I höstas introducerade Meta en valfri prenumeration som tar bort annonseringen från Facebook och Instagram. Användare som inte vill betala kan fortsätta utnyttja Metas tjänster som vanligt men behöver då acceptera riktad reklam.

Meta anser nämligen att intäkterna sjunker så pass när riktad reklam stängs av att alternativet är att göra Facebook och Instagram till betaltjänster. EU har dock formellt invänt mot Metas upplägg och anser att tjänsterna ska kunna användas gratis med minskad datainsamling och utan riktad reklam.

EU:s hållning kan tyckas en smula naiv med tanke på att just annonsering är anledningen till att så många tjänster på webben är gratis och att alternativet är ett väldigt kostsamt internet som är låst bakom betalväggar. Hade EU invänt om Meta helt enkelt gjort både Facebook och Instagram till rena betaltjänster inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och inte erbjudit något gratisalternativ alls?

Ett motargument är att Meta är en teknikjätte, en så kallad ”gatekeeper” enligt Förordningen om digitala tjänster, och att företaget därför anses inneha en privilegierad ställning på marknaden. Google låter dessutom användare stänga av riktad reklam utan kostnad. Europeiska kommissionen har än så länge endast gjort en preliminär dom. Meta har rätt att invända och ett slutgiltigt beslut kan dröja i upp till tolv månader.

Today, the Commission has informed Meta of its preliminary findings that its “pay or consent” advertising model fails to comply with the Digital Markets Act (DMA). In the Commission’s preliminary view, this binary choice forces users to consent to the combination of their personal data and fails to provide them a less personalised but equivalent version of Meta’s social networks.