Många som är mobilintresserade och lite till åren har sannolikt nostalgiska minnen av en Nokia-telefon, vare sig det är 3310, N73, N95 eller någon annan modell. Pionjären Nokia var länge en av världens största mobiltillverkare och dominerade även den tidiga marknaden för smarta telefoner.

År 2007 då första Iphone släpptes hade Nokia på egen hand nästan hälften – 49,4 procent enligt Gartner – av den globala smartphonemarknaden. Företaget Nokia finns kvar och varumärket Nokia existerar på smartphonemarknaden, men mobiltillverkaren Nokia i klassisk bemärkelse är borta sedan många år. Vad hände?

Nokia N95

Enligt en fjorton år gammal rapport från New York Times hade Nokias forskningsavdelning tagit fram en prototyp av en internetansluten smartphone med stor pekskärm flera år innan Apples debut med Iphone. Ingenjörerna trodde enheten kunde ge Nokia en stor fördel på smartphonemarknaden men Nokia befarade att mobilen skulle bli en kostsam flopp och den släpptes aldrig. Vad gick fel under åren som följde?

Nokia hade all möjlighet att lyckas tack vare lång erfarenhet, ett starkt varumärke, ett utbrett nätverk av branschkontakter, samt marknadens kanske bästa kameror. Ett enkelt sätt att se på saken är att Nokia blev överkört av Iphone och Android – men frågan är mer komplicerad än så.

Företaget gick under på grund av en oförmåga att anpassa sig tillräckligt snabbt, i kombination med en invecklad intern byråkrati, en svårstyrd skuta, samt en rad dåliga beslut och felbedömningar. Eventuellt spelade en arrogans och ”vi är störst”-hybris även in i undergången. Nokia underskattade konkurrensen, missbedömde marknadsskiftet och insåg för sent vad konsumenter vill ha. Blackberry gick ett liknande öde till mötes.

7710 – Nokias första pekskärmsmobil

Kritiken i artikeln kommer från någon som önskar att Nokia i dess ursprungliga form funnits kvar som alternativ på marknaden. Vi spolar tillbaka 16 år i tiden. Nokias Symbian-plattform var ett utmärkt system för klassiska smarta mobiler, men lämpade sig inte för den moderna vågen av smartphones med appbutiker och stora kapacitiva pekskärmar.

Första Nokia-mobilen med pekskärm – 7710 – kom redan 2004. Företagets första pekskärmsmobil med en mer modern design släpptes dock inte förrän 2008 genom den Symbian S60-baserade 5800 Xpressmusic. Till skillnad mot första Iphone som hade släppts ett år tidigare var operativsystemet inte lika optimerat för pekskärmar och 5800 erbjöd en resistiv istället för kapacitiv panel, vilket gjorde telefonen mindre trevlig att använda.

Nokia 5800

Som svar på Android och IOS började Nokia utveckla Linux-baserade system likt Maemo som sedermera övergavs till förmån för Meego – det blev inte mycket av endera av plattformarna. Redan då undrade många varför Nokia helt enkelt inte bara satsade på Android. År 2010 gjorde dåvarande Nokia-chefen Anssi Vanjoki det bevingade uttalandet att en Androidsatsning hade varit som att ”kissa i byxan för att bli varm”; det vill säga en tillfällig lösning som slagit bakut på sikt.

Inte långt därefter uppmärksammades ett internt pm – The Burning platform memo – från nya Nokia-chefen Stephen Elop som tidigare arbetade för Microsoft. Elop insåg att företaget var ute på hal is och på väg att bli omsprunget av konkurrensen.

Nokia började hamna på efterkälken och det var en undergångskänsla kring märket. Nokia var dock världens största smartphonetillverkare ända fram till våren 2012, då Samsung petade ned Nokia från tronen. Nokia var med andra ord alltjämt stort vid den tidpunkten med ett starkt varumärke; även om företaget tappade marknadsandelar i rasande takt. Spiken i kistan kom när Nokia i början av 2011 satsade på fel häst: Windows Phone, trots att det var uppenbart att systemet med stor sannolikhet inte hade någon chans att konkurrera. Vic Gundotra från Google gav följande bitska kommentar till samarbetet: ”Två kalkoner blir inte en örn”.

Hösten 2013 sålde Nokia med den trojanska hästen Stephen Elop i spetsen sin ”enheter och tjänster”-verksamhet till Microsoft, vilket blev graven för smartphonetillverkaren Nokia. Bara två år senare la Microsoft mer eller mindre ned smartphoneverksamheten, även om det dröjde fram till 2017 innan Microsoft bekräftade att Windows Phone upphört.

Så vad skulle Nokia gjort istället?

Nokia borde ha gått all-in på Android från starten och försökt bli Googles samarbetspartner för första Androidmobilen istället för HTC. Med facit i hand är det lätt att påstå att Nokia borde ha satsat på Android direkt. Hur kunde Nokia förutse utvecklingen och inse att Android skulle bli världens största operativsystem? För att andra insåg det, så varför inte även Nokia? Amerikanska tekniktidskriften Wired förutspådde exempelvis redan kring årsskiftet 2007/2008 att Android på sikt skulle ta över och finnas överallt. Allt talade för Androids framgång: Google i ryggen, gemensam utveckling, ett lovande OS med appbutik och apputvecklare, en öppen källkod som vilken tillverkare som helst kan använda, samt utmärkta möjligheter till ett utbrett och blomstrande ekosystem.

Är det naivt att tro att Android hade räddat Nokia? Eller var lösningen så enkel? Vad som hade hänt om Nokia satsat på Android och huruvida Nokia i så fall funnits kvar idag är förstås omöjligt att svara på. En av anledningarna till att Nokia inte satsade på Android var att företaget trodde Samsung skulle bli den dominerande aktören och omöjlig att rå på. Därför ville Nokia köra sitt eget race. Samsung hade mycket väl ändå blivit störst och herre på täppan, även ifall Nokia insett att Android var framtiden. Men det kunde omöjligen ha gått sämre för Nokia med Android än vad det gjorde utan: att Nokia försvann.