Diskussion: Upphittad telefon och ägaren är okänd

Det är väl bara vissa som gör så då.

 

Vilken telefon är det du använder? Är det ett stort "M" jag ser på baksidan, i bilden i din signatur? Motorola?

Så det heter Emergency SOS om man har en telefon från Samsung? Min telefon är inställd på engelska, så jag tänkte först att "Personlig säkerhet" var bara en översättning av "Emergency SOS". Men så är inte fallet inser jag nu. Olika tillverkare använder olika appar för det.

Så jag som har en Samsung telefon, jag kan inte installera Googles motsvarighet till Emergency SOS? Appen "Personlig säkerhet"? Safety Hub är alltså det engelska namnet för appen "Personlig säkerhet"? Är det just den som inte finns till Huawei telefoner?

 

Då förstår jag. Du tänker på FRP. Factory Reset Protection. Vad kan en sådan upplåsning kosta? Borde inte Polisen kunna göra en sådan upplåsning? De borde ges rätt verktyg för att kunna göra det, helt kostnadsfritt, eller mot en liten avgift. Men jag tror inte att Samsung och de andra släpper ifrån sig det.

Mycket bra råd och tips tycker jag! Det där med fysisk adressbok har jag inte tänkt på faktiskt. Inte för att jag har en sådan, men det är bra tips. Är det så pass gammalt det här med ICE? Att det fanns före smarta telefoner? Det kanske är så.

Dymo remsa är också ett bra tips! Det lämpar sig nog mest till skolor och företag som vill eller bör märka sina saker. I det här fallet så hade ägaren skrivit något med vit penna, men på utsidan av ett läderskal. Jag tror det kallas för lackpenna. Men det har nötts bort tyvärr. En Dymo remsa hade nog varit bättre. Så länge den har bra klister, så den inte släpper. Man kan väl också använda penna, men på insidan av fodralet. Man slipper klistra direkt på telefonen och göra den klibbig. Skriver man direkt på telefonen med en sådan penna så är det inte säkert att det går att få bort senare. Man brukar inte ta ut telefonen från skalet så ofta när man väl har fått in den. Så att skriva eller klistra en Dymo remsa innanför skalet är bättre. Man får räkna med att den som hittar telefonen är så noga att han tar ur telefonen ur skalet, för att se vad som står innanför.

Själva IMEI nummer brukar också stå ibland på baksidan av telefonen. Så då tar man ut den från skalet ändå. Man måste också göra det för att få ut eventuellt minneskort eller SIM-kort. I det här fallet så står två stycken IMEI nummer på SIM-kortssläden.

Man kan också slå *116# hos Comviq för att få fram ens eget telefonnummer. Men det är inte alla operatörer som har en motsvarande kod för det. Jag känner faktiskt inte till att någon annan operatör har det. Annars funkar din metod för alla, att ta ut SIM-kortet och stoppa in det i annan telefon, och ringa ut. Eller skicka SMS.

Det går inte om det saknas SIM-kort. Man kan ringa SOS, men de ser väl inget nummer om det saknas SIM-kort. Och man ska inte ringa SOS om det inte är en nödsituation, oavsett hur illa man vill få tag på ägaren. Det kan hända att det sitter ett telefonnummer inprogrammerat på eSIM chippet. Så hoppet är inte helt förlorat. I framtiden lär det bara finnas eSIM.

Annars har du rätt i att det är bättre att använda de fält som finns för det här. Själv har jag nu lagt in min postadress i min egen telefon. I fall den skulle komma bort. Ibland har jag glömt kvar den i bilen. Då har den ibland legat där över natten. Som tur är så har jag garage med egen port. Men varje gång det har hänt så har jag fått panik. Och varje gång har jag kunnat lokalisera den med Google Find My Device.

Det där är nog lite av en tradition hos Elgiganten. Jag har ett gammalt kvitto från 2001 eller 2002 när jag köpte en av mina första datorer, och där skrev de serienummer. På ett tunnt och ihåligt papper som ser ut att vara till matrisskrivare, men utskriften är i färg och luktar pyton.

Annars har jag ett kvitto från Comviq och där står IMEI nummer, också det av en gammal tradition. Jag skulle tippa på att traditionen att skriva ut IMEI nummer på kvittot kommer från operatörernas verksamhet. Köper du din telefon hos telefonoperatör så får du nog ett kvitto med IMEI nummer. Jag tror att vanliga butiker har bara kopierat den här praxisen. Förut var det ju så man visste vad man skulle uppge för att stöldanmäla och spärra sin telefon, men också för att spärra sitt SIM-kort. Men vem gör sånt idag? Men nu är det lite vilda västern med den saken. Man förlustanmäler inte förlorad telefon, än mindre ett SIM-kort.

För vad kostar ett lokalsamtal inom Sverige idag? Har du tecknat abonnemang med telefon så kostar det 0 kr/min till alla nät och operatörer inom Sverige hos i stort sett alla de stora operatörerna, även med det billigaste abonnemanget. Det är oftast fria samtal och fria SMS, och fria MMS som ingår, och man tar betalt för "surfen" istället. Men i början av 2000-talet så kunde ett samtal kosta uppemot 4 kr/min, och mer om det var samtal till en fasttelefon eller betalnummer. Så om någon fick tag på ditt SIM-kort, även om den inte kunde komma åt din telefon, så kunde du få betala 1200 kr bara för 5 timmar samtal, som någon annan har gjort med ditt SIM-kort. Då räknar jag inte in SMS meddelanden som var ett populärt sätt att chatta på, eller betalnummer.

Det är så att många blandar ihop det och tror att IMEI nummer är telefonens serienummer. På sätt och vis är det väl så, eftersom det är en typ av globalt unika identifierare (GUID/UUID). Men idag får man räkna dubbelt upp då, eftersom de flesta nyare telefoner har stöd för mer än ett SIM-kort (och där tillkommer dessutom eSIM). Så ja... det är inte riktigt ett serienummer. Det påståendet gör sig allt mindre gällande med teknikens och SIM-kortens utveckling. Man kan säga att det gällde bara på gamla tider. Men redan år 2000 så kom ett finskt företag ut med världens första Dual SIM telefon (Benefon Twin). Så det gällde inte till 100% ens på den tiden, även om just den telefonen var ett undantag och regeln var att varje telefon hade endast ett SIM-kort.

 

Angående mitt försök att hitta ägaren. Jag har skickat ut brev till två personer igår. De bor lokalt inom kommunen och har exakt namnstavning som på telefonen. Jag passade också på att tipsa om ICE och det här med nödkontakter. Breven lär inte komma fram förrän på måndag nästa vecka.

Det fanns en tredje person med samma namn som uppges bo i samma kommun, men som saknar folkbokföringsadress. Jag har inte försökt få fram adressen på något sätt. Har ni tips på hur man kan ta reda på det? Jag har läst och förstått att det kan vara en hemlös person. Vem har koll på hemlösa? Har inte Polisen eller Skatteverket koll på det? Kyrkan? Socialtjänsten?

Jag kan alltså behöver besöka ett så kallat härbärge i ett sista försök att hitta ägaren. Jag tror att det finns bara ett sådant i vår kommun, men det har man pratat om att stänga ner, så jag vet inte om det finns kvar. Det gör mig ledsen att telefonen kanske tillhör just den här hemlösa personen, som jag inte kan hitta för att han saknar folkbokföringsadress, för att han är hemlös. Så han kan kanske inte ens ange en gatuadress i sina ICE/Medicinska uppgifter, även om han ville det och visste hur man gör. Det är sorgligt.

 

Vanligtvis brukar inte socialtjänsten i kommunen lämna ut information om en person finns inskriven hos dom p.g.a. sekretess. Men om du lyckas komma i kontakt med kommunens kontaktcenter/medborgarkontor och kan bli kopplad till någon socialsekreterare så kanske du kan förklara läget "jag har hittat en telefon och jag tror att denna tillhör xx, personen har ingen adress och är kanske hemlös vilket sannolikt betyder att personen finns i ert system. Om ni har kontaktuppgifter till personen, vänligen kontakta personen och meddela att jag har hittat xx telefon och kan lämna tillbaka denna om det är så att xx tappat bort sin telefon".
Det beror nog på vilken socialsekreterare man får prata med, vissa kan vara stenhårda med att de inte gör någon sådan slagning i systemet p.g.a. sekretess medan andra kanske vill hjälpa till. Du kan egentligen bara säga att du inte vill ha några kontaktuppgifter till personen om den finns i deras system. I bästa fall kanske socialsekreteraren kan ordna så att du kan lämna in telefonen till kommunens kontaktcenter så kan den hemlöse hämta telefonen hos dom.

 

Ja, ICE fanns redan på gamla Nokia 3320-tiden. På den tiden var det inte så vanligt med skärmlås utan endast SIM-lås, så att så länge som telefonen var igång kunde vem som helst bläddra i den, och om det stod "ICE" före något eller några namn i adressboken kunde man lätt identifiera någon att kontakta. På den tiden sparades dessutom ofta adressboken på SIM-kortet, så att mankunde ta ur kortet ur en död telefon och sätta in i en annan telefon, och om inte SIM-kortet var låst så gick det att göra adressökningen där.
1177 har en bra sida som tipsar om fler ICE-tricks:
ICE – nödnummer till närstående i mobilen

 

Ett tips om man finner en borttappad lur
är att låta luren vara på ladda batteriet om det behövs o svara om det ringer för det gör det

Har funnit flera lurar i arbetet och privat.
Oftast ringer det ngn bekymrad människa inom ett par timmar
som blir väldigt glad när de återfår luren.

Har själv gjort så när min lur försvann o en upphittare svara i andra änden när ja ringde mig själv ett par timmar senare gav jag ett par hundralappar i hittelön.

 

Apropå längd och vikt i Medicinskt Info så är det viktigt för när man ska ge mediciner, speciellt akut.

 

Hittade en gammal skärmdump på min låsskärm, där stod det "ICE" och inte "Nödinformation", därför jag skrev "ICE"

 

I mångt och mycket är det sekretesslagen myndigheterna garderar sig med när de har gjort något fel och vägrar lämna uppgifter om händelsen. Bekvämligt nog. Men när de själva slarvar bort okrypterade USB minnen, pappersakter, och kompletta arbetsdatorer, med känsliga uppgifter om kommuninvånare och brukare av ekonomiskt bistånd och sociala tjänster, då finns det ingen straffpåföljd för deras slarv och vårdslöshet.

Jag vet precis vad du menar när du säger att det beror på vilken socialsekreterare man får prata med. Det vet jag av egen erfarenhet. De bryter mot lagar hela tiden och det händer absolut ingenting med det. Det kommer inte ens till kännedom för statliga myndigheter som är ytterst ansvariga. Kommunens socialsekreterare fattar beslut som grundar sig på "riktlinjer". Men när man gräver lite i det och hittar deras interna manualer och styrdokument, så ser man att det är bara nöjestolkningar av socialtjänstlagen. De väljer medvetet att bryta mot lagen för att de vet att en person som inte kan betala hyran för månaden inte kommer överklaga. Man hinner bli hemlös innan ärendet tas upp av tingsrätten och domstolen har sagt sitt. Jag vet av egen erfarenhet, jag har varit med om många oförrätter.

Jag provade ändå att ringa till kommunens kontaktcenter i fredags. Jag fick kontakt ganska snabbt. Det var en som heter Erik som svarade. Som för att reta mig, så sa han att det var jättesnällt av mig, men han sa ganska prompt att de inte kunde inte hjälpa mig. Kunde inte, eller ville inte? Det är via Polisen man måste gå, och om Polisen redan gjort gjort bedömningen att ägaren inte kan fastställas så får jag göra vad jag vill med telefonen sa han. Han lät riktigt dryg, med falskt leende på läpparna. Han pratade snabbt, lyssnade inte, lät mig inte prata till klart, avbröt mig och pratade i munnen på mig hela tiden. Jag är känd för att prata (och skriva) mycket, men jag fick inte ens ge honom en kort och koncis version av händelsen, jag försökte verkligen inte bombardera honom. Han fattade till slut vad det handlade om efter att jag hade spelat pingis med honom i luren ett par minuter.

Det var kontakten med kommunens kontaktcenter. Jag erbjöd att lämna mina egna kontakuppgifter eller att lämna av telefonen så att de själva kan lämna över den till ägaren, om denne skulle träda fram. Men det kunde de inte göra. Så ingen hjälp från kommunen, kan man säga. Nu blev jag inte kopplad fram till en sån där "soc. sek." men jag tror inte att de skulle säga eller göra något annorlunda. De vill nog inte ta risken att begå tjänstefel, inte på uppmaning av någon annan i varje fall, eller göra det där lilla extra för kommuninvånare - de vill inte göra det som är deras jobb och som förväntas av dem, än mindre det som försätter de på djupt vatten med sekretesslagen och annat. Att "jobba" och göra så lite som möjligt är deras devis. Det är min fasta övertygelse efter otaliga kontakter under många år, ett par överklaganden, och några vändor med tingsrätten och JO. Det gör mig så glad och lycklig att jag idag slipper vara i deras nåd.

Det är också därför jag känner mig ledsen inför insikten att den här telefonen kanske tillhörde en hemlös person. Jag har inte varit hemlös själv, och jag har inte problem med missbruk. Men jag har varit i ekonomisk knipa flera gånger, har levt med väldigt små marginaler, och jag vet vilken nivå på hjälp, stöd och service man kan få av kommunen. Det som står på papper och på deras webbsida skiljer sig ofta markant från verkligheten.

Jag har kontaktat Hela Människan och bett de om hjälp. Jag ska kontkta några fler hjälporganisationer som hjälper hemlösa. Nu är det inte säkert att telefonen tillhör en hemlös person. Men om så är fallet, så borde dessa vara mer villiga att hjälpa till än kommunen.

 

Jag vet inte om du såg 1177.se länken ovan? Men där står det faktiskt ett mycket bra tips. Det är att man kan skriva in ICE kontakter i en bakgrundsbild, och den sysns ju alltid, så även när telefonen är låst med PIN kod. Jag misstänker att det var något sådant du hade på din telefon innan?

 

Det gjorde jag för länge sedan, jag har hjärtfel, och därav står allt detta mig så varmt om hjärtat, no pun intended Därför jag tjatar på folk om detta

Men svaret är nej, det står ICE

 

Japp, och du vet, det sitter, hade inte ens tänkt på att det står annorlunda i min Huawei förrän ditt inlägg

 

Menar du att det var en skämbild från en Sony telefon?

Vilken Sony var det du hade?

Lustigt nog, telefonen som jag söker ägare till är faktiskt en Sony också.

 

Japp, en Xperia XZ1C

 

Nu har jag jobbat lite med mitt "ärende" igen, och det är dags för en uppdatering. Jag är nu till 95% säker på att jag har hittat ägaren! Det rör sig om den person som jag misstänkte är hemlös. Men det har visat sig att han har blivit dömd för en rad olika brott, och i två av de domar jag fått se så har han fått fängelsestraff.

Här är en summering med åtalspunkter från domarna, i kronologisk ordning.

• 2022-07-05: Dom: Påföljd: Dagsböter 30 om 50 kr
  • 2022-04-30: Ringa narkotikabrott, 1 § 1 st 6 p och 2 § narkotikastrafflagen (1968:64)
• 2023-03-20: Dom: Påföljd: Fängelse 7 månader
  • 2021-07-18: Grov vårdslöshet i trafik, 1 § 2 st trafikbrottslagen (1951:649)
  • 2021-07-18: Våld mot tjänsteman, 17 kap 1 § 1 st brottsbalken
  • 2021-12-12: Brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 1 § 1 st och 4 § 1 st lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål i sin lydelse före 1 juli 2022
  • 2021-07-18: Vållande till kroppsskada (antal brott: 2), 3 kap 8 § 1 st brottsbalken
• 2023-05-16: Dom: Påföljd: Fängelse 10 månader
  • 2022-12-09: Olovlig körning, grovt brott, 3 § 1 st 2 men trafikbrottslagen (1951:649)
  • 2022-12-15: Inbrottsstöld, 8 kap 4 a § brottsbalken
  • 2023-04-12: Grov vårdslöshet i trafik, 1 § 2 st trafikbrottslagen (1951:649)
  • 2023-04-12: Olovlig körning, grovt brott, 3 § 1 st 2 men trafikbrottslagen (1951:649)
  • 2023-04-12: Olovligt brukande, 10 kap 7 § 1 st brottsbalken
  • 2023-04-12: Rattfylleri, 4 § 2 st trafikbrottslagen (1951:649)

Jag är ingen jurist, men som jag förstått det så fick han först 7 månaders fängelse, och sedan så blev det ändrat till 10 månader när nya brott upptäcktes under tiden. Men det börjar egentligen med narkotika, som han också satt inne för, vilket omnämns i en av domarna, men som jag inte kunde ta del av, troligtvis för att det har blivit gallrat.

I domen från 2023-03-20 så står det,

Jag har bytt ut hans namn mot N. N. för det är inte min mening eller syfte att hänga ut honom här, även om han är dömd för det som påstås.

I samma dom så står det,

Han var alltså svår att få kontakt med även när han inte satt inne. Så det ger mig en bra fingervisning om vilken uppgift jag står inför. Han vill inte ha kontakt, och minst av allt med myndigheter. Och han är inte den typ av person som kommer förlustanmäla en borttappad telefon! Det är ju han som är den som tar ifrån andra deras ägodelar. Det är ju inte helt uteslutet att den här telefonen är från början stulen. Kanske just från hans flickvän som var hans "ljuspunkt" för att slippa övervakning och samhällstjänst?

Nu vet jag inte om han fortfarande sitter inne, men i så fall är det nästan helt omöjligt för mig att få kontakt med honom. För kontakt via telefon i alla fall så måste väl han begära det och få tillstånd? Samtalet avlyssnas då. Men jag kan inte lämna mina kontaktuppgifter till Kriminalvården, för de vidarebefordrar inte sådant som jag förstått. Jag kan eventuellt skicka ett brev till honom. Det ska visst gå? Brevet adresseras då till Kriminalvården med ett yttre kuvert och med hans namn och personnummer på ett inre kuvert. Brevet öppnas och granskas då av Kriminalvården, återförseglas och för att det ska delas ut till honom så måste han godkänna granksningen. Jag har läst på lite om det här. Det är rätt fascinerande! Jag hade ingen aning om att det var på det sättet. Jag vet inte om hans godkännande måste inhämtas innan brevet granskas eller innan det delas ut till honom. Men om han väljer att inte godkänna det, så kan brevet vänta på honom tills han blir frisläppt.

I den domen döms han för våld mot tjänsteman,

Det här handlar om att han åkte moped på en 1-2 meter bred gångväg med en älv på ena sidan och branta backar och berg på andra sidan, i ett parkområde. Polisen befann sig i närområdet i ett annat ärende och fick tips av allmänheten om vad som pågick på gångvägen. Poliserna delade på sig i två grupper, och patrullerade gångvägen till fots, från varsitt håll. Han och ett par av hans kompisar blev alltså instängda. De satt där i en grotta eller liknande och knarkade troligtvis. De försökte fly på moped när de fick syn på Polisen och i samband med ingripande så fick ena polisen hjärnskakning, ena fick "blånad", etc. Han blev tvungen att vända mopede på den smala vägen när han fick syn på den andra gruppen med poliser och försökte köra på en av poliserna.

Det är både komiskt och tragiskt på samma gång. När jag läser det så är det precis som att se på en tecknad film. Här ett utdrag från domen.

Det är alltså hans telefon som jag har tillgång till! Det är karma det! Det känns lättare för mig nu att trycka på knappen och radera all data. Jag känner att han inte förtjänar att jag engagerar mig så mycket i hans borttappade telefon. Det är inte ens säkert att den är hans från början. Den kan han ha stulit från sin flickvän.

Men det konstiga är att Polisen inte fick tag i ägaren, trots att han var mitt framför näsan på dem så att säga, om han nu sitter inne. De kanske inte vill hjälpa den som har åsamkat dem blåmärken och hjärnskakningar? Man kan också tänka sig att telefonen innehåller viktigt bevismaterial. Med tanke på hans levnadssätt. Bilder kanske från gods som han har stullit från ett tidigare inbrottet och lagt ut på nätet? Vad gör Polisen när eller om de inser att ett inkommet hittegods kan kopplas till en förundersökning? Jag menar om ägaren blir fastställd. Gör de såna kontroller ens?

Det här är en ung man med många problem! Jag hoppas han får hjälp där han är nu. Kanske har han avtjänat sitt straff nu. Det tar 3 veckor för en dom från tingsrätten att vinna laga kraft. Om de där 10 månaderna från senaste domen räknas från beslutsdatum (2023-05-16), så har han avtjänat sitt straff den 6 april 2024. Han kan ha fått ett kommunalt boende för att få behandling mot sitt missbruk. Kanske är det därför jag inte hittar hans adress.

Telefonen hittades av en passagerar på en buss, den 2024-03-12, endast 2 km ifrån hans gamla adress. Det är det som knyter telefonen till honom just. Och han är den enda från trakten med det exakta förnamnet och efternamnet. Det är ett litet samhälle, med dåliga bussförbindelser. Passageraren lämnade in telefonen till bussföraren, och denne lämnade sedan in den till Polisen. Som i sin tur lämnade ut den till bussföraren som registrerad upphittare för att de inte kunde fastställa ägaren. Ska man följa lagen noga så ska bussföraren lämna in den till företagets hittegodsavdelning, som i sin tur ska lämna in den till Polisen. Därefter går den väl på auktion? Om ägaren inte kan fastställas. Företaget kan väl inte få hittelön? Den tillfaller bara fysiska personer, om jag inte har helt fel. Jag tycker inte att det är ett rättvist system där hittegods tillfaller fastighetsägaren eller företaget man jobbar hos, och att den verkliga upphittaren, som gör en samhällstjänst, fråntas rätten till hittelön. Det är vad jag tycker i alla fall. Så jag tycker bussföraren gjorde rätt i att personligen lämna in den till Polisen.

 

Kom ihåg att man normalt friges villkorligt efter att ha avtjänat 2/3-delar av straffet, dvs tidigare än de 10 månader som domen anger. Låter rimligt att han kommit ut från fängelsestraffet i våras, ungefär enligt den kronologi du räknar upp.
Om du verkligen vill veta, så går det att begära hos Kriminalvården att få ta del av "strafftidsbeslut" och "placeringsbeslut", där man ser exakta datum för frigivning. I vissa fall kan man få dessa beslut över epost (krypterad zip-fil), men i andra fall skickar de endast över post. Jag tror han är frisläppt, men ifall du verkligen vill kolla upp det så är såna beslut alltså offentliga.

Jag tycker du eller din bekante ska behålla telefonen utan samvetskval. Du har lagt ner mer jobb än 99 % av befolkningen skulle göra, och jag tycker inte du ska avsätta mer tid åt detta.

För övrigt är det ju lustigt att läsa att det enda han dömdes för - avseende händelserna 2021-07-18 - tycks vara påkörningen av poliserna. Hade han skippat att försöka fly så hade han ju antagligen inte åkt dit för någonting, polisen tycks ju inte ha haft något på honom. Varför försökte han fly ens? Att skada poliser lär ju alltid vara allvarligare än ett hypotetiskt bilinbrott, som tydligen inte ens gick att knyta till honom.
Det visar ju tydligt på det bristande konsekvenstänket som den typen av personer ofta har. Att kontakta en sån person och erbjuda sig att lämna tillbaka en telefon skulle jag undvika, vem vet vad som händer, och vem vet vad som kan göra honom förbannad vid en sådan kontakt.