så jag vet inte vart jag står.

 

Jag har börjat acceptera att vara lycklig inte finns alternativt att för mig så är "vara lycklig" att helt enkelt inte må så jävla illa. Dvs mer gilla läget och flyta på.