Hösten 2001 bildade svenska Ericsson och japanska Sony den gemensamma satsningen Sony Ericsson. Vid den tidpunkten var Ericsson världens tredje största tillverkare av mobiltelefoner, efter Nokia och Motorola.

Ericsson hade tillverkat handhållna mobiltelefoner sedan slutet av 80-talet, men gjorde i början av 00-talet förlust och tappade marknadsandelar. Sonys närvaro på mobilmarknaden var som kontrast mycket liten. Året innan samarbetet hade Sony en marknadsandel på blott en procent.

Sony Ericsson w800i

Sony Ericsson släppte tidigt telefoner med kameror och färgskärmar, som exempelvis T68i. Företaget använde efterhand Sonys klassiska Walkman-varumärke för en serie mobiler. Försäljningen ökade kraftigt och år 2003 gick Sony Ericsson med vinst för första gången. Företagets Android-debut kom i form av Sony Ericsson Xperia X10 våren 2010, cirka ett år efter den inledande vågen av Androids. X10 erbjöd en 4-tumsskärm (480 x 854 pixlar), 384MB RAM, 1GHz-chippet QSD8250, samt 1GB lagring.

Xperia X10 Mini

Två söta små Mini-versioner med 2,5-tumsskärmar släpptes samma sommar: X10 Mini och Mini Pro. Den sistnämnda enheten hade rentav ett utfällbart fysiskt QWERTY-tangentbord. Följande års flaggskepp var 4,2-tummaren Xperia Arc. Sommaren 2011 kom en av Sony Ericssons mest nischade mobiler – Xperia Play, som hade en utfällbar spelkontroll och möjligheten att köra portade PlayStation-spel.

Xperia Play

En nisch Sony Ericsson hade under den här perioden var PlayStation-certifiering. Det innebar att inte bara Xperia Play officiellt kunde köra utvalda PlayStation-titlar, utan även de certifierade telefonerna. Satsningen inleddes 2011 vilken året efter döptes om till PlayStation Mobile. I samma veva öppnade Sony upp för andra tillverkare att stödja PlayStation-spel. HTC hoppade tidigt på tåget, vilket dock nådde sin slutstation inte långt därefter.

Sony satsade inte bara på smartphones med Android utan även på surfplattor. I början av 2011 presenterades exempelvis S1 och S2 som körde Android 3 Honeycomb – ett högst tillfälligt system som var specifikt avsett för tablets, en fotnot i plattformens historia. S2 hade en nyskapande design som var långt före sin tid. Plattan erbjöd nämligen dubbla 5,5-tumsskärmar och en vikbar konstruktion, på liknande vis som kommande Microsoft Surface Duo.

Sony S1 och S2

Sony fortsatte släppa surfplattor vilka fick ett varmt mottagande överlag och hörde till de bästa alternativen till Ipads. Men precis som flera andra Androidtillverkare övergav Sony till sist formatet, då det saknades efterfrågan och inte var lönsamt. Vi har inte sett fler Sony-plattor efter den kompetenta Z4 Tablet sommaren 2015.

Sony Ericsson blir Sony Mobile

Xperia Z Ultra

Sonys äventyr på mobilmarknaden kunde föra med sig ekonomiska bakslag även förr om åren, då Sony Ericsson gjorde en förlust på 2,2 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2011. Sony Ericsson blev kortvarig som Androidtillverkare, då Sony köpte ut Ericssons andel i den gemensamma satsningen. I början av 2012 blev Sony Ericsson officiellt Sony Mobile Communcations. Kring samma period var det även tufft för Sony som helhet. Sony hade gjort en nettoförlust på 6,4 miljarder dollar under räkenskapsåret 2011.

En modell som är värd att nämna är Xperia Z Ultra, då den hade flaggskeppsprestanda och en enorm panel på 6,44 tum. Även idag är Ultra en av de toppmodeller som haft allra störst skärmareal, för även om det finns mobiler vars diagonal är längre idag hade Ultra det bredare bildförhållandet 16:9 och därmed större yta.

Xperia Z3

Xperia Z3 och Z3 Compact

Om vi ser rent lokalt på Sverige och rentav på Swedroid kom sannolikt Sonys kulmen 2014, i och med Z3 och Z3 Compact. Två välbyggda telefoner i metall med 3GB RAM, snabba gränssnitt, kompetenta kameror och påfallande god batteritid. Z3 Compact och Z3 hamnade på en tredje- respektive fjärdeplats när Swedroid community röstade fram årets Android 2014.

Sony stack ut på mobilmarknaden just genom sina Compact-modeller, vilka erbjöd ungefär lika hög prestanda som det större flaggskeppet men i ett betydligt smidigare format. Någon ny Compact-modell har dock inte släppts sedan XZ2 Compact våren 2018.

Gått sin egen väg

En punkt som gjorde Z3-duon så lätt att rekommendera var batteritiden. Flera av uppföljarna hade dock inte alls lika god uthållighet, och ibland rentav även lägre batterikapaciteter. Därefter följde en period då Sony visade sig motsträvigt att följa trender på smartphonemarknaden, vilket inte nödvändigtvis innebar sämre telefoner men som kan ha påverkat försäljningen.

När aktörer som Samsung och LG började släppa mobiler med 1440p, upp från 1080p, sa Sony hösten 2014 att de prioriterade batteritiden och att den högre pixeldensiteten inte ger någon märkbar förbättring i skärpa. Denna hållning upprepades våren 2015. Senare samma år hoppade dock Sony hastigt och lustigt över 1440p och drämde direkt till med rekordhöga 4K genom 5,5-tummaren Xperia Z5 Premium som hade 2160 x 3840 pixlar.

Xperia Z5 Premium

Sony släppte i regel två flaggskepp per år, ett på våren och ett på sommaren. Ibland gick det inte att ha det senaste och bästa från Sony i mer än några månader. En annan trend Sony undvikit är alla former av lösningar för att maximera skärmytan: sensorjack, kamera-öar eller popup-kameror. Den typen av design började slå igenom under andra halvan av 2017.

Det dröjde innan Sony hakade på trenden med multipla bakre kameror, men fjolårets Xperia 1 har tre bakre 12MP-sensorer och likaså årets Xperia 1 II. Sony har även valt bort fingeravtrycksläsare under skärmen och fortsatt med de pålitliga kapacitiva läsarna. Tillverkaren har därmed i hög utsträckning gått sin egna väg.

Våren 2017 sa dåvarande Sony-chefen Kazuo Hirai att de skulle fortsätta satsa på smartphones i väntan på nästa paradigmskifte som han menar kommer ungefär var tionde år, så att Sony kan vara med och forma nästa kapitel.

Sony idag

Xperia 1 II

Sony har idag hamnat i periferin på smartphonemarknaden. För två år sedan sa Sony att de inte hade ”förbättrat sin produktserie tillräckligt snabbt” vilket skadat försäljningen. Företaget ska specifikt ha nämnt punkter som tunnare ramar och dubbla bakre kameror. Ett år senare drog Sony sig tillbaka från flera marknader och valde att fokusera på Europa, Japan, Taiwan och Hongkong.

Målet var att nå lönsamhet för räkenskapsåret 2020, vilket kan bli svårt att uppnå då Sonys smartphoneleveranser halverades under räkenskapsåret 2019. Mellan januari och mars i år levererade Sony 0,4 miljoner smartphones.

Sony är aktuellt med flaggskeppet Xperia 1 II som blir tillgängligt i Sverige i mitten av juni för 11 490 kronor. Vi hoppas telefonen blir en framgång för det är bra med konkurrens och alternativ på marknaden, men det kan bli tufft att sälja stora volymer med tanke på att prissättningen är i nivå med Samsungs och Apples, utan att Sony åtnjuter de företagens starka varumärken på mobilmarknaden.

Hur tror ni Sonys mobilverksamhet kommer klara sig och vilken Sony-telefon har varit er favorit genom åren?

Mer läsning: HTC – från Hero till zero