HTC One bygger på Android 4.1 / Jellybean och har således fått ta del av Googles så kallade ”Project Butter” – en ansträngning från sökjättens sida att komma till rätta med de så kallade ”mikrofrysningarna” i Androids gränssnitt. Google har lyckat väl, även om det finns en bit kvar att gå, och detta gäller även HTC One. Trots en ytterst högupplöst skärm, många pixlar att skyffla, så flyter gränssnittet på riktigt väl, men vi kan ändå notera en del småhack ibland. Det är bra, men det finns utrymme för förbättring.

En väl tilltagen mängd arbetsminne på 2GB i kombination med en fyrkärning systemprocessor från Qualcomm samt en förhållandevis rapp grafikdel innebär att telefonen kan hantera i stort sett det mesta vi idag använder en smartphone till på ett utmärkt vis. Det inbyggda flashminnet är likaså riktigt snabbt och medför exempelvis kortare installationstider än vad vi tidigare erfarit med någon annan enhet.

Bildskärmen är utan att överdriva fantastisk och utan tvekan det bästa vi sett av en TFT/LCD-panel i en mobil enhet bredvid Oppo Find 5, som delar samma paneltyp. Den höga upplösningen som innebär en pixeltäthet på nästan 470 pixlar per tum ger en knivskarp bild. Färgåtergivningen är förhållandevis neutral och ger en bild som vi upplever som mer naturlig än vad AMOLED, men även många konkurrerande TFT/LCD-baserade enheter, klarar av att prestera.  Kontrasten liksom betraktningsvinklar är likaså i toppklass.  Vidare är läsbarheten i solljus god – vår uppfattning är att ljusstyrkan överträffar Xperia Z, Nexus 4 samt Galaxy S III.

Ljudkvalitén är även den bra både vad gäller stereohögtlarna, ljudinspelning i stereo och hörlursutgången. Mottagningen upplever vi inte som något problem, men i jämförelse med Xperia Z verkar One något svagare i vissa situationer på denna punkt.

Kameran med vad HTC valt att marknadsföra som ultrapixlar, vilket alltså är större pixlar än vanligt, överträffar samtliga av de enheter vi tidigare testat i miljöer med mindre bra ljus. Vi kan säga detsamma om frontkameran trots att den inte bygger på ultrapixlar. I dagsljus är vi inte riktigt lika övertygade. Xperia Z producerar i regel bättre färger och den högre upplösningen innebär också att vi får en mer detaljrik bild.  Kameramjukvaran bjuder dock på många bra funktioner och är riktigt rapp. Vi gillar också de både smidiga och roliga redigeringsmöjligheter Zoe möjliggör.

Batteriet på 2300 mAh ger en i klassen godkänd batteritid även med 4G/LTE aktiverat. Vi klarar oss med vårt användningsmönster, som inkluderar mestadels surf och e-post, under en hel dag med viss marginal.  Den största nackdelen är som vi ser det att batteriet inte kan bytas ut utan större ingrepp som riskerar att förverka fabriksgarantin. För den som ofta reser eller pendlar kan det vara bekvämt att ha ett extra batteri tillhanda.

Om HTC One har en paradgren är det definitivt materialval och byggkvalité. Telefonen känns rejäl, rigid och inte minst riktigt bra att hålla i. Vi är dock inte helt nöjda med monteringen av högtalargallret/metallplattan i foten av telefonen där hörnen sticker ut en aning mer än vad som vore önskvärt från vår sida. I övrigt är passformen däremot mycket bra.

Positioneringssystemet, GPS och GLONASS, presterar fint och matchar klassledande Galaxy S III samt Xperia Z väl. Låsning mot satelliter går på enstaka sekunder så länge sikten mot himmelen inte är skymd, och precisionen imponerar.

Vi är sammanfattningsvis rejält imponerade av HTC One och kan konstatera att vi inte tidigare testat en totalt sett bättre Android-telefon. Enheten bjuder på många tekniska innovationer förpackade i ett rejält och exklusivt chassi med en stabil, snabb och pålitlig mjukvara. Av denna anledning ger vi telefonen våra varmaste rekommendationer.

Runt hörnet väntar Samsungs flaggskepp Galaxy S IV, så det återstår förstås att se hur länge HTC lyckas vara herre på täppan.

Andra telefoner att överväga: