Introduktion

Hype och förväntningar. Oavsett hur bra eller dålig telefonen som vi har spenderat de senaste två veckorna med att hårdtesta är så är vi redan nu tämligen säkra på att den, då vi summerar androidåret 2012, kommer visa sig ha varit årets mest omtalade och efterlängtade telefon.

Samsung Galaxy S III har i egenskap av att vara uppföljare, tronarvinge, till fjolårets dominant Galaxy S II en närmast omöjlig uppgift; att leva upp till enorma förväntningar satta av såväl mediahype som av ivriga smartphoneälskare.

Då Galaxy S II kom slog den fullkomlig knockout på rivalerna. Genom att bjuda på en helhet som ingen konkurrent kunde matcha förrän långt senare, enligt somliga inte förrän en god bit in på 2012, så är den idag – mer än ett år senare – fortfarande en av de bästa androidtelefonerna man kan köpa.

Samsung har alltså inga små skor att fylla då de nu släpper Galaxy S III. I den här recensionen kommer vi som vanligt utsätta telefonen för en rad stenhårda test. Dessa test består av såväl syntetiska så kallade benchmarks där maxprestandan testas i olika simulerade scenarion, som av ett intensivt ”real world”-användande där telefonen kort sagt används som den smartphone den är – men långt mer intensivt än vad som normalt sett är brukligt.

[ind][/ind]

Specifikationer

Specifications	Samsung Galaxy SIII (S3)
Measurements (H x W x D)	136.6 x 70.6 x 8.6 millimeters 5.4 x 2.8 x 0.34 inches
Weight	133 grams 4.7 ounces
Screen and resolution	4.8", 1280x720 pixels (PenTile Matrix) @ 60 Hz (vsync:on), 256 PPI, Corning Gorilla Glass 2
Panel type	HD Super AMOLED, PenTile Matrix, 16,7 million colors
Digitizer	Capacitive digitizer @ 72 Hz, with 10 simultaneous pressure points
System-on-a-chip	Samsung Exynos 4 Quad
CPU	32 nm ARM Cortex A9 @ 4x1.4 GHz
GPU	Mali-400MP
RAM	1024 MB (779 MB available for the OS)
Built in memory (NAND)	16 GB, 32 GB, later a 64 GB version
Battery	2 100 mAh, Li-Ion (removable)
Rear camera	8 MP, LED, backlit, burst mode, AF, LED flash, 1080p (1920x1080 pixels) video recording @ 30 FPS
Front camera	1.9 MP, smile detection auto shutter, scene modes, 720p (1280x720 pixels) video recording @ 30 FPS
Connectors	Micro-USB/MHL 2.0, 3.5 mm stereo connector (top), microSIM (behind hatch on back)
Buttons	Front: Menu (capacitive), home (physical), back (capacitive) Left: Volume rocker (physical) Right: Power button (physical)
Network/communication	HSDPA, HSUPA, Wi-Fi 802.11 b/g/n, DLNA, Wi-Fi hotspot, Bluetooth A2DP 4.0+EDR, A-GPS, FM-radio, NFC support
Sensors	Digital compass, proximity sensor, light sensor, gyro, g-sensor, barometer
OS / UI	Android 4.0.4 (Ice Cream Sandwich) with TouchWiz 5.0 Nature UX
Codec support	MPEG2, MPEG4, h264, MOV, WMV, 3GP/3GPP, MP3, WAV (PCM), AAC+, OGG, WMA
Available	Q3 2012
Misc	Available in "Marble White" and "Pebble Blue"

De flesta vet att siffror på ett specifikationsblad sällan förtäljer hela sanningen, men om vi tillåter oss att drägla över specifikationerna en liten stund så kan vi konstatera att Samsung inte har sparat på krutet då de byggde Galaxy S III – även om en del saker som ivrigt har efterfrågats lyser med sin frånvaro.

Till det yttre så är det den 4.8 tum stora skärmen av 720p-upplösing (720×1280 pixlar) som först fångar blickarna, men under skalet hittar vi Samsungs egna plattform kallad Exynos 4 Quad vilken som namnet röjer hyser en fyrkärnig processor, på 4×1.4 GHz. Samsung har i den här plattformen krympt tillverkningstekniken till 32 nm, vilket åtminstone på pappret innebär lägre strömförbrukning och lägre värmeutveckling.

Vidare finner vi 1 GB RAM och en grafikkrets kallad Mali-400. Vi vet att många hade hoppats på mer RAM med tanke på att föregångaren Galaxy S II hade lika mycket RAM redan för 13-14 månader sedan, och på pappret ser även grafikprocessorn ut att vara densamma – men skenet bedrar: Mali-400-kretsen i Galaxy S III är snabbare än i föregångaren även om namnet är detsamma.

En kamera på 8 megapixlar är tillräckligt för de flesta och även om antalet megapixlar säger mycket lite om kvalitén på bilderna så vet vi att många hade förväntat sig 12 megapixlar. Vi noterar även att Galaxy S III saknar stöd för 4G/LTE, vilket var en besvikelse för de som är trötta på den höga latensen och därmed ofta långsamma surfupplevelsen som 3/3.5G dras med.

Slutligen konstaterar vi att Samsung har gått rakt mot strömmen och erbjuder ett stort batteri (2 100 mAh) som därtill är utbytbart, samt en Micro-SD-slot för lagringsminnesexpansion. Vi har med växande missnöje noterat att allt fler tillverkare väljer att skippa såväl expanderbart minne som utbytbart batteri, men detta är alltså inte Samsungs melodi.

I kartongen

Samsung Galaxy S III levereras i en helvit kartong som utöver texten ”Samsung GALAXY S III” helt saknar tryck eller färger. Kartongen i sig håller hög kvalité och ger en ganska lyxig uppackningsupplevelse, för den som uppskattar sådant.

När det yttre locket lyfts av så möts vi förstås av telefonen i sig, inslagen i skyddsplast, i ett eget fack längst upp. Nedan det övre facket finner vi resten av kartongens innehåll välpaketerat i egna små fack. Vår kartong innehåller följande:

* Samsung Galaxy S III (”Marble White”, 16 GB)
* Trådburet stereoheadset av in ear-typ (vitt, med svarsknapp samt volym +/-)
* Tre par öronpluggar av olika storlekar för in ear-headsetet
* Batteri (Li-Ion, 2 100 mAh)
* Laddare med USB-port (svart, 5V 1A)
* USB -> Micro-USB-kabel (svart, cirka 1 meter)
* Dokumentation (snabbstartguide, garantiinformation)

I vanlig ordning kan vi inte garantera att innehållet i kartonger från olika återförsäljare, regioner och mobiloperatörer innehåller samma saker som vår kartong. Om innehållet är av stor vikt för dig så rekommenderar vi att du tar kontakt med återförsäljare innan köp.

httpvh://youtu.be/eh_gAoNFdyw

Utseende, byggkvalité och konstruktion

Till en början upplever vi utseendet, designen, av Galaxy S III som tämligen anonymt. Det är inget som sticker ut, det är inte en vågad design, utan Samsung verkar snarare ha siktat på att leverera en oförarglig design som inte skall sticka någon i ögonen.

Efter att vi har handskats med telefonen en stund, detaljstuderat den, så börjar vi dock se vad Samsungs syfte med den här designen är. Samsung har själva marknadsfört Galaxy S III som en telefon som anpassar sig till människan – inte tvärt om – och vi kan bara konstatera att de har lyckats väl med detta.

Vi finner hart när inga raka linjer i telefonens design; allt är mjukt rundat, svagt svängt med svepande kurvor – till och med telefonens långsidor och frontglas. Sammantaget gör allt detta, Samsungs medvetna strävan att anpassa designen efter oss, efter våra händer, att telefonen trots sin ansenliga storlek ligger mycket bra i handen. Vi vågar nog påstå att ingen annan telefon i storleksklassen över 4.3 tum ligger bättre i handen, även om vi på redaktionen inte delar Samsungs förtjusning i högblank plast.

Byggkvalitén är god och slår med lätthet Galaxy S II och även Galaxy Note och ligger ungefär i nivå med Galaxy Nexus. Där bakstycket på både S II och Note tenderar att knäppa och flexa lite då man klämmer och bänder på det så är S III något oväntat nästan helt tyst och ganska styv. Samsung har tvivelsutan ryckt upp sig en nivå vad gäller detta, men S III kan inte matcha HTC:s unibodykonstruktioner.

Passformen längs med frontstycket, chassit och bakstycket är hög, men inte helt felfri. Det glipar litegrann, men inget sitter trots detta löst eller glappar. Konstruktionen är genomgående plast, även om det silverfärgade chassit i sig vill ge sken av att vara metall. Enligt prylobducenterna på iFixit kan det vara en magnesiumram, men ingen tycks veta med säkerhet. Användandet av plast behöver som vi så ofta förut har konstaterat inte vara en nackdel – och i Galaxy S III:s fall är det heller inte en nackdel.

Jämförelsegalleri

HTC One X vs Samsung Galaxy S III

 

Storleksjämförelse

Device	Skärm (tum)	Bredd	Höjd	Djup	Minsta djup	Vikt	Batterikapacitet (mAh)
Samsung Galaxy S III	4.8	70.6	136.6	8.6	8.6	133	2100
HTC One X	4.7	69.9	134.4	8.9	8.9	130	1800
Sony Xperia S	4.3	64.2	128.1	7.3	10.6	144	1750
Samsung Galaxy Nexus	4.65	67.94	135.5	8.94	9.91	135	1750
Samsung Galaxy Note	5.3	82.95	146.85	9.65	10.05	178	2500
Motorola RAZR	4.3	68.9	130.7	7.1	10.55	127	1780
Samsung Galaxy S Plus	4	64.2	122.4	9.9	12	119	1650
Samsung Galaxy S	4	64.2	122.4	9.9	12	118	1500
Samsung Galaxy S II	4.3	66.1	125.3	8.49	10.4	116	1650
SE xperia arc	4.2	63	125	8.7	10.7	117	1500
HTC Sensation	4.3	65.4	126.1	11.3	11.3	148	1520
Google Nexus S	4	63	123.9	10.88	14.6	129	1500
HTC Sensation XL	4.7	70.7	132.5	9.9	11.16	162.5	1600

Knappsats, anslutningar, sensorer och lagring

På telefonens front hittar vi nedanför skärmen tre knappar, från vänster till höger; ”Meny” (kapacitiv, så kallad ”touch-knapp”), ”Hem” (fysisk) och ”Tillbaka” (kapacitiv). De två kapacitiva knapparna håller samma höga klass som pekskärmen i övrigt och missar i princip aldrig våra tryck. På vänstersidan finner vi volymknappen (+/-) och på högersidan – nästan på rakt motsatt sida av volymknappen – sitter strömknappen. Båda dessa fysiska knappar, samt Hem-knappen på fronten, är lätta att känna sig fram till i blindo och erbjuder ett lagom motstånd och förmedlar en tydlig taktil klick-känsla.

På grund av strömknappens placering så kommer vi till vår stora frustration gång på gång åt strömknappen då vi tar spjärn för att trycka på volymknappen – och tvärtom, åtminstone då telefonen ligger i fickan eller på ett bord. Då vi däremot håller telefonen i handen så är det inga problem eftersom man då inte måste ta spjärn på motsatt sida. Vi, och en stor majoritet av Swedroids läsare, föredrar strömknappen placerad på enhetens huvudände.

På huvudänden finner vi 3.5mm-jacket för hörlurar samt ett litet hål för den sekundära mikrofonen och i fotänden ser vi Micro-USB-uttaget (2.0, MHL- samt USB OTG-kompatibelt) samt den primära samtalsmikrofonen. På baksidan, bakom det löstagbara bakstycket, sitter både SIM-hållaren och Micro-SD-platsen och båda dessa kan nås utan att batteriet först avlägsnas vilket är bra främst vad gäller SD-kortet för så kallad ”hotwsapping” av lagringsminnet.

USB On-the-Go-gränssnittet är kompatibelt med Playstation 3-kontrollen, möss, tangentbord och USB-minnen. Vi testade också ansluta en Xbox 360-kontroll via en dongel, men fick det inte att fungera.

På telefonens front, ovan skärmen, finner vi utöver den centrerade högtalaren för telefonsamtal även en frontriktad kameralins samt ljus- och närhetssensorer. Ljussensorn används främst till att automatiskt reglera skärmens ljusstyrka för den som så önskar och närhetssensorn stänger automatiskt av skärm och pekskärm då telefonen exempelvis hålls mot örat eller ligger i en ficka vid telefonsamtal.

Mottagning och datahastigheter

Samsung har utrustat Galaxy S III med ett 3G HSDPA/HSUPA-modem som hanterar upp till 24 Mbit/s i nedladdningshastighet och upp till 5.76 Mbit/s i uppladdningshastighet. Vidare finns stöd för både 802.11a/b/g/n via både 2.4- och 5 GHz-bandet samt Bluetooth 4.0 med APT-x-stöd för bättre ljudkvalitet i hörlurar/headset.

Chassit är som sagt till större delen konstruerat i plast med en ram som troligtvis är av magnesium. Ramen verkar så vitt vi kan se inte ha någon skärmande effekt eftersom signalstyrkan i regel motsvarar vad vi erfar att One X presterar under likartade förutsättningar. Jämför vi med Galaxy Nexus är enheten snäppet vassare och presterar ofta en eller ett par dBm bättre.

Håller vi för telefonens antenn – vad som också kallas för ”grip of death” – sjunker i vanlig ordning signalstyrkan, men telefonen tappar aldrig helt och hållet mottagningen. Det är däremot möjligt att åstadkomma i miljöer med riktigt dåliga signalförhållanden, vilket också tillhör det normala. Vi hittar med andra ord inga tecken som tyder på att enheten skulle lida av några allvarliga problem vad gäller radiodelen/mottagningen.

Modemet presterar som utlovat över 3G-nätet och när vi testar WiFi-delen når vi en maximal uppladdnings och nedladdningshastighet på 45 Mbit/s respektive 25 Mbit/s över 802.11n via 5 GHz-bandet mot vår referensrouter (ASUS RT-N66U) vid nedladdning från en lokal FTP-server. Håller vi oss till 2.4 GHz-bandet hamnar hastigheten på närmare 30 Mbit/s respektive 25 Mbit/s. Resultatet är riktigt bra i jämförelse med Tegra 3-utrustade One X; som i samma test ger 30 Mbit/s vid mottagning och ca 20 Mbit/s vid sändning. Om vi jämför med One S och Qualcomms nylanserade S4-plattform är resultatet däremot snarlikt.

I jämförelse med Tegra 3-baserade One X blir Galaxy S III inte tillnärmelsevis lika varm vid dataöverföringar trots en snäppet högre hastighet. En kul detalj i och med de höga hastigheterna är att vi problemfritt kan strömma flertalet av våra videoklipp i 1080p (MKV/h.264) över SMB genom ES file Explorer så länge bithastigheten inte överstiger 20 Mbit/s.

Ljudegenskaper

Samtalskvalitén håller hög klass och är i våra öron jämförbar med både Xperia S och One X. Mikrofonen är lagom känslig och fångar inte upp utandningsljud eller ljud från chassit när vi byter grepp. Vidare går det under samtal att sätta på en equalizer enligt nedan för att justera ljudbilden ytterligare.

Funktionen för att filtrera bort bakgrundsoväsen – active noise control – fungerar i stort sett likadant som bland toppmodellerna från Sony och HTC. Det är exempelvis möjligt att stå bara någon meter från en dammsugare på full effekt utan att motparten upplever ljudet som störande. Menyvalet för att starta/stänga av funktionen finns inte i inställningsmenyn, utan är bökigt placerad i menyn för pågående samtal. I samma meny finns också möjligheten att välja bland ett antal förinställda equalizer-profiler för att justera ljudbilden.

Samsung Galaxy S III främre högtalare ~1 cm från inspelningskällan (Skype-samtal)

HTC One X främre högtalare ~1 cm från inspelningskällan (Skype-samtal)

Högtalaren i fronten har en något lägre volym än vad vi är vana vid från både Xperia S och One X, men producerar i gengäld något färre missljud vid högsta volym. Vi konstaterar också att högtalargallret är mindre än på sagda konkurrenter, vilket kan tyda på ett något mindre högtalarelement.

Samsung Galaxy S III bakre högtalare ~30 cm från inspelningskällan

HTC one X bakre högtalare ~30 cm från inspelningskällan

Den bakre högtalaren ljuder högre än vad One X gör och presterar därutöver ett klart ljud, speciellt i jämförelse med Xperia S med X-Loud aktiverat som gärna skorrar vid fullt blås. Ljudbilden upplever vi som något ljus och hade gärna sett mer av det nedre registret, men sammantaget tillhör högtalaren bland de bättre vi haft nöjet att testa.

Glädjande nog har Samsung återgått till en ljudkrets från Wolfson Microeletronics som i sin tur publicerar källkoden för drivrutinerna, vilket ger tredjepartsutvecklare möjlighet att ta fram applikationer som lyfter bort ljudnivåspärren och justerar ljudet på olika vis. Ett exempel på detta är utvecklaren Supercurio med ljudprogrammet Voodoo Sound avsett för Wolfson WM8994-utrustade Galaxy S och Nexus S. Tyvärr kräver den här typen av applikationer i regel root-behörighet, varför det inte heller är för alla.

Chippet Samsung valt för Galaxy S III går har modellbeteckningen WM1811 och skiljer sig på ett par punkter från WM8994. För det första kan ljud skickas direkt till A/D-omvandlaren framför att först konverteras till 48000Hz via mjukvara. För det andra har chippet endast en stereo-DAC framför två stycken, men å andra sidan en förstärkardel på 2x2W till skillnad från 2x1W. Vidare är chippet något mindre än föregångaren.

Vid musikuppspelning gör inte Galaxy S III bort sig. I våra referenshörlurar, AKG-420 samt Nocs NS200, låter det bra med en ljudnivå som motsvarar vad exempelvis One X presterar. Faktum är att våra otränade öron har svårt att skilja de två telefonerna åt från varandra vad gäller ljudbild. Öronsnäckor fungerar bäst medan vi erfar att hörlurar med lite större element inte riktigt kommer till rätta.

Jämför vi med Sandisk Sansa Clip+ kan vi konstatera att klivet till en dedikerad Mp3-spelare blivit något mindre på senare tid, men skillnaden är fortfarande påtaglig. Den dedikerade MP3-spelaren har ett helt annat tryck i ljudet och spelar med större dynamik och mer kontroll. Detta är framför allt tydligt i mer tungdrivna hörlurar.

I detta moment ansluter vi telefonen till en 3,5mm stereo-y-adapter som vi in sin tur ansluter till dels line-in-ingången på ett Audigy XiFi-ljudkort i en dator bakom en UPS samt till ett par AKG 420-hörlurar (32 ohm, 125 dB/mW). Vi spelar därefter upp ett ljudklipp som vi i sin tur spelar in och analyserar med hjälp av mjukvaran RightMark Audio Analyzer. Eventuell ljudprofil/equalizer stängs av för respektive enhet före inspelningen.

I grafen ovan illustreras frekvensomfånget som anger med vilken exakthet ljudfrekvenserna återges – speciellt intressant är intervallet mellan 20 Hz till 20 kHz eftersom människan hörsel sträcker sig mellan dessa frekvensband. Idealkurvan är i det här fallet plan och ligger på +0 dB. Samsung Galaxy S III presterar med undantag från frekvensintervallet 50-100 Hz samt 10-20 khz en relativt jämn kurva. I jämförelse med One X och Xperia S är resultatet bättre även om det fortfarande är en bit kvar till referensenheten Sandisk Sansa Clip+.

Test	Samsung Galaxy S III	HTC One X	Sony Xperia S	Sandisk Sansa Clip+
Frequency response (from 40 Hz to 15 kHz), dB:	+2.20, -0.91	+3.53, -0.58	+2.89, -3.22	+0.02, -0.14
Noise level, dB (A):	-84.5	-84.6	-86.8	-86.3
Dynamic range, dB (A):	84.6	84.5	86.7	86.3
THD, %:	0.096	0.096	0.163	0.034
IMD + Noise, %:	0.242	0.237	0.475	0.053
Stereo crosstalk, dB:	-56.3	-71.8	-57.0	-56.0

[RMAA-jämförelsen i helhet]

GPS och positionering

I det här momentet har vi kört en sträcka på cirka 3 km i stadsmiljö/tätbebyggt område. Rutten spelas in med hjälp av Google MyTracks och innan vi börjar ser vi till att stänga av eventuella hjälpmedel så som positionsbestämning genom 3G/WiFI.

I jämförelse med HTC One X utifrån resultatet ovan är Samsung Galaxy S III mest trogen vår faktiska rutt. Förstnämnda ger upphov till fler avstickare och redovisar en mer oregelbunden färdsträcka medan sistnämda är mer jämn. Galaxy S III är med det sagt inte felfri utan bjuder också på en och annan avstickare, GLONASS-stödet till trots, men är liksom HTC One S och Galaxy Note mer pålitliga än enheter utan GLONASS-stöd.

Efter att till dags dato testat fyra enheter som direkt ur kartong levererades med GLONASS-stöd; Samsung Galaxy Note och Galaxy S III, Sony Xperia S samt HTC One S, ser vi en tydlig trend som talar till fördel för GLONASS. Resultatet har i samtliga fall varit bättre än bland enheter med endast GPS-stöd.

I applikationen GPS Test kan vi klart och tydligt se att Samsung Galaxy S III, som väntat i och med det annonserade GLONASS-stödet, låser mot fler satelliter än vad HTC One X är kapabel till. Tiden för att låsa position pendlar från 1 till 10 sekunder för bägge enheter beroende på signalförhållanden.

Bildskärmen och digitizern

Samsung har utrustat Galaxy S III med en 4.8 tum stor skärm av så kallad HD Super AMOLED-typ. Upplösningen är på 720×1280 pixlar, även känt som 720p, men då skärmen är av tidigare nämnda Super AMOLED-typ så har den fått en så kallad PenTile-matris istället för den ärligare RGB-tekniken. PenTile-matrisen innebär att subpixelmönstret ”fuskar” för att uppnå önskad upplösning, i det här fallet 720×1280 pixlar.

Den här typen av PenTile-matris kallas officiellt RGBG (Red-Green-Blue-Green), men då de röda och de blå subpixlarna är av dubbel storlek jämfört med de gröna så vore RRGBBG kanske en mer passande beskrivning, där RR och BB inte symboliserar två separata subpixlar vardera vilka kan tändas och släckas oberoende av varandra, utan symboliserar en stor röd och en stor blå subpixel.

Den faktiska upplösningen kretsar enligt Ars Technicas formel på runt 590×1050 pixlar och eftersom subpixlarna är av olika storlek så kan friska ögon utan vidare urskilja pixlighet och ett slags sicksackmönster, kanske främst vad gäller horisontella och vertikala delar av grafiska element – som ikoner och text.

Vi kan utan vidare se att det rör sig om en PenTile-matris om vi håller skärmen tillräckligt nära (20-30 cm) och detaljstuderar den, men vid normalt användande är det aldrig ett problem – med vissa undantag.

Ett av dessa undantag är då man läser text på fullversionen av webbsajter, i fullt utzoomat läge, i porträttläge. Då vi på det här viset jämför textskärpan på Galaxy S III med dess PenTile-skärm bredvid HTC One X som har samma upplösning fast i det traditionella RBG-mönstret så är det en stor skillnad på skärpa, till One X fördel.

Nu påpekar säkert många att det bara är att zooma in eller växla till landskapsläge så är problemet löst – och visst är det så. Problemet är inte svårt att gå runt, och få läser text på fullversionen av webbsajter i fullt utzoomat porträttläge, men då det är ett faktum att PenTile även i såpass hög upplösning som 720p på en skärm på 4.8 tum leder till en viss oskärpa under specifika omständigheter så måste det ändå påtalas.

Frågan är som alltid; hur stort är problemet i verkligheten? Enligt oss på redaktionen – mycket litet. Den PenTile-oskärpa vi nämner ovan uppvägs flera gånger om av skärmens övriga egenskaper, som färger, svärta och betraktningsvinklar.

Färgerna är bra, med den sedvanliga färgmättnaden som hör AMOLED till, men Samsung ger oss även möjligheten att ställa in mättnaden i fyra olika profiler – allt från en tämligen dämpad mättnad som är betydligt blekare än de flesta LCD/TFT-skärmar till ett mättnadsläge där färgerna är onaturligt kraftfulla och nästan upplevs som att de vill tränga sig ut ur skärmen. Vi anar i alla mättnadslägen utom det allra lägsta en viss blåton vid full ljusstyrka mot vit bakgrund, andra rapporterar en gulton, men skärmen blir oavsett vilket aldrig lika vit som LCD-skärmarna vi jämför med.

De fyra profilerna känns dock otillräckliga och vi hade gärna sett att Samsung utökade kontrollpanelen för skärminställningar till att omfatta både färgtemperatur, gamma och ljusstyrka.

Kontraster och svärta är som vanligt med AMOLED-skärmar, inte minst de senaste generationerna AMOLED, långt bortom vad konkurrerande skärmar av LCD/TFT-typ kan prestera. Svart är helt enkelt svart, och kontrasten till ljusare element blir därmed väldigt hög trots att AMOLED-pixlarna inte kan producera ett lika vitt ljus som LCD/TFT-konkurrenterna.

Trots en maximal ljusstyrka och vitnivå som inte kan matcha telefoner med LCD/TFT-skärmar så är läsbarheten utomhus i fullt dagsljus ändå hygglig. Skärmen reflekterar mindre ljus, vilket gissningsvis delvis beror på att den är utrustad med andra generationen av Cornings Gorilla Glass som är tunnare än tidigare, och delvis på grund av att (HD) Super AMOLED-skärmar saknar det extra lager skärmglas som LCD/TFT-skärmar traditionellt dras med.

Betraktningsvinklarna är som vanligt med AMOLED-skärmar mycket bra, men vi anar små nyansskiftningar åt det blå hållet då vi betraktar skärmen ur vinklar. Skärmen har som vi tidigare nämnt en viss blåaktig vitnyans, och detta förstärks alltså ur vinklar om 45 grader eller mer. Det hör förstås inte till vanligheterna att man betraktar en telefonskärm ur så kraftiga vinklar, men det händer – exempelvis då man har telefonen liggande bredvid sig på skrivbordet och man inte vill plocka upp telefonen för att läsa ett meddelande.

Till skillnad från syskonen Galaxy Note och Galaxy Nexus så lider Galaxy S III inte av en lika påtaglig så kallad color banding, även om den fortfarande går att ana i vissa applikationer, och den bränner heller inte in (temporärt) som Galaxy Nexus gör.

Pekskärmen, digitizern, håller mycket hög klass. Tack vare en ytbehandling som är halare än någon annan telefon vi har testat så glider fingertopparna fram som på is, och skärmen reagerar omedelbart på alla våra tryck, nyp och svep. Vi mäter upp en uppdateringsfrekvens på 72 Hz vilket innebär att pekskärmen läser av våra tryck och rörelser 72 gånger per sekund. Vi mäter vidare upp maximalt 10 samtidiga tryckpunkter, väl tilltagen multitouch, och skärmen har heller inga problem att spåra rörelserna av ett stort antal fingertoppar som samtidigt far runt på skärmen.

Allt som allt så är det här en skärm av mycket hög klass, bland de allra bästa vi har testat, men det går inte att komma ifrån det faktum att det är en PenTile-skärm. För den stora majoriteten är detta ett närmast obefintligt problem, men vi vet att det finns en hel del PenTile-allergiker bland Swedroids läsare, och för dessa så rekommenderas en ”provkörning” hos lämplig återförsäljare innan ett eventuellt köp.

Mjukvaran

Samsung Galaxy S III levereras med den senaste versionen av Samsungs gränssnitt TouchWiz UI, 5.0, samt den senaste versionen av Android, 4.0/Ice Cream Sandwich. Samsungs modifikationer av Android är precis som tidigare tämligen djupgående och vi hittar egentligen inga spår alls av Android 4.0-gränssnittet. Trots detta känner man sig nästan genast hemma då layout och grundfunktioner är snarlika – det är mest det grafiska som har ändrats.

Samsung TouchWiz UI bjuder på det mesta som vi har vant oss vid från tillverkargränssnitten – en salig blandning av mycket nyttiga funktioner och funktioner som ibland kan upplevas som överflödiga eller rent av så kallad ”bloatware”. Smarta nytillkomna funktioner som möjlighten att se batterinivån i procent, att ta skärmdumpar genom ett ”helhandssvep” eller den numera rejält utökade ”quick settings”-menyn (som för övrigt påminner mycket om quick settings-menyn i Samsungs androidtablets) i det neddragbara statusfältet är välkomna tillskott.

Telefonen känns som helhet mycket rapp, även i Samsungs egna launcher (”hemskärm”), men att RAM-mängden inte riktigt räcker till märks tyvärr tydligt. Även kortare sessioner i exempelvis webbläsaren eller kameran leder till att Samsungs launcher stängs ner i bakgrunden för att frigöra minne, vilket i sin tur leder till att den måste kallstartas då man trycker på hemknappen för att återvända till hemskärmarna.

Beroende på antalet ikoner och widgetar tar det i regel mellan två och fyra sekunder för enheten att ”rendera” hemskärmarna med allt innehåll. Detta kan tyckas vara en bagatell, och i realiteten är det kanske det också, men det blir för vår del frustrerande eftersom det kan ske dussintals gånger under en arbetsdag. Det som frustrerar är inte så mycket den förlorade tiden utan snarare att det blir ett avbrott i flytet – något man inte skall behöva uppleva på ett flaggskepp som detta. Vi hade önskat att den europeiska versionen precis som den amerikanska hade fått hela 2 GB RAM.

I videon ovan noterar vi att samma problem som till en början drabbade Samsung Galaxy S II respektive Samsung Galaxy Note också verkar ha drabbat Galaxy S III. Det dröjer helt enkelt ovanligt lång tid före dess att låsskärmen tittar fram från det att vi tryckt på strömknappen. Vi hade förväntat oss en mindre fördröjning med tanke på telefonens kraftfulla hårdvara. I övrigt är flytet godkänt.

Vi kan byta dels bakgrund och dels genvägar på låsskärmen, men förvånansvärt nog dyker inga snabbkontroller för musikspelaren upp på sagda skärm när vi spelar musik i standardspelaren. En funktion vi blivit vana att se från andra tillverkare.

För att skapa mappar på hemskärmen måste vi först trycka på menyknappen och därefter välja ”Skapa mapp”. Det går exempelvis inte att placera ikoner ovanpå varandra för på ett mer intuitivt vis skapa en mapp, något vi finner lite osmidigt. Det går däremot utmärkt att placera mappar både på hemskärmen och i dockan i fotändan av skärmen. Vi konstaterar också att hemskärmen tråkigt nog endast har stöd för porträttläge.

Programmenyn låter oss välja mellan tre vyer: Alfabetisk lista, alfabetiskt rutnät eller ett användarkonfigurerat rutnät samt nedladdade applikationer. I det användarkonfigurerade rutnätet kan vi sortera appar i den ordning vi själv vill och i samtliga vyer kan vi välja att dölja applikationer.

I statusfältet hittar vi snabbgenvägar för att sätta på/stänga av Wi-Fi, GPS, ljud, automatisk skärmrotation, strömbesparing, meddelandeljud, Bluetooth, körläge och automatisk synkronisering. Vi finner också, som ett arv från Android 4.0, en genväg till inställningsmenyn, vilket är ganska praktiskt.

Telefonappen och kalendern

Vad gäller kontaktboken och nummerplattan ser vi inga större nyheter annat än att användaren numera kan ringa en kontakt genom att föra telefonen till örat samtidigt som en kontaktprofil är öppen, vilket också fungerar om vi gör detsamma i en SMS-konversation. Samtalsskärmen har vi som redan tagit upp i ljudavsnittet fått en equalizer.

Tyvärr har Samsung inte fått till ett helt enhetligt gränssnitt, utan vissa applikationer så som kalendern eller anteckningsapplikationen S-Note har fortfarande ett utseende som vitt skiljer sig åt från övriga medföljande applikationer. I övrigt innehåller kalendern en del smarta funktioner till skillnad från standardapplikationen som följer med i Android 4.0, som den utdragbara högerfliken med årets månader.

Webbläsaren

Webbläsaren tillhör bland de snabbaste vi testat, men i övrigt skiljer den sig inte särskilt mycket från standardwebbläsaren som följer med i Android 4.0. Samsung har lagt in en egen meny med möjligheten att justera panelens ljusintensitet för att spara batteri. Anledningen till detta är att AMOLED-tekniken drar som mest ström när den återger vitt ljus. Vidare finns en snabbgenväg i samma meny för att växla mellan telefon- och desktopläge.

Prestandan är snäppet bättre än vad Tegra 3-bestyckade HTC One X visar upp. Det flyter på fint och vi anar vare sig ryckighet eller något hackande när vi panorerar i höjd- och sidled samt scrollar på stora och tunga webbsidor.

Mediaspelare och mediakompatibilitet

Samsung skickar med både en videospelare och en musikspelare. Musikspelaren erbjuder utöver basfunktionalitet också möjligheten att slå på en equalizer för att förändra ljudbilden.

Clip	Res	Codec / Profile / Container	Bitrate	Audio	Results Green: Perfect playback. Orange: Playable, some glitches. Red: Failure, video or sound.
#1	640x352	XviD / [email protected] / AVI	1 Mbit/s	MP3 2.0	Stock player: Perfect playback. MX Video Player: Perfect playback. Dice Player: Perfect playback.
#2	576x320	XviD / [email protected] / AVI	1,4 Mbit/s	MP3 2.0	Stock player: Perfect playback. MX Video Player: Perfect playback. Dice Player: Perfect playback.
#3	720p	h.264 / [email protected] / MKV	3 Mbit/s	AC3 5.1	Stock player: Perfect playback. MX Video Player: Perfect playback. Dice Player: Perfect playback.
#4	720p	h.264 / [email protected] / MKV	9 Mbit/s	AC3 5.1	Stock player: Fail. Video OK, no sound. MX Video Player: Perfect playback. Dice Player: Perfect playback.
#5	1080p	h.264 / [email protected] / MKV	14 Mbit/s	DTS 5.1	Stock player: Fail. Video OK, no sound. MX Video Player: Perfect playback, sound in manual SW mode. Dice Player: Perfect playback.
#6	1080p	h.264 / [email protected] / MKV	19,2 Mbit/s	AC3 5.1	Stock player: Perfect playback. MX Video Player: Perfect playback. Dice Player: Perfect playback.
#7	1080p	h.264 / [email protected] / MKV	22,8 Mbit/s	DTS 5.1	Stock player: Fail. Video OK, no sound. MX Video Player: Perfect playback, sound in manual SW mode. Dice Player: Perfect playback.
#8	1080p	h.264 / [email protected] / MKV	25 Mbit/s	DTS 5.1	Stock player: Fail. Video OK, no sound. MX Video Player: Perfect playback, sound in manual SW mode. Dice Player: Perfect playback.
#9	1080p	h.264 / [email protected] / MKV	30 Mbit/s	AC3 5.1	Stock player: Fail. Cannot play. MX Video Player: Barely playable. Some video stutter. SW mode only. Dice Player: Perfect playback.
#10	1080p	h.264 / [email protected] / MKV	42 Mbit/s	AC3 5.1	Stock player: Fail. Cannot play. MX Video Player: Fail. Heavy video stutter. SW mode only. Dice Player: Perfect playback.

Videostödet är i vanlig Exynos-anda mycket gott och med rätt videospelare – i dagsläget verkar Dice Player erbjuda bäst kompatibilitet/prestanda – så betar vi med lätthet av alla våra testvideoklipp, inklusive de erkänt tungdrivna Birds-klippen (klipp 9 och 10). Vidare kan vi som vi konstaterar i stycket om mottagning strömma relativt tunga 1080p-klipp via det trådlösa nätverket.

En riktigt rolig nyhet i Samsung Galaxy S III är möjligheten att placera videospelarens fönster ovanpå både hemskärm och i stort sett alla applikationer undantaget spel. Storleken på fönstret går däremot inte att justera, men vi kan flytta runt rutan precis som vi själva vill. Trots att vi belastar telefonen hårt flyter videon dessutom utmärkt.

MHL-porten är begränsad till 1080p 24/30hz enligt ifixit, men verkar trots detta bygga på den nya MHL 2.0-standarden som stöder 1080p/60hz, vilket medför att MHL 1.0-adaptrar inte är kompatibla. Vi har nämligen inte fått det att fungera med någon av våra MHL-adaptrar. Enligt Samsung krävs i stället en ny adapter med modellnummer EPL-3FHUBE som olustigt nog inte finns tillgänglig i Norden vid tillfället för den här recensionen. Det finns också en oroväckande möjlighet att Samsung satsat på en propertiär MHL-kontakt. Exakt hur det står till med den här saken har vi ännu inte lyckats reda ut, men inväntar svar från Samsung.

Samsung S Voice, S Beam och Smart stay

I både Samsung Galaxy S II respektive Galaxy Note skickade Samsung med en applikation vid namn ”Voice Talk” som låter användaren utfärda röstkommandon. Funktionen har numera bytt utseende liksom namn och förbättrats på flera punkter.

S Voice går att aktivera på ett par olika vis. Antingen genom att dubbelklicka på hemknappen eller genom att aktivera en personlig uppstartsfras. Uppstartsfrasen fungerar från det att låsskärmen blivit aktiverad och det går med andra ord inte att väcka telefonen från vilande läge till aktivt via röstkommando. Väl i applikationen kan vi konstatera att det inte finns något svenskt språkstöd, utan endast engelska, spanska samt franska och koreanska känns igen.

Om vi håller oss till standardfraserna som föreslås i applikationen; exempelvis ”What is the weather today”, ”Turn Wi-Fi off/on”, ”Call Eric” etc. finner vi att det allt som oftast fungerar så länge vi inte sluddrar. Att däremot diktera innehållet i ett SMS eller söka svar på en fråga i stil med ”Vem skrev liftarens guide till galaxen” visar vara sig mer av en utmaning. Det är inte ovanligt att vi behöver både tre eller fyra försök innan det blir helt rätt. I exempelvis bilen med andra ljud omkring gäller det att man talar tydligt och klart, men när det väl fungerar är det onekligen en praktisk funktion.

Vi är inte heller helt nöjda med hur uppslag på webben fungerar. Om vi väljer att söka på exempelvis ”Swedroid” hamnar resultatet i en begränsad webbläsarvy. Det finns inget adressfält, inga bakåt- eller framknappar etc. vilket gör navigeringen knepig. Här hade vi hellre sett den ordinarie webbläsarvyn. Sökmotorn som används är naturligtvis googles och vi hittar ingen möjlighet att byta sökmotor.

En annan nyhet i Galaxy S III är funktionen S Beam som kombinerar Wi-Fi Direct med NFC/Android Beam för smidigare filöverföringar. När två S Beam-kompatibla enheter med S Beam-funktionen aktiv kommer i fysisk kontakt med varandra öppnas möjligheten att på ett smidigt vis föra över/ta emot filer. Eftersom Wi-Fi-direct används för överföringen blir hastigheten betydligt högre än vid användning av endast NFC, som gör sig bäst för att dela främst länkar och kontaktuppgifter, och någon router är inte nödvändig eftersom protokollet bygger på peer-to-per-teknik.

Eftersom det handlar om en om en propertiär standard utvecklad av Samsung begränsas däremot användbarheten avsevärt såvida konkurrenterna nu inte satsar på samma standard, vilket vi finner osannolikt. I dagsläget fungerar det alltså endast Samsung Galaxy S III-telefoner emellan. Vi har tyvärr inte haft möjlighet att testa funktionen och kan därför inte svara på hur väl det fungerar i praktiken, men tycker att tanken är god. En universell standard hade dock varit att föredra.

Smart Stay eller ”smart-stopp” som funktionen kallas på svenska inaktiverar time-out-tiden medan du ser på skärmen genom att läsa av dina ögon via frontkameran. Det hela fungerar hyggligt i miljöer med bra belysning och under förutsättning att vinkeln till kameran inte är för stor i förhållande till ögonen, men fungerar desto sämre på mindre välbelysta platser. Trots bra belysning händer det dock att skärmen dimmas  eller slocknar fastän vi tittar på den, så visst finns det utrymme för förbättring.

Samsung själva har satsat mycket på att marknadsföra just dessa två funktioner, men personligen har vi svårt att se dem som något annat än en spännande gimmick. I varje fall för stunden.

Övrig mjukvara

För de som vill göra säkerhetskopieringar eller synkronisera telefonen med datorn skickar Samsung med applikationen KIES. Programmet har också stöd för installation av telefonuppdateringar för den som är otålig och inte önskar vänta på FOTA-varianten. Vidare innehåller programmet drivrutiner för ADB för den som vill sätta igång och utveckla.

Kameran

Samsung Galaxy S III har blivit utrustad med en bakre kamera på 8MP ([email protected]) med en bländare på f/2.6 till skillnad från f/2 för HTC One X respektive f/2.4 för Xperia S. Vidare har telefonen en frontmonterad kamera med en upplösning på 1.9MP ([email protected]).

Kameramjukvaran

Kameran fungerar bra och är som videon ovan visar snabb. Galaxy S III är som mest kapabel till att ta ca ~5-6 bilder per sekund i serie om 20 bilder åt gången i praktiken, men 3 bilder per sekund enligt specifikationsbladet, medan One X mäktar med upp till 99 stycken och hinner med 4 stycken bilder per sekund.

Förklaringen till den snabba kameradelen ligger i att Samsung liksom HTC i One X och One S installerat ett chip speciellt avsett för att snabba på bildbehandlingen. Resultatet är som sagt en väldigt rapp kamera, vilket också inkluderar autofokusen. Den fokuserar dock inte fullt så snabbt som HTC One X, men vi upplever å andra sidan att autofokusen är mer pålitlig i Galaxy S III.

En annan funktion som vi känner igen från HTC One X är möjligheten att ta stillbilder parallellt med att vi spelar in video. Dessa bilder har dock inte full upplösning på 8MP utan tas i stället med 6MP upplösning.

Stillbilder
Under förutsättning att vi rör oss i ljusare miljöer blir bilderna riktigt hyggliga. Färgåtergivningen är i många fall bättre än vad vi erfar att One X presterar, men samtidigt tycker vi att den hanterar motljus något sämre.

Ljuskänsligheten är tyvärr nedslående, vilket i och för sig var väntat i och med det högre bländarvärdet om f/2.6. I jämförelse med One X och Xperia S finner vi att Galaxy S III producerar sämre bilder i mörkare miljöer.

Detaljrikedom och skärpa är bra i ljusare miljöer. Överlag har vi svårt att avgöra vilken av kamerorna som presterar bäst på den här punkten. Autofokusen är slutligen rapp och allt som oftast korrekt även om vi stundvis har lite svårt att få till det vid makrofoto när vi utmanar närgränsen på 5-6 cm.

Vad som är bra bilder handlar förstås till viss del om tycke och smak. Avgör själv genom att granska bilderna nedan. Om ni väljer att öppna bilderna i ett nytt fönster skall de synas i full upplösning.

Samsung Galaxy S III                                       HTC One X

HDR-fotografering

I takt som mobiltelefonkamerorna blivit snabbare och snabbare har HDR-fotografering blivit populärt. HDR står för ”High Dynamic Range” vilket på svenska kan översättas till dynamiskt omfång. Dynamiskt omfång innebär i sin tur hur stor del av intervallet mellan olika ljusstyrkor som en kamera kan fånga upp innan resultatet blir antingen helt svart eller helt vitt. Ju större dynamiskt omfång desto mer återspeglar bilden verkligheten – i varje fall som våra egna ögon uppfattar den.

Ett högre dynamiskt omfång går att uppnå genom att ta flera bilder i serie. En underexponerad, en normalexponerad och en överexponerad. Slår man sedan ihop dessa blir resultat en bild som visar mer av de mörkaste och mer av de ljusaste partierna än vad som synts i en normalexponerad bild. Helt problemfritt är det dock inte eftersom det på helautomatisk väg är svårt att få till bilder som ser naturliga ut.

Galaxy S III utnyttjar HDR-funktionen på ett bra vis. Bilderna har inte samma typ av överdrivna kontrast- och färgförändringar som i flera fall drabbar HTC One X. I fall med motiv som hastigt rör på sig blir resultatet allt som oftast inte så lyckat, vilket tydligt syns i HDR-bilden för One X nedan. Kameran tar förvisso bilderna i snabb följd och det fungerar möjligtvis med motiv som rör sig långsamt, men bäst blir det med någorlunda statiska motiv.

[Fullstorlek av Galaxy S III HDR-bild]
[Fullstorlek av HTC One X HDR-bild]

Panoramafotografering

Samsung Galaxy S III är även utrustad med en panoramafunktion. En ruta uppträder i mitten av skärmen när vi aktiverar panoramaläget som inte olikt ett vattenpass varnar om vi vinklar enheten för mycket medan vi förflyttar den i sidled. Mjukvaran syr ihop bilderna på ett hyggligt sätt och har vi haft en stadig hand är det svårt att utan detaljstudering se var bilderna är bearbetade/ihopklippta.

Försöker vi oss på att ta ett 360-graderspanorama är det däremot svårare att få till ett bra resultat, vilket bilden ovan också illustrerar. Bilderna smälter inte ihop perfekt och vi ser tydliga tecken på så kallad ”stitching”.

Främre kameran

Ett av testets stora överraskningar rör den frontmonterade kameran som kort sagt är den bästa vi någonsin testat här på Swedroid. Kameran fungerar bra också i normal inomhusbelysning där både Xperia S och One X lämnar mycket att önska.

Vi är inte bortskämda med välpresterande frontkameror så detta var en glad överraskning, och vi hoppas att fler tillverkare ser värdet i att framöver erbjuda en bättre frontkamera. Det finns ingen anledning till att videosamtal via våra telefoner fortfarande, år 2012, måste vara lika brusiga och ha lika smärtsamt låg FPS som för tre år sedan.

Olyckligtvis saknas pekfokus och andra fokuslägen för frontkameran. Även om den fasta fokusen fungerar ganska väl så skulle en funktion som pekfokus ofta komma väl till pass. Mjukvaran för frontkameran bjuder dock på en del smarta funktioner som bildtagning vid leendeigenkänning samt en rad olika bildlägen som ”Cartoon”, där mjukvaran i realtid ger bilden ett slags serietidningsutseende.

Maxupplösningen vid stillbildsfoto är 1.9 megapixlar, eller 1392×1392 pixlar (ett lite underligt kvadratiskt bildförhållande), men standardinställningen är mer normala 1.3 megapixlar (1280×960 pixlar). För den som vill finns även ett VGA-läge där maxupplösningen förstås är 640×480 pixlar.

Vid videoinspelning är maxupplösningen 720p, 1280×720 pixlar, men mjukvaran tillåter naturligtvis lägre upplösning för den som så önskar; 720×480, 640×480 och 320×240. Gemensamt för alla upplösningar är den maximala bilduppdateringsfrekvensen på 30 FPS.

Fler bilder

Videoexempel

Galaxy S III producerar under hyggliga ljusförutsättningar bra video med en färgåtergivning som överträffar vad vi erfar att One X presterar. Vi anar också en högre skärpa samt detaljnivå och färre komprimeringsartefakter till följd av den högre bithastigheten (~11 Mbps vs 17 Mbps).

Förflyttar vi kameran hastigt i sidled medan vi filmar noterar vi ett visst mått av bildförvrängning vilket är tämligen vanligt bland CMOS-utrustade kameror. Effekten är dock inte särskilt stor och håller vi i stället en maklig hastighet medan vi panorerar blir den i stort sett obefintlig. Eftersom enheten har en mikrofon i fotändan och en i huvudändan kan den spela in ljud i stereo, vilket naturligtvis är en fördel vid videoinspelning.

Funktionen för bildstabilisering hjälper inte särskilt mycket utan i vanlig ordning blir videon lite ryckig som exemplet nedan också visar trots att vi anstränger oss för att hålla kameran stilla. Vi har till dags dato inte testat en telefon som erbjuder någon typ av bildstabilisering som ens kan närma sig vad moderna video- och i vissa fall stillbildskameror erbjuder. Det finns gott om utrymme för bättring på denna front.

Samsung Galaxy S III 1080p (17 Mbps @ 30 FPS)

HTC One X 1080p (10,7 Mbps @ 23,944 FPS)

Buggar och problem

Vår tid med Samsung Galaxy S III har varit tämligen buggfri, men vi har noterat en del problem som ojämna överföringshastigheter via Wi-Fi, att launchern/hemskärmen ideligen måste kallstartas och att telefonens batteri tar närmast makabert lång tid att ladda, omkring ~5 timmar från tomt till fullt.

För en aktuell lägesrapport kan vi tipsa om ett besök i swedroids forum där ett stort antal användare samlas för att syna telefonen i sömmarna på ett vis som inte är möjligt för vår del. Vidare kan ni se hur användare betygsatt telefonen på androidenheter.se.

Batteritid och värmeutveckling