Tidernas kanske mest ”läckta” telefoner, Googles Pixel 4 och 4 XL, lanserades slutligen officiellt på ett Google-event i New York den 15 oktober. Även om nästan alla specifikationer redan var kända så var det fortfarande många som hoppades att vissa saker skulle visa sig vara felaktiga och att Google skulle plocka fram några ess ur rockärmen.

Så blev emellertid aldrig fallet, utan Pixel 4 och Pixel 4 XL visade sig vara precis så som alla läckor redan hade avslöjat. Mottagandet var minst sagt svalt då Google, sin vana trogen i Pixel-serien, oförklarligen har valt bort funktionalitet och komponenter som hart när alla konkurrenter i samma prisklass bjuder på.

I varje generation Pixel-telefoner tvingas vi acceptera att det saknas minst ett par tämligen betydande egenskaper, funktioner, komponenter eller finesser som konkurrenterna har. Kort sagt släpar Pixel-telefoner i varje generation hårdvarumässigt efter konkurrenterna en aning, och Pixel 4-duon är alltså dessvärre inget undantag.

När nu redaktionens första exemplar av Pixel 4 XL har levererats påbörjas recensionen (och vi vill passa på att be er alla om ursäkt för de uteblivna recensionerna det senaste halvåret), för att kunna avgöra om de på pappret stora bristerna är lika betydande som vi befarar, eller om det i verkliga världen inte alls är så problematiskt som vi initialt trodde.

Först och främst vill vi dock som hastigast bjuda på en uppackning och våra första intryck av redaktionens Pixel 4 XL, en svart (”Just Black”) pjäs med 64 GB lagringsutrymme, vilken i USA har en prislapp på 899 dollar (motsvarande cirka 8 650 kronor plus amerikansk motsvarighet till moms).

Kartong och innehåll

Den vita kartongen med ett tryck föreställande telefonen i sig på kartonglockets ovansida är minst sagt Google-typisk och ser ut precis som kartongen har sett ut för alla Pixel-telefoner till dags dato. Därmed inte sagt att det är något fel med det; tvärtom ger kartongen som alltid ett kvalitativt, dock ej lyxigt, intryck.

Innehållet är som så ofta numera mycket skralt och gångna är tiderna då tillverkarna tävlade om att skämma bort sina kunder med den ena godsaken efter den andra i kartongen. Kanske är detta dock en bra sak, då det mesta som inkluderades i kartongerna förr om åren var sådant som sällan användes, och bidrog således bara till sopberget.

Vi hittar telefonen i sig vänd med baksidan uppåt i ett eget fack högst upp, och nedan denne ett separat fack med en vit laddadapter (18W), en mindre kartong innehållande diverse dokumentation samt ett SIM-stift, en vit USB Typ C-kabel på dryga metern samt en vit USB till USB Typ C-adapter. Det är allt. Inga skal, inga hörlurar, inga inkluderade skärmskydd, ingen adapter för 3,5mm-anslutning.

Telefonen

Telefonens utformning är minst sagt diskret, möjligen med undantag för kameraknölen. Åtminstone gäller detta den svarta versionen som vi packar upp i den här artikeln. Bakstycket är till skillnad från den orangea och den vita versionens matta ytbehandling högblankt och mycket halkigt, något som därtill gör telefonen till en fingeravtrycksmagnet.

Det svarta glasbakstycket saknar förutom en mycket diskret mörkt grå och tämligen liten G-logga helt och hållet text och annan utsmyckning som skvallrar om vilken tillverkare det rör sig om. Vi tycker om detta, men andra föredrar mer bling och lite mer personlighet, vilket de två andra färgalternativen bjuder på.

I handen ligger telefonen utmärkt, aningen bättre än fjolårsmodellen Pixel 3 XL som även den var behaglig att hålla. Med undantag av det ovan nämnda högblanka bakstycket är Pixel 4 XL ett tydligt men blygsamt steg framåt. Telefonens lättmetallram har fått en ordentligt texturerad matt ytbehandling och har fått en mjukare och slätare rundning än fjolårsmodellen som hade en liten men tydligt kännbar och en aning vass läpp där metallramen mötte glasbakstycket.

Knapparna, volymknappen och strömknappen, återfinns precis som förut på telefonens högra långsida och båda en tydlig klickkänsla. Dessvärre är strömknappen aningen lös då man för fingret över den, knappen liksom vaggar i längsled, men den sitter inte löst nog för att skallra då man skakar på telefonen. För att liva upp det hela en smula har Google gett den svarta versionen en vit strömknapp, medan både den vita och den orangea versionen båda har fått en ljusorange strömknapp.

När telefonen startas och skärmen vaknar till liv ser man genast den gigantiska ”pannan” som får telefonen att kännas lite omodern, åtminstone rent visuellt. Pixel 4 XL ser kort sagt ut som en topptelefon från 2016 eller 2017. De som ställer höga krav på estetik kan komma att inte uppskatta Pixel 4 XL, men undertecknad är själv inte speciellt bekymrad över den estetiska biten, i synnerhet då ett skal i regel monteras. Närmare tre fjärdedelar av Swedroids läsare använder trots allt ett skal eller ett fodral för sina telefoner.

Första intrycken

Våra allra första intryck är blandade. Skärmen är mycket behaglig att vila ögonen på och med en uppdateringfrekvens på 90 Hz och en väloptimerad mjukvara får telefonen samma härliga flyt och flöde som OnePlus 7 Pro – det vill säga absolut toppklass. Däremot är skärmen inte så ljusstark som vi hade hoppats. Den är en aning ljusstarkare än fjolårets XL, men den är inte på långa vägar lika ljusstark som Samsungs toppmodeller.

Avsaknaden av en fingeravtrycksläsare har under vår första tid med telefonen hunnit skapa en hel del frustration, men vi hoppas att det är något som vi förr snarare än senare vänjer oss vid. Extra problematiskt blir det då ytterst få appar utöver Googles egna i dagsläget har stöd för ansiktsverifiering, och vi vet dessvärre också hur långsamma tredjeparter såsom banker kan vara att uppdatera sina appar. Det är manuell inloggning med lösenord som gäller för närvarande. Rena stenåldern.

Vi vet att man vänjer sig, man lär sig leva med att använda telefonen på ett annat vis än förut, precis som de allra flesta iPhone-användarna lärde sig samma sak för några år sedan. Vi anser bara inte att man skall behöva vänja sig. Man vänjer sig vid tandvärk och nedsatt hörsel också, men det betyder inte att det är önskvärt. Allra minst är det önskvärt i en telefon med en premiumprislapp.

Högtalarna, en stereokonfiguration där den nedre högtalaren numera är placerad i telefonens fotände istället för längst ned på telefonens front, är ganska bra, men vi upplever att ljudet är an smula tunnare än i Pixel 3 XL. Därtill innebär placeringen av högtalaren i fotänden att man ibland, då telefonen hålls i landskapsläge eller då telefonen vilar mot magen i porträttläge, täcker över fotändehögtalaren med resultat att ljudet blir lite mer dämpat. Det är inte ett jätteproblem som på telefoner med en enkel monohögtalare i fotänden, men ändå ett litet steg bakåt från ett år till ett annat.

Mjukvaruupplevelsen är som alltid med en Pixel-telefon behaglig och inbjudande. Vi möts av en avskalad och tämligen ren version av Android 10 med Googles egna Pixel-UI ovanpå som bjuder på lite mer grafiskt lull-lull och en del nya funktioner som Android i grundutförande saknar. Flytet är som vi nämner ett par stycken upp härligt och telefonen svarar snabbt på alla kommandon. Åtminstone under den dryga timmen vi har hunnit leka med den hittills. Vi har ännu inte stött på problem med att telefonen har fått slut på arbetsminne, med resultat att telefonen blir lite trög i någon sekund.

The Verge menar i en artikel att Pixel 4 är den mest iPhone-liknande Androidtelefonen någonsin, och vi vet att sådana uttalanden sticker i ögonen på många Androidfans, men vi förstår vad skribenten menar.

Pixel 4 XL bjuder på en ”out of the box”-upplevelse som bitvis är snarlik den man bjuds på när man använder en iPhone. Därtill är telefonen väldigt pedagogisk och enkel att förstå och använda och bjuder därtill på en del animationsgodis som påminner en om Apples approach.

Att liknas vid en iPhone är inte på långa vägar per definition en dålig sak, i synnerhet inte när det är iPhones styrkor som avses. Likheterna till trots direkt ur kartong så kan man även med Pixel 4 XL, precis som nästan alltid med Androidtelefoner, skapa sin egen upplevelse helt efter tycke och smak.

Vi återkommer med en fullskalig recension av Pixel 4 XL och vi hoppas då kunna svara på om de på pappret stora bristerna — som avsaknad av fingeravtrycksläsare, avsaknad av ultravidvinkelkamera och ett i relation till konkurrenterna underdimensionerat batteri — är så betydande som vår inre pessimist befarar.