Tja, lite skillnad på hund och elefant. Hunden lever ju redan bland oss som domesticerad men en elefant är liksom på inget sätt domesticerad på det sättet. Samma gäller givetvis andra vilda djur som kan förekomma på cirkusar som lejon, tigrar, björnar osv. även om jag aldrig har sett just dessa djur på cirkus i Sverige.
Jo, det var en upplevelse jag sent skulle glömma. Kan inte minnas hur lång tid det tog tills jag red igen eller om jag hopade upp kort därefter. När man sysslar med ridning och en olycka händer så brukar man ju tala om att hoppa upp direkt eller inom kort för att avdramatisera händelsen (givetvis beror det på olyckans omfattning).
Pappa är en fegis han också. Han kan klappa och mata men tror första gången jag sett honom rida var på turridningen. Då fick han ett jättefint sto som hade ett föl. Tyvärr fick han inte rida på henne tillslut då hon skulle börja tränas för tävling eller nått (hon hade haft paus pga. föl). Efter det ville inte pappa rida igen, sa att han bara litade på den hästen. Haha. Snacka om att han kärade ner sig.
Kom ihåg en gång för länge sedan (långt efter min skräckupplevelse dock) så red jag på en sån där häst med tuppkam, kommer inte på vad de heter. I varje fall så gick en person och höll i hästen. Hon bestämde sig för släppa hästen en kort stund för böja sig ner och plocka något (blommor?) och då satte jag fart på hästen som började galoppera iväg. Jag ville bara känna hur det kändes men då började hon skrika och springa efter så stannade hästen. Fyfan vilken känsla det var dock. Fattar inte att jag vågade för kände inte alls hästen. Den var dock skitlätt att både starta och stanna denna hästen.
Click to expand...