Nokia gjorde i början av januari 2017 europeisk comeback som telefontillverkare, och till vår och mångas glädje gjorde de det genom att fullt ut och mer än nästan någon annan tillverkare anamma Android som operativsystem. Många med oss hade länge önskat kombinationen av Nokias hårdvara med Googles Android som operativsystem, och även om det dröjde många år så fick vi till slut som vi ville.

Nokia har gått från klarhet till klarhet under dess korta karriär som tillverkare av Androidtelefoner, och vi har i den här recensionen kommit till Nokia 8 Sirocco – en slags ”lyxversion” av den förra året lanserade Nokia 8, som vi på Swedroid blev tämligen förtjusta i. Kan Nokia fortsätta sin hittills lovande Androidkarriär med Nokia 8 Sirocco?

Kartong och hårdvara

Kartongen är vad man, trots mindre än två år på Androidmarknaden, får kalla väldigt Nokia-typisk. Kartongen är av skaplig kvalitet, tämligen platt, och kvadratiskt utformad. På kartonglockets ovansida finner vi som alltid me Nokia ett tryck på två enade händer, sannolikt en subtil anspelning på Nokias klassiska slogan ”Connecting People”, som Nokias nya ägare HMD oss veterligen inte äger rättigheterna till. Mitt på kartongens ovansida finner vi även texten ”NOKIA” och i nederkant ”Nokia 8 Sirocco” samt ”AndroidOne”.

Då locket lyfts av möts vi av telefonen (TA-1005, svart) i ett fack till höger, inslagen i skyddsplast. Till vänster om telefonen hittar vi en mindre kartong innehållande en svart snabbladdare (max 18W), en svart USB-kabel på dryga metern, ett svart trådburet headset av in ear-typ samt en svart USB Typ C till 3,5 mm-adapter. I utrymmet nedan telefonen finner vi ett mindre etui innehållande ett SIM-kortstift, dokumentation i form av säkerhetsinformation och snabbstartguide, samt ett ofärgat transparent hårdplastskal för telefonen.

Telefonen i sig består av ett heltäckande glasstycke på fronten, Gorilla Glass 5, med kraftigt svängda långsidor i stil med Samsungs Galaxy S9+, en svart ram av aluminium med slipade kanter, där metallen är snyggt exponerad, och ett svart glasbakstycke med likaledes svängda långsidor och även det tillverkat av Gorilla Glass 5. Även kortsidorna är på både front och bakstycke lätt svängda, och Sirocco ligger tämligen bra i handen, med en gedigen tyngd.

Lättmetallramen har aningen vassa kanter och Sirocco är inte en speciellt bekväm telefon att hålla i handen, men samtidigt ger de tydligt markerade kanterna ett bra grepp och telefonen är trots mjukt rundat glas på både front och baksida mindre halkig än många konkurrenter med glaskonstruktioner, såsom Sony Xperia XZ2, Samsung Galaxy S9+ och Huawei Honor 9.

I metallramen finner vi på högra långsidan knapparna, volym och strömknapp, infogade. Knapparna i sig håller god kvalitet och erbjuder bra motstånd och tydlig klickkänsla, men de sitter i princip helt platt mot ramen, de sticker inte ut mer än maximalt en kvarts millimeter, och de är därmed ganska luriga att treva sig fram till i blindo.

På vänstra långsidan sitter SIM-kortsläden allra längst ned. I fotänden hittar vi USB Typ C-porten centrerad, med en öppning för monohögtalaren till höger och den primära samtalsmikrofonen till vänster. I telefonens huvudände hittar vi inget annat än den sekundära mikrofonen. Saknas gör alltså en 3,5 mm-utgång för exempelvis hörlurar, vilket förklarar varför Nokia skickar med en adapter för USB Typ C till 3,5 mm.

Telefonen mäter 140,9 x 73 x 7,5 millimeter och väger enligt vår våg stadiga 178 gram (177 gram enligt specifikationsbladet). Batteriet är på i relation till skärmstorleken hyggliga 3 260 mAh, och vi finner till vår glädje att Sirocco är vattenresistent enligt en IP67-klassificering (tål vattendjup på upp till 1,5 meter i upp till 30 minuter). Vi finner vidare stöd för trådlös laddning via Qi-standarden. Nokia tycks kort sagt hittills ha bockat av de flesta av våra önskemål i Sirocco.

Bildskärmen är 5,5 tum stor, av P-OLED-typ och har en upplösning på 1 440 x 2 560 pixlar (även kallat 1440p och WQHD) och har en pixeltäthet på finfina 534 PPI. Numera är det lite ovanligt med en flaggskeppstelefon med en skärm i 16:9-format istället för ett mer utdraget format som 18:9 eller bredare, och vi har heller inte sett många tillverkare satsa på kraftigt svängda skärmlångsidor.

Allt som allt ger Nokia 8 Sirocco oss till det yttre lite 2015-vibbar i och med skärmens format och de kraftigt svängda skärmlångsidorna. Det känns lite som en telefon som, åtminstone till det yttre, lanserades några år för sent. För att ytterligare förstärka intrycket av en telefon som har lanserats för sent finner vi att Sirocco har utrustats med Qualcomm Snapdragon 835, det vill säga fjolårets toppchipp, istället för årets chipp Snapdragon 845.

Vad som däremot inte släpar efter är arbetsminnet som är på väl tilltagna 6 GB, av LPDDR4X-typ. I en telefon med en helt ren Androidversion är 6 GB RAM väldigt väl tilltaget, och vi uppskattar detta. Lagringsminnet är på 128 GB av UFS 2.1-typ, varav cirka 108 GB finns tillgängligt för användaren efter att operativsystem, appar och systempartitioner har tagit sitt.

Mjukvaran bygger vid recensionens publicering på en nästan helt ren version av Android 8.1 Oreo och augusti månads säkerhetsuppdatering. Nyligen släppte Google Android 9 Pie och Nokia 8 Sirocco släpar därmed efter en aning, men vi vet att Nokia arbetar hårt på att erbjuda Pie till en rad modeller, som exempelvis Nokia 7 Plus, Nokia 8 och Nokia 8 Sirocco. Ett exakt datum är inte spikat, men vi räknar med att de kommer under senhösten.

Kameran är helt trendriktigt av dubbelkameratyp och bjuder på en primär kamera på 12 megapixlar, f/1,8 och rejält tilltagna sensorpixlar på 1,4 mikrometer och en sekundär kamera på 13 megapixlar och f/2,6 och 1 mikrometer för telefoto (optisk 2x-zoom). Frontkameran är på 5 megapixlar med optik på f/2,0 och rejäla sensorpixlar på 1,4 mikrometer.

Nokia 8 Sirocco säljs i dagsläget endast i en version; svart med 128 GB lagring, och kostar i skrivande stund från cirka 8 000 kronor.

[spec]nokia 8 sirocco[/spec]

Bildskärm

Bildskärmen, 5,5 tum stor och i 16:9-format, är av P-OLED-typ och har en upplösning på 1 440 x 2 560 pixlar, med en pixeltäthet på mycket skarpa 534 PPI. Skärmen skyddas av Gorilla Glass 5 och Nokia har gett skärmglaset en härlig fettavstötande (oleofobisk) ytbehandling som håller det värsta fingeravtryckskladdet borta.

Skärmens långsidor är kraftigt svängda, likt Samsungs Edge-modeller från förr och likt exempelvis Galaxy S9+. Detta är ett lite märkligt val av Nokia då trenden med kraftigt svängda långsidor, om det ens kan kallas en trend, inte längre är speciellt ”inne”. Det känns helt enkelt lite gammaldags, och inte helt praktiskt. Trenden 2018 är istället en skärm med minimala ramar med maximalt utnyttjande av frontytan, men detta är inget som Nokia 8 Sirocco bjuder på.

Som alltid med telefoner med kraftigt svängda bildskärmslångsidor så ser vi även på Sirocco en påtaglig färgförvrängning längs med långsidorna, i synnerhet mot ljusa bakgrundsfärger. Det känns för all det behagligt för fingrarna att svepa över dessa rundade kanter, och det ser lite spexigt ut för folk som inte har sett sådana skärmar förut, men vi ser helt enkelt ingen betydande praktisk nytta. Tvärtom skapar detta en större risk för krosskador vid fall mot hårda underlag.

I övrigt håller bildskärmen en bra klass med en bra och relativt neutral färgåtergivning, bra betraktningsvinklar utan betydande nyansskiftningar (till skillnad från exempelvis första generationen av Google Pixel 2 XL som även den har en P-OLED-skärm). Svärtan är som alltid med OLED-skärmar av toppklass och kontrasterna är utmärkta.

En egenhet som vi snabbt noterar i Nokia 8 Sirocco är att vi ser samma typ av ”geléeffekt” som gjordes berömd av OnePlus 5 förra sommaren, där skärmens innehåll tycks klämmas samman och dras ut då man skrollar uppåt eller nedåt på skärmen. Den här effekten finns på i princip alla telefonskärmar, men är i regel inte noterbart annat än då tillverkaren av tillverkningsskäl har valt att montera skärmen inverterat.

Nokia har i 8 Sirocco, precis som OnePlus gjorde med 5, valt att invertera bildskärmen, med geléeffekten som resultat. I Nokia 8 Sirocco är dock geléeffekten mer subtil än vad den var i OnePlus 5, om det är en tröst. Men den finns där, likväl.

Pekskärmen är tyvärr inte riktigt så bra som vi har kommit att förvänta oss. Vi vet inte vad det beror på, kanske är det de kraftigt svängda långsidorna som får effekt att våra fingertoppar från handen i vilken vi håller telefonen oavsiktligen kommer i kontakt med pekskärmens ytterkanter och därmed stör pekskärmen, men vi har noterat ett osedvanligt stort antal oregistrerade pek och svep på Siroccos pekskärm.

Det var många år sedan vi stötte på en telefon med pekskärmsproblem, men det tycks vara ett faktum med Sirocco. Förstås oss rätt, nu: problemet är när allt kommer omkring inte stort, och det inträffar bara någon handfull gånger per dag, men det sker ändå tillräckligt ofta för att en viss irritation skall komma smygande efter några missade pek eller svep. En pekskärm år 2018 skall inte ha några problem alls, vi är förbi den tiden.

Trådlöst och ljud

Nokia 8 Sirocco presterar precis som hart när alla moderna telefoner utmärkt vad gäller trådlösa nätverk. Såväl som mobila nätverk som Wi-Fi och Bluetooth presterar precis så väl som vi förväntar oss, och vi noterar heller inga problem med överkänsliga inbyggda antenner. Alla telefoner kan tvingas att förlora en eller två staplar mottagning om de greppas på rätt (eller fel) vis med båda händerna, men det är ett ytterst osannolikt scenario vid normalt användande.

Ljudet vid telefonsamtal med telefonen mot örat på traditionellt vis är bra, men kanske lite tunt i vår ände, medan motparten inte rapporterar några som helst problem. Vindbrus filtreras effektivt bort men kraftig vind bör som alltid undvikas.

Den i fotänden inbyggda monohögtalaren är ytterst högljudd, vi mäter upp finfina 87 decibel 50 centimeter från fotänden och 84 decibel 50 centimeter från telefonens front, vilket placerar Nokia 8 Sirocco bland de allra mest högljudda telefonerna vi har testat. Dessvärre är ljudet via högtalaren mycket tunt, kanske det tunnaste vi har stött på de senaste åren, och saknar helt och hållet alla former av djup. Pluspoäng dock för att ljudet förblir distinkt och fritt från skorrande även på maxvolym – kanske en konsekvens av att högtalaren helt saknar djup och ”bas”.

Vi är inte glada i monohögtalare placerade i fotänden då det är alldeles för lätt att av misstag täcka över högtalaröppningen exempelvis då telefonen används i landskapsläge vid spelande eller vid videotittande. Vidare är det lätt hänt att öppningen täcks över exempelvis då telefonen ligger i en väska eller en ficka, med resultat att man kanske inte hör ett inkommande telefonsamtal eller nyinkomna meddelanden. Allt fler tillverkare nyttjar numera samtalshögtalaren som en sekundär högtalare, som komplement till högtalaren i fotänden, men Nokia har tyvärr inte valt den lösningen i Sirocco.

Då vi summerar högtalaren konstaterar vi att den är mycket högljudd och fri från skorrande, men att ljudet är tunt och en ensam monohögtalare i fotänden inte är optimalt.

Mjukvara och användande

Mjukvaran bygger som vanligt och som sig bör med Nokia på Android i ett näst intill helt rent utförande. Inget tillverkarskal, inte en massa (ofta onödiga) appar och ”bloat”, bara en ren Androidinstallation.

Nokia meddelande högtidligt då de gjorde comeback häromåret att deras Androidsatsning skall bygga på en ren Androidversion av allra senaste snitt. Vi uppskattade förstås ambitionen, men samtidigt mötte vi det hela med en sund dos av skepticism då andra tillverkare har både försökt och misslyckats med detta förut.

Nokia tycks dock vara ivriga att bevisa att vi tvivlare hade fel, och Nokia 8 Sirocco är inget undantag. Mjukvaran är förvisso ännu inte officiellt uppdaterad till Android 9 Pie, men vi vet att det är på väg då de har hunnit en bra bit med publika förhandsversioner av just Android Pie för exempelvis Nokia 7 Plus. Mjukvaran består vid publicering av en ren version av Android 8.1 Oreo, med augusti månads säkerhetsuppdatering.

Mjukvaran tycks med vissa undantag vara väloptimerad, i vanlig ordning med Nokias Androidtelefoner. Allt från uppstart av stora appar, installation av appar och växling mellan appar går snabbt och följsamt och hela 6 GB RAM hjälper förstås även det Sirocco på traven då vi drar igång en rad appar samtidigt och växlar flitigt mellan exempelvis kameran, ett spel, webbläsaren och en Youtube-video.

Dessvärre har vi noterat ett sporadiskt mikrolagg i gränssnittet i 8 Sirocco, ett mikrolagg som vi inte noterar i exempelvis Nokia 6.1 eller Nokia 7 Plus, trots att dessa tu telefoner har betydligt långsammare systemchipp än 8 Sirocco. Vi vet inte vad det beror på, varför just Nokia 8 Sirocco dras med det här sporadiska mikrolagget, men trots ett antal mjukvaruuppdateringar under testfasen är mikrolagget fortfarande där och kan pågå i allt från en sekund till tio eller 15 sekunder.

När det ovan beskrivna mikrolagget väl släpper så är telefonen återigen precis så följsam som vi förväntar oss under en längre period, ofta en hel timme, innan det hela börjar om igen.

Det kanske största problemet, eller åtminstone det som har skapat mest frustrering hos oss, är svep på låsskärmen för att nå nummerplattan för att mata in PIN-koden. Vi tvingas alltför ofta till två, tre eller till och med fyra svep innan mjukvaran (eller är det pekskärmen?) reagerar och tar oss till nummerplattan och vi kan mata in vår PIN-kod.

Gränssnittet tycks då detta händer inte reagera förrän vi redan har svept några centimeter, för att sedan återgå till låsskärmen igen då vi lyfter fingret från skärmen. Ett övertydligt långsamt svep över hela skärmens höjd fungerar dock alltid, men det skall absolut inte behövas. Ett snabbt och kort svep med tummen skall fungera, precis som på alla andra telefoner.

Android 9 Pie väntar sannolikt runt hörnet, gissningsvis under senhösten eller vintern, och vi hoppas innerligt att både låsskärmsproblemet och mikrolagget försvinner i och med den uppdateringen. Om inte så har Nokia ett i våra ögon rejält problem på halsen.

Som sagt bjuder Sirocco på en i princip helt ren Androidinstallation, men en av få saker som skiljer en Nokia 8 Sirocco och en telefon av Nexus-typ åt är kameramjukvaran. Nokia har gett kameramjukvaran lite fler funktioner än vad Googles mycket sparsmakade kameramjukvara har att erbjuda, och vi finner bland annat ett Pro-läge samt ett jämfört med Androids standardkameramjukvara lite mer avancerat porträttläge (kallat ”Live Bokeh”) i vilket man kan justera hur mycket kraftfull bokeh man vill ha. Mer om kameramjukvaran i kapitlet nedan.

Vad gäller layout, gränssnittets utformning och inställningar så är det alltså en tämligen standardbetonad upplevelse. Vi går därför inte in på djupet här, utan konstaterar att allt med undantag av det bristande flytet och responsiviteten i gränssnittet fungerar precis som tänkt; snabbt, snyggt och lättnavigerat.

Kamera

Kameran är av dubbelkameratyp, med en huvudsensor på 13 megapixlar med sensorpixlar på fina 1,4 mikrometer, bländare på goda f/1,8 och fasdetekterande autofokus. Den sekundära kamerasensorn är på 13 megapixlar och har mindre sensorpixlar, 1,0 mikrometer, samt en telefotolins med en bländare på f/2,6 och autofokus. Båda kamerorna har utrustats med Zeiss-optik.

Olyckligtvis saknar Nokia 8 Sirocco till skillnad från i princip alla andra telefoner i samma prisklass optisk bildstabilisering (OIS). Detta kan av somliga tyckas vara en bagatell, men i synnerhet i mörka förhållanden där minsta lilla rörelse på handen vid fototillfället kan skapa oskärpa kan optisk bildstabilisering vara skillnaden mellan en lyckad och en misslyckad bild.

En effektiv och välimplementerad elektronisk bildstabilisering (EIS) kan i mångt och mycket kompensera för avsaknad av OIS, men sällan eller aldrig kan EIS helt och hållet ersätta OIS. Däremot kan de tu med förtjänst arbeta tillsammans för att skapa absolut bästa möjliga förutsättningar att ta skarpa bilder.

Den sekundära kameran är främst avsedd som telefotokamera (zoomkamera) och bjuder på 2x optisk zoom, vilket är uppskattat för att ”komma närmare” motiv på lite större avstånd. Den sekundära kamerans små sensorpixlar, 1,0 mikrometer, antyder emellertid att man kanske bör undvika att använda zoomfunktionen i mörka förhållanden.

Frontkameran är på låga 5 megapixlar, men bjuder som kompensation på stora sensorpixlar på 1,4 mikrometer vilket antyder att även om upplösningen är låg så bör bildkvaliteten vara anständig. Bländaren är här på f/2,0.

Kameramjukvaran

Kameramjukvaran är utvecklad av Nokia själva och är alltså inte Androids standardkameramjukvara, men de tycks ha hämtat en del inspiration från Androids standardmjukvara då de har utvecklat Nokia 8 Sirocco-kameran. Inte minst är gränssnittet snarlikt, även om Nokia har lagt in betydligt fler funktioner och finesser.

Kameran kallstartar mycket snabbt, under en sekund, och mjukvaran är lättnavigerad och svarar rappt på alla våra kommandon. Vi finner exempelvis ett Pro-läge, vilket Android i grundutförande saknar, där vi med relativt stor frihet kan justera en rad parametrar som exponering, ISO, vitbalans och fokusläge. Vi hittar utöver standardläget för foto och video även ett bokehläge kallat ”Live Bokeh”, ett panoramaläge, ett slow motion-läge och ett läge för intervallfoto.

På minussidan finner vi att det saknas stöd för manuell aktivering eller avaktivering av HDR. Detta är smått obegripligt, inte minst med tanke på att syskontelefonerna Nokia 7 Plus och Nokia 6.1 har stöd för just manuell HDR-kontroll. Allt vi finner i Nokia 8 Sirocco är en inställning, i kamerans inställningar – inte i dess kameragränssnitt – där vi kan aktivera automatisk HDR. Det vill säga att HDR aktiveras då kameramjukvaran anser det nödvändigt, inte när vi själva vill använda HDR. Besynnerligt och beklagligt.

Utöver Nokias underliga HDR-miss fungerar kameramjukvaran precis som vi förväntar oss, och till skillnad från exempelvis OnePlus och Sonys kameramjukvara som ibland kan vara lite lurig att initialt lära sig så är allt väldigt pedagogiskt i Nokias dito. Höga betyg för kameramjukvarans funktioner och gränssnitt, kort sagt, även om vi saknar saker som manuell HDR-kontroll. Nokia har gjort tydliga framsteg här sedan de först tog klivet in på Androidmarknaden för ett par år sedan.

Exempelbilder
Notis: Alla bilder har tagits med kameramjukvaran i dess grundinställning för respektive telefon och med den för tillfället via OTA senast tillgängliga mjukvaran. I bilder där fokuspunkten spelar en avgörande roll, det vill säga främst vid närbildsfoto, har vi manuellt lagt fokusen där vi vill ha den med hjälp av pekfokusfunktionen. Då kameramjukvarorna är i sitt grund-/autoläge så har vi alltså låtit kameramjukvaran själv hantera saker som exponering, färgåtergivning och vitbalans utan någon som helst hjälp från oss.

Problem med exempelvis överexponering kan i många fall åtgärdas om man växlar till ett manuellt kameraläge och själv justerar exponering och dylikt, men detta är inte något vi gör i våra kameratest. Vi testar helt enkelt alltid, med undantag av manuell pekfokus i sällsynta fall, kamerans ”sikta och skjut”-duglighet. En god fotograf kan i många fall manuellt kompensera för eventuella brister i kamerans autoläge och en testad telefonkamera kan alltså med en medveten och grundlig fotograf vara bättre än vad som framgår i våra recensioner.

Dagsljusbilder
Nokia 8 Sirocco vs Google Pixel 2 XL

Nokia 8 Sirocco bjuder vid dagsljusfoto på bra färgåtergivning och acceptabel skärpa och detaljrikedom, men precis som syskontelefonerna Nokia 8 och Nokia 7 Plus ser vi att kameran har svårigheter med motljus och luriga ljuskontraster. Exempel på en svår ljuskontrast hittar vi i det allra första bildparet, där en mycket ljus himmel tittar fram i bakgrunden. I bilden tagen med Sirocco ser vi en påtaglig överexponering där den blå himlen framstår som nästan helt vit.

Vi ser samma visa i det andra bildparet, på tyghunden, där bakgrunden är kraftigt överexponerad medan skärpa och färgåtergivning är utmärkt. Motståndaren, Pixel 2 XL, lyckas betydligt bättre med de svåra ljuskontrasterna i båda bildparen. I båda bilderna bjuder Sirocco på skaplig skärpa och detaljrikedom, men Pixel 2 XL är den klart bättre. Båda ronderna till Pixel 2 XL.

I det tredje bildparet ser vi en riktigt bra insats av Nokia 8 Sirocco som faktiskt lyckas fånga mer detalj och skärpa än Pixel 2 XL, inte minst i mörka bildpartier. Pixel 2 XL är dock den bättre vad gäller motljus och exponering, men vi ger ändå ronden till Sirocco.

I det fjärde bildparet på bönskidan gör Nokia 8 Sirocco ett bra jobb, men återigen ser vi en viss överexponering. Bilden tagen med Pixel 2 XL har ett större djup och mer dynamik, och snäppet bättre detaljrikedom och skärpa. Lätt rondseger till Pixel 2 XL.

I den femte bilden, på termometern, gör Sirocco ett mycket bra jobb vad gäller färgåtergivningen, som mer eller mindre perfekt matchar nyanserna som våra egna ögon såg vid fototillfället. Google Pixel 2 XL producerar en bild med lite för hög mättnad åt det brunaktiga hållet, och är därtill mörkare än verkligheten. Däremot misslyckas Nokia 8 Sirocco ganska rejält med skärpa och detalj, något vi gissar är ett resultat av avsaknaden av optisk bildstabilisering och lätt skakiga händer vid fototillfället. Siroccos korrekta färgåtergivning till trots kan vi inte göra annat än att utse Pixel 2 XL till rondsegrare, då oskärpan i bilden tagen med Sirocco är markant.

I det sjätte bildparet, på den hängande blomkrukan, get Sirocco oss återigen skäl att klaga på exponeringen, och avsaknad av välfungerande HDR. Stora delar av bakgrunden är kraftigt överexponerad med resultat att mycket bildinformation går förlorad i en vit soppa. Färgåtergivningen är dock bra, även om bilden känns blek jämte bilden tagen med Pixel 2 XL som bjuder på finfin dynamik och näst intill perfekt exponering. Ronden återigen till Pixel 2 XL.

I det sista bildparet i dagsljus har vi tagit en bild inomhus, med aningen mer dunkel än vad vi finner utomhus. Nokia 8 Sirocco gör här ett bättre jobb än i många av bilderna tagna utomhus, men ändå ser vi en viss överexponering i jalusin i bakgrunden. Vidare ser vi en lite olycklig pastelleffekt på vissa av blommans blad i bilden tagen med Sirocco, gissningsvis ett resultat av en lite överambitiös brusreducering. Sista ronden går således även den till Pixel 2 XL som vinner en enkel seger i dagsljuskampen.

Även om det blev en enkel seger med sex ronder mot en för Pixel 2 XL så vill vi påpeka att Pixel 2 XL har en av de allra bästa kamerorna på marknaden och att utgången således var ganska väntad. Nokia 8 Sirocco har en skapligt bra kamera, men kan inte mäta sig mot de bästa.

Bokeh
Nokia 8 Sirocco vs Google Pixel 2 XL

I vårt bokehtest bjuder Nokia 8 Sirocco på en riktigt bra bild med nästan perfekt färgåtergivning, bra ljus och utmärkt separation av förgrund och bakgrund. Pixel 2 XL lyckas inte riktigt lika bra med varken färgerna eller ljuset, men separation av förgrund och bakgrund är lika bra som Sirocco. Skärpan och exponeringen i bakgrunden är betydligt bättre i bilden tagen med Pixel 2 XL. Allt som allt är detta en mycket jämn rond, men vi ger en hårfin seger till Nokia 8 Sirocco.

Mörkerbilder
Nokia 8 Sirocco vs Google Pixel 2 XL

Pixel 2 XL har en erkänt mycket kompetent mörkerkamera och utgör en svår motståndare för Nokia 8 Sirocco.

Vi ser omedelbart i det första bildparet att Nokias ljusupptagningsförmåga inte på långa vägar kan matcha Pixel 2 XL, även om Pixel 2 XL lyfter fram mer ljus än vad som är naturligt. Ingen kamera lyckas här med färgåtergivningen, utan bilden tagen med Sirocco saknar färger nästan helt och hållet, och Pixel 2 XL-bilden är övermättad åt det gulgröna hållet. Skärpan är svag i båda bilderna, men detaljrikedomen är flera gånger bättre i bilden tagen med Pixel 2 XL. Enkel rond för Pixel 2 XL.

I det andra bildparet, på ytterdörren, lyckas Nokia 8 Sirocco med undantag av en påtaglig överexponering till höger om dörren ganska bra. Färgåtergivningen är mer korrekt än Pixel 2 XL, men skärpan och detaljrikedomen är dött lopp de tu emellan. Pixel 2 XL vinner ronden då överexponering är ett betydligt större problem än avvikande färgåtergivning. Färgåtergivning kan i regel med lätthet justeras i efterhand, medan bildinformation förlorad i form av kraftig överexponering är förlorad för alltid.

I det sista bildparet, på teleskopet inomhus i mycket dunkel belysning, gör Nokia Sirocco sin bästa insats i vårt mörkertest. Vi finner en bra skärpa, bra färgåtergivning och bra ljusbalans. Pixel 2 XL tar även den en mycket bra bild, med likvärdig färgåtergivning, snäppet bättre skärpa men lite för mycket artificiellt ljus. Vi dömer den sista ronden i vårt kameratest som en oavgjord rond, med två bra bilder.

Allt som allt vinner Pixel 2 XL såväl dagsljuskampen som mörkerkampen, men förlorar bokehkampen. Nokia 8 Sirocco får totalt sett se sig slagen med stor marginal, men behöver ändå inte skämmas för sin insats. Nokia har en del att fila på, inte minst vad gäller HDR och överexponering. Detta är lyckligtvis två saker som kan lösas med mjukvaruuppdateringar, och vi tvivlar inte på att Nokia avser putsa vidare på sin mjukvara för att lösa problemen.

Just nu, med kameramjukvaran i skrivande stund och utan spekulation om framtiden, kan vi dock inte göra annat än att konstatera att det inte räcker till mot konkurrenter i toppskiktet.

Batteritid, prestanda och problem

[bench]23battery|nokia 8 sirocco[/bench]
Prestandan är en lite blandad upplevelse, där utmärkt rapphet blandas med sporadiskt lagg och tvekan. Vi finner det tråkigt men inte en katastrof att Nokia har valt fjolårets toppchipp Snapdragon 835 istället för årets chipp Snapdragon 845, men dessvärre tycks inte mjukvaran helt och hållet vara lika väloptimerad som i andra Nokia-modeller.

Faktum är att Nokia 7 Plus, med det betydligt långsammare chippet Snapdragon 660, bjuder på ett i regel bättre flyt, sannolikt främst beroende på en bättre mjukvaruoptimering i kombination med en lägre skärmupplösning. Gränssnittet i Sirocco tycks ibland ”hacka” fram med en låg bildfrekvens, och grafiska övergångar dras ibland med en del mikrolagg.

Vidare finner vi i synnerhet vid svep på låsskärmen där vi ibland finner att det krävs både två och tre svep innan vi kan mata in PIN-koden, vilket kanske mer än något annat har skapat frustration hos oss.

Batteritiden har även den varit en blandad upplevelse, där telefonen har presterat bra (hela 561 minuter) i vårt syntetiska batteritest utfört med PCMark Work Battery Life men inte riktigt lika bra vid verkligt användande. Vi klarar oss ändå i regel en hel dag på en och samma laddning, men det är med ganska små marginaler och kräver inte sällan en del trixande med energisparande åtgärder de sista timmarna innan vi hinner hem till laddaren.

Ett återkommande problem har varit onormalt stor batteriförbrukning när telefonen ligger i standby, med skärmen avstängd men med en datauppkoppling aktiv, utan att användas. Vi har, om än i sällsynta fall, sett att mer än 30 procentenheter har försvunnit över en natt, vilket är cirka fem gånger mer än normalt.

Faktum är att nästan alla Nokia 8 Siroccos problem tycks vara relaterade till mjukvaran; bitvis laggigt gränssnitt, svag respons på låsskärmen, avsaknad av HDR-justering i kameramjukvaran och ibland onormalt stor batteriförbrukning i standby.

Batteriladdning går mycket snabbt med den i kartongen medföljande snabbladdaren och vi mäter upp fina 104 minuter vid laddning from helt tomt till helt fullt. Att ladda batteriet från tomt till 75 % tar nästan exakt en timme. Väldigt bra. En extra bonus är stöd för trådlös batteriladdning (Qi), vilket vi på redaktionen uppskattar stort.

Syntetiska prestandatest
[bench]23system|nokia 8 sirocco[/bench]
[bench]23cpu|nokia 8 sirocco[/bench]
[bench]23gpu|nokia 8 sirocco[/bench]
Vi låter här prestandamätningarna tala för sig själva, men vill ändå påpeka att syntetiska prestandamätningar sällan säger hela sanningen om hur en telefon faktiskt fungerar vid ett normalt användande.

Sammantaget kan de ge en fingervisning, men en väloptimerad mjukvara kan samtidigt göra underverk för användarupplevelsen. Det är inte ovanligt att en telefon med blygsam maxprestanda kan upplevas som mycket snabb och följsam tack vare en väloptimerad mjukvara, samtidigt som vissa telefoner med kraftfull hårdvara och hög syntetisk prestanda känns allmänt tröga och ”laggig” vid normalt användande på grund av en bristfälligt optimerad mjukvara.

Nokia 8 Sirocco – Summering

Nokia har med 8 Sirocco byggt en telefon som precis som alla andra telefoner har både styrkor och svagheter. Dessvärre tycks Sirocco dras med lite fler svagheter än vad vi är vana vid från Nokia, inte minst då telefonens brister nästan uteslutande verkar vara mjukvarurelaterade. Nokia har sedan sin debut på Androidmarknaden gått från klarhet till klarhet, i synnerhet vad gäller mjukvaran, men dessvärre upplever vi det som att de har missat både här och där vad gäller optimeringen i Nokia 8 Sirocco.

Främst har vi haft problem med en trilskande låsskärm som ofta kräver flera svep innan den reagerar, sporadiskt mikrolagg i gränssnittet och vid enstaka tillfällen en mycket hög batteriförbrukning i standby.

Mjukvaran bygger på en nästan helt ren version av Android 8.1 Oreo med den allra senast tillgängliga säkerhetsuppdateringen (augusti, i skrivande stund). En uppdatering till Android 9 Pie är på väg, sannolikt under senhösten.

Hårdvarumässigt är 8 Sirocco mycket välbyggd, med glas både på front och baksida, och utmärkt passform. Därtill är det en mycket snygg telefon, enligt både oss på redaktionen och människor i vår omgivning. Telefonen har relativt vassa långsidor och är inte speciellt bekväm att hålla i handen, men samtidigt erbjuder de kantiga långsidorna ett sällsynt bra grepp trots i princip heltäckande glasstycken.

Kameran är bra när allt klaffar men vi ser en del problem med överexponering i svåra ljuskontraster. Avsaknad av optisk bildstabilisering är en nackdel som gör sig påmind främst vid foto i mörker, där vi helt enkelt utan optisk bildstabilisering inte kan hålla telefonen still nog för att ta skarpa bilder varje gång. Frånvaron av manuell HDR, en funktion som andra Nokia-telefoner har, drar ytterligare ner betyget.

Bildskärmen är knivskarp och producerar bra färger, utmärkta betraktningsvinklar och ypperlig svärta. Dessvärre finner vi en viss geléeffekt vid skrollning, samt att de kraftigt böjda skärmlångsidorna leder till en hel del färgförvrängning just längs med långsidorna, i synnerhet mot ljusa bakgrunder. Pekskärmen är för det mesta bra men missar ibland våra pekkommandon. Vi vet inte om detta är ett problem med pekskärmen som sådan, eller om det är ett problem i mjukvaran.

Då vi summerar alla våra intryck av Nokia 8 Sirocco konstaterar vi att telefonen först och främst känns som att den lanserades alldeles för sent. Kraftigt välvda skärmlångsidor, bildförhållande på 16:9, stora ramar runtom skärmen (i synnerhet huvudände och fotände) och 2017 års systemchipp gör att vi upplever att Nokia 8 Sirocco helt enkelt ligger helt fel i tiden. Inte minst med en prislapp på strax under 8 000 kronor.

Vi har testat ett antal Nokia-telefoner sedan deras intåg på Androidmarknaden, och vi har med förtjusning sett hur snabbt de har etablerat sig, hur snabbt de har utvecklats, och hur bra deras telefoner redan är, efter mindre än två år på Androidmarknaden. Tyvärr lever Nokia 8 Sirocco inte alls upp till våra förväntningar, eller ens till andra Nokia-modeller med betydligt lägre prislapp.

Nokia 8 Sirocco är bristerna till trots ingalunda en dålig telefon, men dess brister är helt enkelt inte acceptabla när prislappen ligger på strax under 8 000 kronor och ambitionerna är så pass höga. Ni kan så mycket bättre än så här, Nokia.

Swedroids förstaval i Nokias produktflotta ligger just nu, och fortfarande, fast på eminenta Nokia 7 Plus som kan fås för under 4 000 kronor, det vill säga halva priset av 8 Sirocco. Läs vårt test av Nokia 7 Plus här.

[P_REVIEW post_id=164499 visual=’full’]