Introduktion
Utbudet av androidtelefoner av det mer tåliga slaget är minst sagt magert. Utöver modellerna Defy och sedermera Defy+ från den amerikanska tillverkaren Motorola så har folk som behöver en telefon som klarar tuffa miljöer inte haft någonting alls att välja på, förrän nu, då Sony Ericsson och strax därefter Samsung under oktober månad släppte varsin IP67-certifierad modell.

När Sony Ericsson presenterade modellen Xperia active så blev de alltså den blott andra tillverkaren att erbjuda en androidtelefon som är IP67-certifierad. IP67 innebär att telefonen är damm- och vattentålig och skall enligt certifieringen klara av mycket dammiga och smutsiga miljöer samt tåla upp till 30 minuter i vatten i max en meters djup. IP67 betyder inte att telefonen nödvändigtvis är stöttålig, men det kraftiga plastskalet och den rejäla aluminiumramen ger åtminstone intrycket av att active även klarar av stötar bättre än vanliga telefoner.

I grund och botten så är Xperia active samma telefon som syskonet Xperia mini (ej att förväxla med X10 mini) – samma skärm, samma innanmäte, samma mjukvara och samma kamerabestyckning. Där Xperia mini har ett plastchassi så har active däremot fått en kraftig aluminiumram och för att tåla stötar bättre så har active fått ett kraftigare plastskal. Detta innebär att active har blivit några millimeter större än Xperia mini på såväl höjd som bredd och djup. Därtill har vikten ökats, från 99 gram till 110.

I den här recensionen kommer vi i vanlig ordning göra vad vi kan för att, med hjälp av såväl syntetiska benchmarkappar och genom hårt real word-användande och en bunke vatten, svara på om Xperia active håller vad den lovar.

I kartongen



Xperia active levereras precis som alla andra Sony Ericsson-telefoner till oss slutkunder i en ljus kartong av tunn och tafflig papp, i vilken telefonen i sig på sedvanligt manér ligger i ett eget fack högst upp. Under för detta övre fack finner vi kartongens övriga innehåll i en viss röra. Innehållet är som följer:

* Sony Ericsson Xperia active (vit/orange)
* Batteri (1200 mAh)
* Batteriladdare (5V, 1A)
* microUSB -> USB-kabel (ca 1 meter)
* Trådburet headset av in ear-typ med svarsknapp (ej mediakontroller)
* Öronbågar för att hålla headsetet på plats vid fysiska aktiviteter
* MicroSD-kort (2 GB)
* Dokumentation

I vanlig ordning så kan kartongens innehåll variera beroende på återförsäljare och mobiloperatör. Om innehållet är av stor vikt för just dig så rekommenderar vi att du tar kontakt med återförsäljaren innan köp.

httpvh://youtu.be/pGffxACUNIw

Utseende, byggkvalité och konstruktion



Utseendet är alltid en fråga om personlig smak och tycke och när det gäller Xperia active så har vi fått väldigt spridda reaktioner. Vi brukar försöka undvika att generalisera, men uppdelningen mellan de som tycker om designen och de som ogillar den är väldigt åldersbetonad då vi har visat upp telefonen för vår omgivning. Yngre människor tenderar att tycka om designen, som sticker ut en hel del från mängden, medan lite äldre människor har varit mer tveksamma – både till färger och design. Här finns förstås inga rätt eller fel, men active lämnar få oberörda i alla fall.

Byggkvalitén är god, inte minst förmedlar den kraftiga aluminiumramen en hel del kvalité, men vi upplever plastskalet som lite väl… plastigt. Bakstycket är helt obehandlat, det vill säga ingen gummibehandling som ökar greppet, och är ganska halkigt att hålla i även om det inte rör sig om högblank plast. När man rör fingrarna över skalet så ger det ifrån sig ett ihåligt läte vilket kanske inte känns helt gediget.

Byggkvalité, materialval och passform är dock, trots ovanstående kritik, väldigt god och vi finner egentligen inget annat att klaga på. Sony Ericsson har återigen visat att de under 2011 har ryckt upp sig vad gäller kvalitetskänsla, materialval och passform. Xperia active har dessutom, som en del av telefonens kraftiga aluminiumram, fått en kraftig ögla i vilken exempelvis en handledsrem kan fästas.

Med allt detta sagt om telefonens byggkvalité och konstruktion så är dock den mest betydande om telefonen klarar av det den utlovar. Det vill säga; tål den att dränkas i vatten? Svaret är kort och gott ja, utan några som helst problem. Med hjärtat i halsgropen stoppade vi helt sonika ned telefonen, med skärmen tänd, i en bunke vatten och lät den ligga i en minut utan att skärmen uppvisade några som helst tecken på att ta skada. Då vi åter plockade upp telefonen och avlägsnade bakstycke och öppnade luckorna för portarna så kunde vi inte hitta minsta tillstymmelse till att vatten/fukt skulle ha trängt in. En märklig känsla, helt enkelt.

Knappsats, anslutningar och sensorer

Knappsatsen på telefonens front består av tre kapacitiva knappar (”touchknappar”) nedanför skärmen: Tillbaka, Hem och Meny. Dessa fungerar ungefär som förväntat, det vill säga att de svarar väl och sällan missar våra tryck – även om det förstås händer.

I överkant på telefonens vänstra sida finner vi strömknappen, som förstås även fungerar som låsknapp för skärmen, och på telefonens högra sida finner vi i överkant volymknappen (+/-) och i nederkant en fysisk avtryckarknapp för kameran med två lägen; halvt nedtrycks för fokus och helt nedtryckt för att trycka av och ta bilden. Gemensamt för alla fysiska knappar är att de sticker ut ordentligt, vilket gör det väldigt lätt att känna sig fram med telefonen i fickan, och att de erbjuder ett lagom stort motstånd.

Telefonens huvudände saknar knappar och anslutningar, men i fotänden finner vi två kraftiga och gummitätande luckor – en för 3.5mm-uttaget för hörlurar och en för microUSB-porten vilken förstås även extraknäcker som laddport.

På baksidan finner vi i bakstycket ett litet hål för en mikrofon samt ett litet högtalargaller. Bakom det kraftiga bakstycket döljer sig ytterligare ett plasthölje, bakom vilket vi slutligen finner batteriet, SIM-sloten (som inte kan nås utan att batteriet avlägsnas) samt microSD-sloten för minnesexpansion (max 32 GB, nås utan att batteriet behöver avlägsnas).

På telefonens front, ovan skärmen, finner vi de vanliga sensorerna; ljussensorn och närhetssensorn. Vidare ser vi något som ser ut som en frontriktad kameralins, men någon sådan har vi vare sig hittat i kameramjukvaran eller i specifikationsbladet. Kanske planerar Sony Ericsson att lansera en annan version av active, i vilken det sitter en frontriktad kamera? Vi vet inte.

Mottagning, datahastigheter och ljudkvalité
3G-mottagningen är godkänd och vi har inte stött på några problem i form av brutna samtal eller plötsliga och oförklarliga signalfall. Jämfört med storebror Xperia neo så upplever vi dock, enbart baserat på antalet staplar och en sporadisk titt på mottagningsförhållandet i dB (decibel), att active inte är riktigt lika bra. Skillnaderna är dock små och har inte märkts av i verkliga världen.

Datahastigheterna via 3G/HSxPA motsvarar precis vad vi vet är maxhastigheterna med vårt abonnemang, det vill säga runt 5-6 Mbit/s vid nedladdning och strax över 2 Mbit/s vid uppladdning. Godkända hastigheter och vi har inget att invända mot här.

Via Wi-Fi mäter vi upp cirka 20 Mbit/s både vid uppladdning och nedladdning då vi på vårt lokala nätverk och via FTP-protokollet överför ett antal stora filer till och från telefonens SD-kort. Vi såg för säkerhets skull till att sätta i ett snabbt microSD-kort för att utesluta att SD-kortets skrivprestanda påverkade resultatet. Mottagningen via Wi-Fi är ungefär som förväntad – vare sig exceptionellt bra eller noterbart dålig – men vi noterar att telefonen tar lite längre tid på sig att ansluta mot Wi-Fi-nätverken än exempelvis HTC Evo 3D och vår tablet Acer Iconia.

Ljudkvalitén vid samtal är godkänd, utan att briljera. Telefonhögtalaren presterar ett ganska högt ljud som är aningen dovt, och vi anar om vi anstränger oss ett svagt lågfrekvent surrande i bakgrunden, ett surrande som finns där oavsett vem/vilken telefon vi än ringer. Motparten hör dock inga missljud och mikrofonen verkar göra ett riktigt bra jobb även med rikligt av oljud i bakgrunden.

GPS och positionering
I jämförelse med Samsung Galaxy S II står sig Xperia active väl.

Visa Xperia active på en större karta
I kartan ovan representerar den blå linjen Sony Ericsson Xperia active och den gröna linjen Samsung Galaxy S II. Vad berör resultatet har vi svårt att avgöra vilken enhet som varit vår rutt mest trogen totalt sett eftersom bägge telefoner levererar ett stundvis ojämnt resultat. Active registrerar vår runda som 3,32km lång medan SGS II emellertid rapporterar 3,29km – en skillnad på 30 meter.

Bildskärmen och digitizern
Bildskärmen på 3 tum och med HVGA-upplösning (320×480 pixlar) är som tidigare nämnt exakt samma skärm som sitter i Xperia mini – vilket innebär att den är bra. Somliga kan tänkas rynka på näsan åt att det ”bara” är HVGA-upplösning, men på en skärm på blott 3 tum så innebär HVGA trots allt en hygglig PPI, eller pixeldensitet. Vi upplever till skillnad från X10 mini-serien inte att pixeldensiteten utgör ett problem.

Skärmen är precis som alla andra telefoner från Sony Ericsson under 2011 en del av Sonys Mobile BRAVIA Engine-serie kallad Reality Display, och detta har visat sig vara en skärmserie med god bildkvalité. Färgerna återget naturligt och färgnyanserna presenteras helt utan så kallad ”banding”, tack vare ett färgdjup på 16 miljoner nyanser. I vanlig ordning med Sony Ericssons telefoner med den här skärmen så kan man dock inte stänga av skärmens autoreglering av ljusstyrkan, vilket irriterar oss en hel del.

Maximal ljusstyrka och svärta är ok, men vi har sett klart bättre. Betraktningsvinklarna är däremot goda och även om vi ser färgskiftningar beroende på vilket håll vi betraktar skärmen från så behåller skärmen både kontrast och en hel del ljusstyrka. Det går förstås inte att jämföra med AMOLED-skärmar, men för att vara en TFT-skärm så är detta bra.

Digitizern (”pekskärmen”) är rapp och reagerar i regel på våra tryck mycket väl. Vi mäter upp en uppdateringsfrekvens på 60 Hz, vilket får ses som ganska genomsnittligt för telefoner från 2011. Vad gäller multitouch så har vi däremot stött på en del problem, åtminstone i våra appar som mäter upp just multitouchkapaciteten.

Upp till två tryckpunkter samtidigt går alldeles utmärkt, men då vi säter ner ett tredje eller ett fjärde finger så får skärmen efter någon sekund fnatt och ”tappar” spårningen av det första eller de två första fingrarna vi satte ner. Rör vi sedan de tre eller fyra fingrarna över skärmen så flimrar de grafiska cirklarna runt fingertopparna fram och tillbaka mellan de olika tryckpunkterna. Vi har dock i ärlighetens namn aldrig upplevt att den här ”buggen” har legat telefonen till last vid verkligt användande – vi använder helt enkelt aldrig någon typ av multitouchgester som kräver mer än två punkter.

Mjukvaran
Sony Ericsson levererar Xperia active med Android 2.3.4/Gingerbread. Det svensk-japanska företaget har visat framfötterna på senare tid vad berör just uppdateringar, ända sedan man i våras – undantaget Googles Nexus-telefoner – var först ut med en Gingerbread-telefon i form av Xperia arc.

Xperia active bygger vidare på det gränssnitt som följde med fjolårets Xperia X10 mini-serie, men har både bantats, snyggats till och rappats upp rejält. Utöver en lite annorlunda lösning på hemskärmen, med navigeringsknappar/genvägar i de fyra hörnen, så skiljer sig mjukvaran inte åt särskilt mycket från den som följer med exempelvis arc, neo eller ray. Precis som på nämnda syskon så flyter mjukvaran på mycket fint och animationer samt övergångar sker nästan alltid helt utan mikrofrysningar eller hack.

Hemskärm

Det är till skillnad från på Xperia X10 mini-serien numera möjligt att placera programgenvägar på hemskärmen och det finns likaså möjlighet att placera upp till fyra genvägar i vardera hörn. Precis som bilden ovan illustrerar expanderar hörnen när användaren rör vid dem och genom att hålla inne fingret går det sedan att välja vilken av de fyra genvägarna som skall aktiveras. Hemskärmarna är i sin tur fem stycken till antalet och det finns ingen inställning för att öka eller minska antalet.

Bland många andra tillverkare går det att visa innehållet på alla hemskärmar i en så kallad helikoptervy där miniatyrer av vardera hemskärm syns i en och samma vy. Sony Ericsson har valt en lite annorlunda väg och visar endast widgetar. Programgenvägar filtreras bort för att allt skall få plats.

Programmenyn har funktioner för att sortera appar efter egen eller alfabetisk ordning samt efter installationsdatum och användningsfrekvens. Statusfältet bjuder inte på någon speciell funktionalitet utan både fungerar och ser ut ungefär som det gör i standardversionen av Android.

Både Xperia arc och neo har på senare tid erhållit uppdateringar som låter användare växla mellan en rad olika färgteman. Detsamma är möjligt i Xperia active, där vi bland bilderna ovan kan se hur det ser ut med temat ”Onyx” aktivt. Den blå färg som tidigare kännetecknat samtliga Xperia-lurar sedan X10 går att byta ut mot orange, grön, onyx, lila, röd och en blandning av lila, blå samt turkos.

Timescape

Timescape är utvecklat av Sony Ericsson och syftar till att ge en god överblick kring de händelser som ägt rum på din telefon eller bland de tjänster din telefon är kopplad till. Programmet visar bland annat SMS, e-post (endast genom den medföljande Moxier-mailklienten) telefonsamtal, Facebook- och Twitter-uppdateringar i en överskådlig vy enligt kronologisk ordning. Det går också att uppdatera sin status för sociala nätverk som Twitter och Facebook genom antingen programmet eller den medföljande widgeten.

Vidare går det att bygga ut Timescape till att omfatta fler tjänster genom att ladda hem hem tilläggsprogram (extensions) genom Android Market. Exempel på tjänster som det i dagsläget finns tilläggsprogram för är Gmail, senast spelad musik, senast tagna foton samt Foursquare m.fl.

Musikspelare

Mediaspelaren har alla de funktioner som vi hittar i standardspelaren som följer med Android och lite till. Utöver snyggare design/grafik hittar vi Sony Ericssons välbekanta infinity-knapp som ger användare möjlighet att kvickt leta reda på musikvideos på youtube, läsa om artisten på Wikipedia eller söka reda på låttexten. I vanlig ordning hittar vi också en equalizer där vi tyvärr inte kan skapa egna profiler utan får nöja oss med ett antal förkonfigurerade sådana.

Spelaren accepterar ljudformaten AAC+, AAC, AMR, eAAC+, FLAC, MP3, Ogg Vorbis, WAV (PCM) samt WMA.

Facebook inside Xperia

Vidare är Facebook kopplat till musikspelaren som en del av vad Sony Ericsson namngett ”Facebook inside Xperia”. Gör vi tummen upp för en låt dyker det upp en statusuppdatering på vår Facebook-vägg som informerar vänner om vad vi för närvarande lyssnar på.

Videospelare

Den medföljande videospelaren är i enklaste laget och Sony Ericsson tillhandahåller troligtvis det sämsta codec-stödet på marknaden. Vi kan varken spela upp några av våra testfiler (Sintel, Big BuckBunny) i xvid, divx MKV/h.264, AVI/MPEG4 eller MOV/h.264-format oavsett om upplösningen är WVGA- 720p- eller 1080p. Spelaren tycks vara mycket petig med formaten. Enligt specifikationsbladet stöds följande codecs: H.263, H.264, MPEG4, WMV.

Till en av ljuspunkterna hör dock att Sony Ericsson implementerat en funktion för att trimma videoklipp. Funktionaliteten är förvisso mycket enkel, men torde vara användbar för de som flitigt laddar upp filmer till tjänster som ex. YouTube och som önskar klippa bort en bit i början/slutet av videoklippet.

Med tredjepartsvideospelare som Dice Player så är resultatet dock betydligt bättre; vi spelar utan några som helst problem upp det mesta vi kastar på telefonen, i upp till 720p. Riktigt tunga filmklipp med ett onormalt högt dataflöde (”bitrate”) resulterar dock i en hel del hackande och förlorade ”frames”. Problemet med hackande gäller endast blu-ray-filmer – inget HDTV-klipp i 720p innebar några problem.

Någon kanske frågar sig vad poängen är att se på HD-material på en såpass lågupplöst skärm som på Xperia active, men svaret är förstås att många numera endast använder sig av HD-material på datorn, och de slipper gärna extrasteget som nedkonvertering (eller dublettnedladdning av lågupplöst material) innebär.

Övrig mjukvara
Bland den övriga mjukvara finner vi bland annat en testversion av säkerhetsprogrammet McAfee Mobile Security. För de som inte vill ha programmet går det föredömligt fint att avinstallera liksom flertalet övriga tredjepartsprogram som Sony Ericsson skickar med. Bland undantagen finner vi bland annat mail- och exchangeklienten Moxier Pro, vilket förmodligen har att göra med att programmet är integrerat med systemapplikationer som exempelvis Timescape.

Övriga applikationer:

*McAfee Mobile Security – Antivirusprogram med stöd för att spåra/tömma borttappad telefon m.m. [Testversion]
*Moxier Pro – Exchange- och e-post-klient.
*Wisepilot – GPS-navigeringsprogram med online-kartor. [Testversion]
*TrackID – Spela in musik från radio/tv etc. och få reda på artistens namn
*OfficeSuite – Öppna Office – och PDF-dokument. [Light-version – endast öppna/läsa filer]
*FM-radio – Lyssna på FM-radio (fungerar endast med trådare hörlurar/headset ikopplat)

Kameran

Xperia active har utrustats med dubbla kameror – en på baksidan för foto och videoinspelning och en på fronten vilken främst är avsedd för videosamtal och till viss mån självporträtt eller videobloggande. Kameran på baksidan är på 5 megapixlar och har utrustats med såväl LED-blixt som autofokus och så kallad pekfokus (”tap to focus”) där man helt enkelt pekar på skärmen där man vill lägga fokus.

Kameran på baksidan skjuter förstås även video och maxupplösningen är här 1280×720 pixlar, även känt som HD 720p, även om vi i vanlig ordning kan se att det handlar mer om uppskalning än om 1280×720 äkta pixlar. Uppdateringsfrekvensen vid videoinspelning uppges av Sony Ericsson vara 30 bilder per sekund och under goda ljusförhållanden så lever videokameran också upp till detta. Bildfrekvensen dalar dock snabbt då ljusförhållandet är lite sämre och inomhus kan den bli så låg som 15 FPS. Detta är dock inte unikt för Xperia active – mer eller mindre alla mobilkameror uppvisar ett liknande beteende i mörker.

Kamera-mjukvaran ser likdan ut som den i arc och neo, men vi är inte förvånade då Xperia active trots allt är utrustad med en EXMOR-R-sensor. De olika menyalternativen är enkla att komma åt och vi finner i korta ordalag gränssnittet praktiskt samt användarvänligt. Precis som vi skriver ovan finns bland annat stöd för pekfokus, geotagging, scenlägen samt möjlighet att stänga av/sätta på blixten.

Vi finner även en panoramafunktion som Sony Ericsson har döpt till ”3D-kamera”. Även om det rör sig om en slags 3D-funktion så vore ett mer passande namn ”Panorama-kamera” då 3D funktionen känns sekundär och dessutom inte kan ses vare sig på telefonens skärm eller på en vanlig monitor.

Panoramafunktionen, där man i exakt rätt hastighet skall svepa telefonen från vänster till höger, är ganska svår att använda och ideligen möts vi av felmeddelanden som låter oss veta att vi antingen panorerar för snabbt eller för långsamt eller inte stadigt nog. I lite mörkare miljöer, som inomhus, så möts vi av ett det här felmeddelandet vid minst fyra av fem försök. Då vi inte möts av ett felmeddelande men ändå panorerar för långsamt så får bilden som skapas ett stort grått fält i högerkant.

Det är bra att panoramafunktionen nu finns, men vi hade gärna sett att den var lättare att använda. Lite putsning av mjukvaran krävs här.

Uppstartstiden av kameramjukvaran är godkänd och håller samma hastighet som på Xperia arc, det vill säga att man i regel är färdig att fotografera inom två sekunder från det att man trycker på kameraappen. Tiden mellan bilder är mellan 1 och 3 sekunder beroende på ljusförhållanden och fokuslägen.

Bilder: Högerklicka och öppna i ny flik/nytt fönster för att se bilderna i fullstorlek.

Sony Ericsson Xperia active

Sony Ericsson Xperia mini

Sony Ericsson Xperia active video (720p)
httpvh://www.youtube.com/watch?v=XFCFgPLOF6s

Sony Ericsson Xperia mini video (720p)
httpvh://www.youtube.com/watch?v=uHlOJNYbwSI

Buggar och problem
Utöver multitouchbuggen som vi talar om i stycket om bildskärmen så har Xperia active varit närmast oförskämt stabil. Man märker tydligt att Sony Ericsson vid det här laget har järnkoll på Qualcomms MSM8255-plattform vilken vi återfinner i varenda modell de har släppt under 2011 – allt från arc och neo till play, ray, pro, mini-serien och nu active.

Batteritiden

Batteritiden vid videotittande är som förväntat god, och active kvalar in strax bakom Xperia mini pro vilken har precis samma skärm, hårdvara, mjukvara och batteristorlek. Sony Ericsson-telefonerna gynnas dock av att skärmens ljusstyrka automatiskt regleras, vilket i regel innebär att skärmen inomhus, vid 50% ljusstyrka, är aningen ljussvagare än andra telefoner.

Vid användande i verkliga världen så klarar man sig med lätthet en hel arbetsdag vid normalt till måttligt användande, men om man surfar runt mycket i webbläsaren med ljusstyrkan på max och med Flash aktiverat så kan man tömma active betydligt snabbare än exempelvis Xperia ray som sin ringa storlek till trots har ett klart större batteri.

Systeminformation

Som alla andra androidtelefoner ur Sony Ericssons androidflotta 2011 så har Xperia active utrustats med 512 MB RAM, av vilka 335 MB finns tillgängligt för OS:et efter att bland annat grafikkretsen och radiodelen har tagit sitt. Detta räcker hyggligt långt tack vare att Sony Ericsson har optimerat mjukvaran väl. Vid tung multitasking (då man kör många appar samtidigt) så kan man dock märka av att telefonen tvingas jonglera lite med minnet vilket resulterar i en viss seghet.

Xperia active har ur kartong strax över 300 MB tillgängligt för appinstallationer. Detta kan förstås variera beroende på var man har köpt telefonen (vissa operatörer kan exempelvis lägga in egen mjukvara). 302 MB plus Apps2SD – det vill säga möjligheten att installera appar på SD-kortet – gör att vi inte upplever att vi får slut på installationsutrymme i första taget, men det vore skönt med lite större marginaler ändå; inte minst nu när flashminnen är såpass billiga som de är.

Spel, prestanda och grafer
Då vi vid det här laget är mycket välbekanta med hårdvaruplattformen, Qualcomms MSM8255, som active bygger på så visste vi redan innan vi testade ett antal spel vad telefonen skulle gå för. Mycket riktigt visar sig active klara det allra mesta vi kastar på den, utom de allra tyngsta 3D-spelen, och då upplösningen är blott 480×320 pixlar så klarar den sig noterbart bättre än exempelvis HTC Desire HD och Xperia arc som båda bygger på samma plattform men som har betydligt fler pixlar att skyffla runt.

Skärmens ringa storlek gör dock att det i vissa spel där hög precision krävs, som Angry Birds eller Spaghetti Marshmallows, kan bli svårt att pricka rätt – även i inzoomat läge.

Linpack mäter upp processorns flyttalsprestanda. Resultatet i MFLOPS och högre är bättre.

Benchmark Pi mäter precis som Linpack upp processorns kapacitet, den här gången i form av en Pi-beräkning. Resultatet presenteras i millisekunder och lägre är bättre.

CF-Bench mäter upp telefonens processor- och minnesprestanda och presenterar resultaten med en totalpoäng. Högre är bättre.

Sunspider mäter upp processorns och standardwebbläsarens kombinerade javascriptprestanda. Lägre tid i ms (”millieskunder”) är bättre.

Vellamo mäter precis som Sunspider upp javascriptprestandan som telefonens processor och standardwebbläsare mäktar med, men till skillnad från Sunspider så består Vellamo av flertalet olika javascripttest, vilka sedan läggs samman för en totalpoäng. Högre är bättre.

Electopia är ett 3D-test baserat på OpenGL ES 2.0 avsett att testa grafikprocessorn. Resultatet är i FPS (”Frames Per Second”- ”Bilder Per Sekund”) och högre är bättre. Notera att telefoner med lägre skärmupplösning än WVGA (800×480 pixlar) gynnas kraftigt eftersom belastningen på grafikkretsen blir lägre.

Nenamark 2 är precis som Electopia ett 3D-test i OpenGL ES 2.0 och sätter grafikprocessorn på prov. Resultatet presenteras i FPS och högre är bättre. Precis som i testet ovan så gynnas telefoner med lägre upplösning kraftigt.

I J Disk Benchmark mäter vi upp hastigheten på det interna minnet, på vilket själva operativsystemet körs och på vilket appinstallationer sker (såvida man inte väljer att installera på SD-kortet). Ett högre resultat är bättre, såväl för read/läs och write/skriv.

Notering: Sony Ericssons telefoner presterar nästan genomgående illa i J Disk Benchmark. Efter en del efterforskningar så har vi konstaterat att detta verkar bero på bristande kompatibilitet med J Disk snarare än att SE använder sig av långsamma flashminnen. Vi letar på grund av detta efter en bra testapp att framöver ersätta J Disk med.

Sammanfattning
Sony Ericsson Xperia active är som vi redan inledningsvis konstaterade i grund och botten samma telefon som Xperia mini och därmed även som Xperia mini pro (minus tangentbordet) vilken vi testade för några månader sedan. Detta innebär kort sagt att active är en bra liten krabat som har en för den här prisklassen nästan överdimensionerad hårdvara, vilket förstås är positivt, inte minst som att den trots den kraftfulla hårdvaran uppvisar en för androidtelefoner ganska bra batteritid.

Det som är tänkt att sälja active, som trots att är en bit dyrare än syskonet mini, är förstås dess IP67-certifiering vilken på pappret garanterar att telefonen är såväl smuts-/dammtålig som vattentät i upp till en meters djup i hela 30 minuter. Att den dessutom har ett kraftigt plastskal och en rejäl ram i aluminium gör att vi förmodar att telefonen dessutom klarar slag och stötar bättre än de flesta konkurrenterna.

Telefonens mjukvara, som i skrivande stund bygger på Android 2.3.4/Gingerbread och version 4.0.1x av Sony Ericssons UX-gränssnitt, är precis som förväntat rapp och följsam. Kameran på fem megapixlar är identisk med den vi finner i mini och mini pro, vilket innebär att den har en EXMOR-R-sensor som tar riktigt bra bilder. Vidare är mjukvara och finesser som pekfokus och en mängd olika scenlägen identiska, så den som tycker om att plåta med telefonen lär inte bli besviken.

Bildskärmen är bra och återger färger och svärta väl samt erbjuder fina betraktningsvinklar. Pekskärmen uppvisar även den en hög kvalité, den är snabb och har hög precision, men vi har noterat en del problem med multitouchen som på vårt exemplar får fnatt om mer än två samtidiga tryckpunkter används. Detta är dock mest kuriosa då mer än två tryckpunkter i princip aldrig används i verkliga världen.

Mediastödet är i vanlig ordning med Sony Ericssons telefoner begränsat, så länge man håller sig till den medföljande mjukvaran för videouppspelning det vill säga. Då vi installerade Dice Player som finns tillgänglig på Android Market så förvandlades active som väntat till en riktigt kompetent videospelare, även om den minimala skärmen kanske inte inbjuder till några längre filmstunder.

Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att Sony Ericsson återigen har lyckats bra och levererar ytterligare en gedigen telefon som vi på Swedroid inte är rädda att rekommendera. Mjukvaran är snabb och stabil och telefonen klarar precis allt det vi förväntade oss – inklusive ett bad i en bunke full av vatten.

Om du behöver en snabb och smidig telefon som tål både väta och smuts och som sannolikt även tål kraftiga stötar så är Xperia active telefonen för dig.

Sony Ericsson Xperia active är lämplig för dig som:
* Är ute efter en smidig telefon som tål såväl fukt som damm och smuts
* Vill ha en för prisklassen god prestanda
* Vill ha en för prisklassen hygglig kamera
* Vill ha en telefon som sticker ut litegrann vad gäller design och färger
* Vill ha relativt god batteritid, kanske främst vid videotittande

Sony Ericsson Xperia active är inte lämplig för dig som:
* Vill ha en telefon som är tunn och som utan bekymmer går ner i vilken tight byxficka som helst
* Har stora fingrar och skriver mycket – skärmen är liten, vilket förstås innebär att även tangentbordet är litet
* Kräver en pekskärm av högsta kvalité – active uppvisar märkliga problem med multitouch
* Är ute efter absolut topprestanda

Andra telefoner med liknande prestanda och/eller utrustningsnivå: