Vi förstår varför du blockerar annonser, men överväg gärna att visa dem om du vill stödja Swedroid. De behövs för att sajten ska gå runt. Tack! Dölj meddelandet.

Samsung Chromebook 11.6″ och Chrome OS [Första titt]

Postat:
23:45 - 2012-11-25
Skribent:
Lars A
Kommentarer:


Den sjunde juli 2009 tillkännagav Google ytterligare ett Linux-baserat operativsystem med öppen källkod vid sidan av Android: Chromium OS. Användare arbetar i stort sett konstant online och operativsystemet kör uteslutande webbapplikationer via den inbyggda webbläsaren Chrome. Det finns även en variant av systemet som kallas Google Chrome OS som till skillnad mot Chromium OS inte är tillgängligt för andra än Googles samarbetspartners.

Enheter som kör Chrome OS kallas för Chromebooks vilka hittills kan beskrivas som små smidiga netbooks. Grundtanken med operativsystemet är att flytta inte bara användardata utan också applikationer till nätet och på så vis ge användare åtkomst till en och samma skrivbordsmiljö oberoende av Chrome-klient eller geografisk plats. 

Andra inslag i filosofin bakom Chrome OS är att operativsystemet ska vara stabilt, säkert, användarvänligt och lättförståeligt, att det ska starta snabbt och vara befriat från krascher. Flera läsare är säkert bekanta med hur vissa mer traditionella operativsystem kan haverera på grund av exempelvis dåliga drivrutiner, gå segt och långsamt samt bete sig irrationellt.

Flertalet laptops har inte tillräckligt kraftfull hårdvara för att köra de mest krävande 3D-spelen. Chromebook är inget undantag, men har hårdvara som gott och väl räcker till det vanligt folk gör med datorer: surfa på nätet, mejla, chatta, skriva, lyssna på musik och titta på film. Chromebooks blir inte heller segare med tiden och behöver i stort sett inget underhåll; de uppdateras automatiskt och omstarter krävs endast i sällsynta fall. Risken för virus är enligt Google obefintlig eftersom alla processer, precis om i Android-världen, körs i en sandlåda.

Klienterna är tänkta att vara lätta och nätta och därmed enkla att bära med sig. En annan aspekt av Chromebooks är priset. Eftersom systemet inte kräver någon råprestanda utan är lättdrivet behövs inte samma hårdvara som i en laptop. Det gör enheterna billigare och den senaste Chromebooken som är tillverkad av Samsung är sannolikt subventionerad då den endast kostar motsvarande SEK 1800:- i USA exkl. moms (VAT) . I Storbritannien går den att köpa via exempelvis Amazon, som dessutom skickar den till Sverige, för motsvarande SEK 2500:- inkl. moms.

Vi ska nu ta oss en titt på just Samsung Chromebook 11.6 av 2012 års modell, och i samma veva  undersöka Chrome OS. Tillsammans med androidsurfplattan Nexus 10 är Samsung Chromebook den första enheten som utrustats med dubbelkärniga (2×1.7GHz) Cortex-A15-chipet Exynos 5250. En ARM-baserad processor innebär att Chromebook är befriad från fläktar och därmed helt tyst, vilket är en lite konstig känsla med tanke på att det är en dator.

Chromebooks finns också att tillgå med Intel-processorer. Detta påverkar i regel inte applikationsstödet eftersom det mesta i princip körs via webbläsaren och fungerar därmed oberoende av vad för hårdvara klienten kör. I undantagsfall där utvecklare tvingats använda maskinnära kod kan det däremot uppstå kompatibilitetsproblem, precis som i Android-världen.

 

Samsungs Exynos 5-plattform kommer sannolikt inte nå mobiler förrän under första kvartalet 2013. Till nyheterna från den föregående Exynos 4xxx/Cortex A9-baserade generation hör en ny processorkärna i form av Cortex A15 med lägre strömförbrukning och upp till dubbla prestandan per klockcykel enligt Samsungs PR-material.

Grafikdelen Mali-T604 innebär en minst lika stor uppgradering som systemprocessorn. Här talar ARM om upp till sex gångar så hög prestanda i jämförelse med föregående generation. Värt att tillägga är att Exynos 5 liksom flertalet kommande Cortex-A15-baserade plattformar går att konfigurera med DDR3-minnen på upp till 800MHz, vilket ger en minnesbandbredd på 12,8GB/sek. Detta kommer särskilt väl till pass med den nya grafikkärnan som precis som tidigare delar minne med resten av systemet. Exynos 42xx har jämförelsevis en bandbredd på hälften (~6.4GB/s).

Kikar vi på hårdvaran i övrigt finner vi 16GB inbyggt lagringsutrymme, 2GB RAM, Bluetooth, två USB-portar varav en 3.0-kompatibel, en 3,5mm-hörlursutgång samt HDMI-utgång. Minnet kan expanderas med hjälp av minneskort och användare får 100GB på Google Drive i två år. Batteriet kan hålla enheten vid liv i cirka 6,5 timmar vid måttlig ljusintensitet (~50-60%) och allt väger ungefär som ett mjölkpaket (1,13kg). Det första vi slås av är hur liten och lätt enheten är – den känns mer som en surfplatta än som en bärbar dator när man håller den i handen.

Skärmen på Samsung Chromebook 2012 är 11,6 tum stor och har 1366 x 768 pixlars upplösning. Som många säkert misstänkt lyckas inte skärmen imponera. Till att börja med är naturligtvis upplösningen inte särskilt hög. Chromebook har ungefär lika många pixlar som vi är vana vid att telefoner i toppskiktet begåvats med nuförtiden. Skillnaden är att pixlarna är utspridda på en mycket större yta, vilket resulterar i bristande skärpa. Pixeldensiteten ligger bara på 135PPI vilket är en låg siffra med tanke på att vissa ungefär lika stora skärmar numera har WQXGA-upplösning och 300PPI.

Färgerna är dessutom lite urvattnade och betraktningsvinklarna inte de bästa. Men så är priset å andra sidan mycket blygsamt och med tanke på hur billig Chromebook är kan man förlåta skärmen.

I övrigt är vi förtjusta i hårdvaran med tanke på prislappen. Enheten känns gedigen och tangentbordet är behagligt att skriva med. Eftersom Chromebook inte finns i Sverige (än i alla fall) saknar tangentbordet naturligtvis svenska bokstäver. Det går dock att aktivera svensk tangentbordslayout och man kan på så vis skriva ”ÅÄÖ” utan större problem. Styrplattan är behaglig att använda och ger ifrån ett rätt tydligt klickljud vid tryck. Tryck på höger musknapp kan simuleras genom att hålla inte ALT-knappen och trycka på plattan eller trycka med två fingrar samtidigt kring plattans mitt.

Vi nämnde tidigare att man arbetar online i Chrome OS och att systemet bara kör webbapplikationer. En mer passande beskrivning är egentligen att man arbetar i webbläsaren Chrome. Det är nämligen precis vad man gör: att arbeta i Chrome OS är för det mesta som att jobba i Chrome på vilken dator som helst. Chrome i Chrome OS ser även ut precis som Chrome på en PC.

Man loggar in i Chrome OS med lösenordet till sitt Google-konto. Vi hade uppskattat möjligheten att ange ett enhetsspecifikt lösenord då vårt Google-lösenord är långt och invecklat och därmed opraktiskt att mata in ofta, men den nuvarande lösningen är i alla fall säker. Har man aktiverat synkronisering i Chrome på sin PC eller mobil/surfplatta får man automatiskt upp det Chrome man är van att jobba i, med allt vad det innebär av genvägar, verktygsfält, sparade lösenord och formulär, tillägg och teman.

Chrome OS är med andra ord ett mycket passande namn: vet du hur det är att jobba i Chrome vet du rätt väl hur det är att arbeta i Chrome OS. Det följer med två appar som inte körs i själva webbläsaren: en filutforskare och en app för att spela upp video. Bortsett från ett snabbstartsfält längst ner i gränssnittet och ett statusfält nere i högra hörnet samt de två nyss nämnda apparna utspelar sig i stort sett allt i webbläsaren Chrome. Google Drive är för övrigt integrerat i filutforskaren så man lätt kan dra lokala filer till Drive samt utforska sina nätfiler.

En stor brist i Chrome OS är för övrigt mediastödet. Listan över kompatibla filformat är inte stor och speciellt besvikna blir vi när vi försöker spela upp videoinnehåll. Inte heller går det att installera någon tredjepartsapplikation för att råda bot på problemet.

Det faktum att man jobbar i Googles webbläsare gör att Chrome-användare inte kommer ha några problem att komma igång och även alla andra torde inte ha svårigheter att förstå sig på hur systemet fungerar. På ett sätt är det dock lite trist: jaha, Chrome OS är… Chrome? Trots tidigare nämnda fördelar som stabilitet, snabbhet och säkerhet gör det att Chrome OS känns en smula begränsat och överflödigt.

När Chrome OS först presenterades höjdes en del skeptiska röster som ifrågasatte systemets syfte och dess plats vid sidan av Android, surfplattor, netbooks och laptops. Varför inte skapa en fullskalig Chrome-webbläsare för Android och låta webbapparna köras där istället? Då skulle man samtidigt få tillgång till alla över 600 000 specialskrivna androidappar. Google, eller snarare ena grundaren Sergey Brin, gick tidigt ut och sa att han föreställde sig att Android och Chrome OS till sist skulle slås samman, eller att det ena skulle bli det andra.

Sedan dess har Google som bekant släppt Chrome för Android och Chrome kommer efterhand bli Androids nya standardbrowser, vilket redan är fallet för Nexus 4, 7 och 10. Många känner säkert till Canonicals planer att släppa Linux-distributionen Ubuntu för Android. När man använder sin mobil som just en mobil kör man Android – sätter man den i en dockningsstation ansluten till en monitor förvandlar man istället sin smartphone till en fullfjädrad Ubuntu-dator.

Vi kan ha fel, men ett eventuellt drag från Google som har potential att bli en så kallad ”game changer” är att framtida versioner av Android (i alla fall på Nexus-enheterna) levereras tillsammans med Chrome OS. Chrome OS är precis som Android Linux-baserat vilket innebär att systemen skulle kunna dela samma kernel och köras i symbios.

Som i fallet Ubuntu för Android skulle man på så vis kunna förvandla sin smartphone till en dator med mer traditionell fönsterhantering genom att ansluta den till en monitor eller kanske rentav till ett laptopskal. En sådan lösning hade i våra ögon gjort Chrome OS mer intressant. Vi gillar dock systemet och ser helt klart potentialen även om vi i nuläget inte skulle ersätta vår laptop med en Chromebook.

När, eller om, Chromebooks börjar säljas i Sverige saknas för tillfället uppgifter om. Av vad vi hittills sett är det mesta i operativsystemet redan översatt till svenska, varför vi vore förvånade om en premiär dröjer länge till. Enheten går dock att importera via exempelvis Amazon UK i dagsläget. Företagskunder kan köpa enheten i Sverige via den svenska återförsäljaren Onlinepartner.

Aktuellt

Vilket är det bästa byggmaterialet för smartphones?

Android på Prisjakt

Samsung Galaxy S9
Sony Xperia XZ2 Compact
Sony Xperia XZ2
Samsung Galaxy S9 Plus
Google Pixel 2
Google Pixel 2 XL
8.8

Test av OnePlus 5T

9.2

Minitest av Google Pixel 2

9.1

Test av Google Pixel 2 XL

8.8

Minitest av Huawei Mate 10 Pro

7.3

Minitest av Asus Zenfone 4

7.8

Test av Essential Phone PH-1

8.6

Test av Nokia 8

8.1

Minitest av Lenovo Moto G5 Plus

0

Hands on med Samsung Galaxy S9 och Galaxy S9 Plus

Visa fler recensioner

Populära ämnen

Senaste nyheterna om

Allt om

Sweclockers RSS

Mest kommenterat

  1. Vilket material föredrar du för smartphones?
  2. Xiaomi Mi 6X erbjuder Snapdragon 660, 6GB RAM och 128GB lagring för 2700kr
  3. Pete Lau bekräftar: OnePlus 6 får ett glasbakstycke
  4. Sex sätt OnePlus kan ha inspirerats av Apple
  5. ZTE uttalar sig om förbudet att köpa amerikanska komponenter
  6. Google släpper fristående app för Tasks

Mest läst

  1. Äger du någon av följande smartphones?
  2. Google döper RCS till ”Chat” och satsar stort på Android Messages, lägger Allo på is
  3. Tävling: Vinn nylanserade HTC Desire 12
  4. Google släpper fristående app för Tasks
  5. Google lanserar nya Gmail – uppdaterad design, fler funktioner
  6. Google Photos får nytt gränssnitt för att skapa filmer

  7. Visa topplistan

Undersökningar

Vilket material föredrar du för smartphones 2018?

Visa resultatet

Loading ... Loading ...

Undersökningar

Sponsrat

Annons