Öppen eller stängd kod och utveckling? Stor kreativ kontroll kontra valfrihet för användarna? Gratis eller inte? Med Android har Google öppnat en slags Pandoras ask i den ideologiska gråzonen mellan Apples visionära kontrollmani och öppenkällkods-världens minst lika maniska frihet i alla led.

Resultatet är mycket hype och en livboj för bland annat Motorola och Sony Ericsson, men en i övrigt ganska förvirrande plattform i fler och fler prylar som tyvärr påminner mycket om de skumma märken du finner hos de större elektronikåterförsäljarna. Prylar som endast existerar för att ge butiken ett någorlunda likvärdigt alternativ rent tekniskt till motsvarande märkesprylar fast med en betydligt högre vinstmarginal. Så klart framtvingat av en fruktansvärt hård konkurrenssatt marknad. Speciellt i IT-Sverige med populära tjänster som prisjakt.nu och en mängd konsumenttidningar, allt från familjevänliga Råd och Rön till rena pryltidningar som M3.

Här utgör Android en intressant men långt ifrån problemfri hybrid. Välrenomerade Google ligger bakom och erbjuder ett gratis (till skillnad från Apple) verktyg för att skapa appar i det väl etablerade programmeringsspråket Java. Dessutom har man rakt på sak öppnat plånboken och belönat hjärnorna bakom de mest populära apparna med sin (Googles) egen toppmodell bland Androidlurarna. Tyvärr verkar man inte vara intresserad av att följa Apple och möjliggöra betalning av dessa appar för så många som möjligt utan prioriterar istället utveckling av själva systemet med ungefär samma uppdateringstakt som den mest populära Linuxdistributionen Ubuntu – slump eller en medveten flört till utvecklarna? Oavsett är det en prioritering gjord högt upp i hierakin som retar gallfeber på många, inte minst vi med telefoner som dreglande väntar på samma kvalitet i programutbudet som våra hånskrattande bekanta med sina iPhones.

Man försöker alltså dra nytta av innovationskraften i long tail-principen genom att kanalisera den i ett ekonomiskt väl uppbackat ekosystem av användare, utvecklare och handhållna datorer där den nya smartphone-standarden satt av iPhone utgör ryggraden. Tyvärr verkar man ha förbisett kvartalsrapporterna – hjärtat i marknadsekonomin. När varje inblandat företag som vågar sig ut i det här nya farvattnet måste visa sina kunder och aktieägare att det är rätt väg att gå verkar det enda sättet att göra det på vara att modifiera upplevelsen för att dels förbättra standardutförandet av Android, ofta kallat ”vanilla”, men också för att inte hårdvaran ska vara det enda som skiljer dig från konkurrenterna.

Google har med Android och sitt stora antal partners efter ett par år hamnat i en lite olycklig sits. Man har skapat en upplevelse mer datorlik och fri än Apple’s motsvarighet men betydligt mindre ekonomiskt vattentät. Som vanligt finns pengarna i massorna och massorna vill ha lättanvända verktyg som låter dem använda tankekraften på sådant som inte kan lösas med prylar; kärleksliv, karriär etc. Sen finns ett gäng mer teknikintresserade som gillar att pilla utan att gå på djupet, en betydligt intressantare publik för Google men med en mindre plånbok. Kärnan av själva Android representeras slutligen av den lilla gruppen teknikentusiaster som försöker bygga ett rymdskepp av varje ny modifierbar pryl som lanseras eller som har intressanta beståndsdelar, oavsett tillverkarens intentioner för eller mot.

Ska man kunna tävla mot Apple och Microsoft om den stora massan och i slutändan våra sökningar (vilket är det som Google faktiskt tjänar pengar på) måste man ge hårdvarutillverkarna större möjligheter att diffrentiera sig så att det inte längre handlar om Apple vs. Google (& Co) – den situationen ger alldeles för små marknadsandelar att slåss om. Men samtidigt får det inte det gå ut över utvecklingen av själva systemet och splittringen vi sett det senaste året.

Apple har en stor (avgörande?) fördel med sina väl etablerade App Store och iTunes Music Store där man lärde sig (och visade konkurrenterna hur) att distribuera underhållning över nätet. Microsofts styrka är spel, både genom Xbox Live men också genom delägande i Facebook där man säkert kommer att ge Windows Phone 7 fördelar i framtiden. Android Market är å andra sidan starkt kritiserat för allt från bristande utbud av bra appar till konsekvenserna av att inte kontrollera säkerheten i apparna på det sätt som Apple gör vilket dramatiskt ökar risken för spridandet av skadlig kod som Windows ironiskt nog (Microsoft ses ju av många som Googles ärkerival) varit mest ökänt för hittills.

Android måste bli mer än ett öppnare iOS. Det spelar ingen roll att det är det snabbast växande systemet om man varken har ett starkt utbud av underhållning eller en programbutik där alla får gå genom kassan.

Content is King, det gäller inte bara hårdvaran.